Rekommendationer för navigeringLänk hit

• Erbjud flera olika navigeringsstöd på webbplatsen.
• Utgå från användarnas behov och webbplatsens komplexitet när ni väljer navigeringsstöd.
• Erbjud en sökfunktion.

Exempel på kompletterande navigeringsstödLänk hit

Sökfunktion. Förutom webbplatsens menysystem brukar det främsta navigeringsstödet vara en funktion för fritextsökning. Se R112. Ge ordförslag vid sökning och inmatning för förslag på hur sökfunktionen kan göras tillgänglig och användbar.

Innehållsöversikt (webbplatskarta eller webbkarta) är ett sätt att presentera webbplatsens hierarkiska struktur, och ge en översiktsbild av hur informationen är strukturerad. Tänk igenom hur många nivåer ner innehållsöversikten ska sträcka sig. Den slutar att vara ett stöd för användarna om den blir för djup eller för detaljerad. En innehållsöversikt ska inte bestå av en enda stor bild, eftersom tekniska hjälpmedel inte kan tolka innehållet i bilden.

A–Ö-index presenterar ett urval av innehållet i alfabetisk ordning. Det kan vara ett funktionellt och bra sätt att lyfta fram webbplatsens viktigaste delar. För att upprätthålla en god kvalitet på ett A–Ö-index är det oftast bäst att sköta det manuellt. Se till att ha med de ord och uttryck som är naturliga för användarna. Synonymer kan visas till exempel så här:

F
<Förskola>
D
Dagis, se <Förskola>

< xxx > visar att det ska vara en länk direkt till sidan som innehåller information om det aktuella ordet.

Vanliga frågor och svar. Denna formulering är att föredra framför det vanligt förekommande ”FAQ” som står för frequently asked questions. Många letar efter en sammanställning av frågor och svar, men ha först och främst ambitionen att tydligt besvara alla vanliga frågor i huvudmaterialet på webbplatsen.

Rullgardinsmenyer (”drop down menu” på engelska) används ibland för att erbjuda genvägar till en lista med populära sidor. När användarna aktiverar (klickar på) en stängd rullgardinsmeny fälls de olika snabbvalen ner som om den vore en rullgardin.

Steg-för-steg-guider lotsar användarna genom en uppgift.

Taggmoln med taggar eller etiketter används ofta på webbplatser för att användarna ska kunna navigera mellan olika kategorier.

Länkstigar, så kallade brödsmulor (”bread crumbs” på engelska) kan med fördel användas för att visa var användaren befinner sig i en hierarkisk struktur. Se avsnittet om länkstigar i R27. Hjälp användarna förstå var de är på webbplatsen.

ExempelLänk hit

• Innehållsöversikt på Upplands-Väsbys kommunwebbplats
• A-ö på Naturvårdsverkets webbplats.
• Patent- och registreringsverket har tydliga länkstigar.
• Fototjänsten Flickr kan navigeras via populära taggar.
• Skatteverket har ”Frågor och svar” som alternativ ingång till flera av webbplatsens avdelningar. Till exempel Vanliga frågor om deklaration.
• Migrationsverket har en rullgardinsmeny där användarna kan välja språk.

Utdrag från WCAG-standardenLänk hit

Riktlinje 2.4 Navigerbart: Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är.

2.4.5 Flera olika sätt: Det finns mer är ett sätt att hitta en webbsida inom en uppsättning av webbsidor, utom när webbsidan är ett resultat av eller ett steg i en process. (Nivå AA)

TerminologiLänk hit

Rullgardinsmenyer skapas oftast med html-elementet SELECT. De kallas på engelska för ”drop-down menu”, ”dropdown list” eller liknande, och på svenska ibland för valboxmenyer.

Steg-för-steg-guider kan liknas vid en kokbok, som presenterar de moment användaren ska genomföra i en viss ordning. De kan också fungera som en ”wizard”, som är en sekvens av instruktioner eller frågor där användarna leds vidare till rätt bild i systemet beroende på vad de svarat. I vissa fall kan man även ledas vidare av systemet med hjälp av en meny som består av pilar, som ligger på en rad efter varandra med text i (så kallade processfiskar).

Taggmoln kommer av engelskans ”tag cloud”. I system som låter användarna själva skapa nya taggar (etiketter) utgör den sammanlagda mängden etiketter en sorts folklig taxonomi, och kallas därför folksonomi. Taggmoln har fördelen att de kan rangordnas eller filtreras efter hur vanligt förekommande taggarna eller termerna är, och därmed anpassas folksonomin automatiskt när språkbruket eller området förändras. Å andra sidan kan de behöva modereras, eftersom till exempel stavfel och alternativa böjningsformer kan göra dem stökiga och svåra att överblicka.

Webbplatskarta kallas ibland även för sajtkarta eller på engelska sitemap.