Rekommendationer för redigeringsfunktionerLänk hit

• Välj eller utveckla redigeringskomponenter som underlättar produktion av tillgängligt innehåll.
• Välj publiceringssystem som underlättar produktion av tillgängligt innehåll.
• Välj om möjligt verktyg som uppfyller standarden ATAG.

Välj eller utveckla redigeringskomponenter som underlättar produktion av tillgängligt innehållLänk hit

På vissa webbplatser och i vissa appar finns inbyggda verktyg för publicering. Till exempel i kommentarsfält och andra sociala funktioner där användare publicerar texter, bilder eller inspelningar.

Utforma och anskaffa sådana verktyg på ett sätt som underlättar för användaren att publicera tillgängligt innehåll. Det kan till exempel innebära att verktyget ger användaren möjlighet att ange textbeskrivningar till bilder, eller att bifoga undertexter till video. Fler exempel finns längre fram på den här sidan.

I DOS-lagen (§9) finns undantag för digital service från tredje part som ni själva varken utvecklar, finansierar eller kontrollerar. Detta undantag kan beröra exempelvis innehåll som användare publicerar i kommentarsfält på er sajt. Men om de redigeringsverktyg ni tillhandahåller underlättar tillgänglighet så ökar sannolikheten att innehållet ändå blir tillgängligt.

Välj publiceringssystem som underlättar produktion av tillgängligt innehållLänk hit

• Välj verktyg som underlättar publicering av innehåll som uppfyller WCAG.
• Välj gärna verktyg med stöd för att kontrollera tillgänglighet.
• Välj gärna verktyg med stöd för att åtgärda tillgänglighetsbrister.
• Se till att mallar är tillgängliga.
• Se till att eventuella konverteringsfunktioner bevarar tillgänglighet.

Välj verktyg som underlättar publicering av innehåll som uppfyller WCAG

De flesta publiceringssystem och redigeringsprogram kan användas för att publicera tillgängligt innehåll, men det kan finnas undantag. Exempelvis skulle det kunna finnas mycket enkla verktyg som saknar funktioner för att ange textbeskrivning till bilder.

Det är mer vanligt att det är krångligt att följa WCAG för redaktörer, även om det går.

• Exempelvis är det långt ifrån alla verktyg som gör det enkelt att ange språkförändringar i koden när ett avsnitt avviker från sidans huvudspråk. Det kan ibland kräva att redaktören har behörighet att redigera html-kod, vilket inte alltid är en bra lösning.
• Det kan också vara mer eller mindre smidigt för redaktörer att ange att en bild är dekorativ och inte ska presenteras alls av skärmläsare. Ett smidigt sätt är när det finns en kryssruta ”endast dekorativ” som kan kryssas i sådana fall.

Eftersom det vanligtvis finns många olika faktorer som påverkar val av verktyg är det inte säkert att det går att kräva smidighet, men grundkravet måste åtminstone vara att det går att skapa tillgängligt innehåll.

Välj gärna verktyg med stöd för att kontrollera tillgänglighet

Vissa redigeringsprogram innehåller funktioner som exempelvis påminner redaktörer om att skriva en textbeskrivning om sådan saknas vid publicering, eller som varnar när det finns korrekturfel eller formuleringar som verkar onödigt krångliga.

Det finns också funktioner för hel- eller halvautomatisk granskning av tillgängligheten.

Välj gärna verktyg med stöd för att åtgärda tillgänglighetsbrister

När det finns funktioner som kontrollerar tillgänglighet är det värdefullt om de även kan hjälpa till att åtgärda eventuella brister. En rättstavningsfunktion kan ofta komma med ett eller flera alternativa stavningsförslag, en funktion som detekterat att bildbeskrivning saknas kan ibland, med hjälp av automatisk bildanalys, komma med förslag på bildtext, och så vidare. Det är inte säkert att det är lämpligt att ställa denna typ av funktionalitet som krav vid en upphandling, men överväg att ha med det som en faktor vid utvärderingar, eftersom det kan underlätta användningen.

Se till att mallar är tillgängliga

Om de två föregående rekommendationen hamnar som ”bör” i kravställning så är det snarare ”skall” som gäller för mallars tillgänglighet. Antingen det gäller för dokument eller webbsidor eller någonting annat så är det mycket angeläget att eventuella mallar håller en god tillgänglighet. Annars kommer ju tillgänglighetsbrister att kopieras för varje gång mallen används!

Mallar bör vara prioriterade vid tillgänglighetsgranskningar och åtgärdas först, just för att det innehåll som löpande produceras så snart som möjligt ska hålla en godtagbar kvalitet.

Om det finns både tillgängliga och mindre tillgängliga mallar – kanske för att användaren ska kunna välja själv – så ska det framgå vilka de tillgängliga alternativen är.

Se till att eventuella konverteringsfunktioner bevarar tillgänglighet

Om era verktyg för publicering och redigering erbjuder funktioner för att konvertera information från ett format till ett annat så behöver de följa R167. Bevara tillgänglighet vid konverteringar.

Välj om möjligt verktyg som uppfyller standarden ATAGLänk hit

Förutom att ett publiceringssystem behöver underlätta produktion av tillgängligt innehåll är det förstås viktigt att själva publiceringssystemet är tillgängligt. Det vill säga att även den som har en funktionsnedsättning kan ha rollen som redaktör eller utvecklare.

W3C-standarden ATAG (Authoring Tool Accessibility Guidelines), som är besläktad med WCAG har två huvuddelar:

• Del A är riktlinjer för att själva publiceringssystemet ska vara tillgängligt. I ganska stor utsträckning innebär detta att verktyget självt ska uppfylla WCAG, men den ställer även vissa krav på dokumentation och förklaring av tillgänglighetsfunktioner.
• Del B är riktlinjer för att skapa tillgängligt innehåll, vilket i stora drag motsvarar rekommendationerna i föregående punkter i denna riktlinje.

DOS-lagen kräver inte att publiceringsverktyg ska uppfylla hela ATAG-standarden, men det finns andra lagar som åtminstone pekar i den riktningen. Exempelvis arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. En senare version (3.1.1) av EN301549 hänvisar också till ATAG-standarden, så även om det inte är lagkrav så finns ganska tungt vägande skäl att välja verktyg som uppfyller ATAG.

Vad säger standarder och lagar om denna riktlinje?Länk hit

Enligt DIGGs föreskrifter (§4) ska digital service som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service vara möjlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust.

Eftersom dessa principer är svåra att utan vägledning tillämpa i enskilda detaljer erbjuds i §5 ett konkret sätt att uppfylla dem: Kriterierna i bilaga A i standarden EN301549 v2.1.2 (pdf). Denna webbriktlinje är ett försök att förklara och exemplifiera kriteriet ”11.8 Författarverktyg”.

TerminologiLänk hit

Publiceringssystem kallas ofta för CMS (en förkortning av engelska Content Management Systems) och även förkortningar som WCM (Web Content Management) och ECM (Enterprise Content Management) förekommer.