Så många berörs av tillgänglighet
Många funktionsnedsättningar är dolda
Det finns många olika funktionsnedsättningar. Ganska många av dem, till exempel dyslexi och färgblindhet, märker omgivningen vanligtvis ingenting av. Därför är det lätt att underskatta hur många människor som berörs av tillgänglighet och funktionshinder.
Statistik över funktionsnedsättningar
Nedanstående siffror är hämtade från en statistiksammanställning över funktionsnedsättningar (pdf, 1,2MB) från 2015. Källorna har olika precision och olika urvalskriterier, så lägg inte för stor vikt vid de exakta siffrorna. Poängen är att visa att personer med funktionsnedsättning inte är en liten minoritet utan att det handlar om många människor och olika områden.
| Område | Personer i Sverige med nedsättning | Källa, kommentar |
|---|---|---|
| Rörelse & motorik | 1.300.000 | Arbetsmiljöverket, gäller hand/arm. |
| Läsa & skriva | 1.920.000 | Dyslexiföreningen, gäller alla former av läs/skrivsvårigheter. |
| Förstå | 1.340.000 | Svenska dagbladet, gäller ”svagbegåvade”. |
| Se | 297.000 | Statistiska centralbyrån, gäller svårighet läsa även med glasögon/linser. |
| Höra | 1.400.000 | Hörselskadades riksförbund, gäller hörselskadade. |
| Tala | 160.000 | Sammanlagt talstörning, röststörning, språkstörning, stamning mm. |
| Koncentration & minne | 300.000 | Sammanlagt demens, ADHD mm. |
| Social interaktion | 850.000 | Sammanlagt social fobi, autism, depression mm. |
Många behov av tillgänglighet saknas i statistiken
Som tabellen ovan visar är det många som har någon funktionsnedsättning. Det finns även många som inte finns med i statistiken som berörs av digital tillgänglighet.
Tillfälliga funktionsnedsättningar
Alla blir sjuka eller skadade ibland. Den som har feber eller en gipsad hand kanske inte är representerad i någon funktionshinderorganisation eller i statistik, men kan ha påtagliga behov av tillgänglighet.
Behov av tillgänglighet som beror på annat än egen funktionsnedsättning
Många tillstånd som inte har en medicinsk etikett kan leda till funktionshinder i praktiken. Här är några exempel:
- Tidspress, irritation, hot, konflikter och annan stress kan orsaka påtagliga svårigheter vid användning av digitala system.
- Den som befinner sig i rörelse i ett fordon eller som bär tjocka vantar på grund av kyla har ofta i praktiken en begränsad motorisk precision.
- Den som har barn i famnen eller springande omkring sig kan ha både begränsad motorik och förmåga att höra och att fokusera.
- Den som har ett annat modersmål har ibland samma behov textning som en person med till exempel nedsatt hörsel, liksom den vars högtalare inte fungerar.
Indirekt påverkas även anhöriga och andra medhjälpare till personer med funktionsnedsättning av bristande tillgänglighet.
Alla berörs
Ibland förekommer uttryck som att ”en av fem har en funktionsnedsättning” eller att ”det finns en miljard personer med funktionsnedsättning”. I vissa sammanhang kan de kanske vara meningsfulla förenklingar. Men i själva verket är det nog så att alla, förr eller senare, tillfälligt eller permanent, är berörda.
Diagnos eller funktion
Det är svårt att säga exakt hur många personer som har behov av någon viss tillgänglighetsåtgärd eller hjälpmedel. De individuella variationerna är stora, och det är inte säkert att två personer som har samma medicinska diagnos har samma behov. Dessutom kan helt olika diagnoser och tillstånd resultera i samma behov. Till exempel använder många (men inte alla) personer med synnedsättning och många (men inte alla) personer med dyslexi en skärmläsare för att kunna ta del av information på webben.
För den som vill skapa sig en överblick av behoven kan det därför vara bättre att utgå från funktioner än från diagnoser. För användning av webbplatser är framförallt motoriska, kognitiva och sensoriska funktioner avgörande. Inom varje sådant område finns ett stort antal delområden. Se det internationella systemet för klassificering av funktioner ICF (från Världshälsoorganisationen WHO).