Reglering kring digital arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2015 visade att 89 procent av kvinnorna och 80 procent av männen använder datorer regelbundet i sitt arbete. Sedan dess har digitaliseringen gått vidare, vilket påverkar människors arbetsmiljö på flera olika sätt. Till exempel försvinner vissa riskabla och ohälsosamma arbetsmiljöer tack vare automatisering. Men ingenting tyder på att vi kommer att ägna mindre tid åt digitala miljöer såsom datorer, smarta telefoner, läsplattor eller andra uppkopplade enheter.

Digitala arbetsmiljöproblem kan leda till stress, besvär i nacke/axlar och andra negativa hälsoeffekter. Otillgängliga system ökar belastningen på alla medarbetare, och kan utgöra hinder för personer med funktionsnedsättning. Du kan skapa förutsättningar för en god digital arbetsmiljö till exempel genom att i upphandlingar ställa krav på tillgänglighet och användningstester. Men även genom att prioritera användbarhet och användarcentrerade arbetssätt under utveckling och förvaltning.

Här följer en kort introduktion till reglering som berör digital arbetsmiljö. En ganska stor del av befintlig reglering berör fysiska datorarbetsplatser, men det finns också föreskrifter som knyter an till utformning av digitala tjänster som till exempel webbplatser och appar.

Arbetsmiljölagen förebygger ohälsa och olycksfall

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller på alla arbetsplatser i Sverige. Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en bra arbetsmiljö på alla arbetsplatser. Ansvaret ligger på arbetsgivaren och andra så kallade skyddsansvariga.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena vara anpassade till människors förutsättningar både fysiskt och psykiskt. Såväl teknik, arbetsorganisation som arbetsinnehåll ska vara utformat så att arbetstagaren inte utsätts för sådana belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter för belastning och bildskärm

Eftersom det finns en rad risker med att arbeta framför en bildskärm – exempelvis värk i nacke, skuldror, och axlar eller ögontrötthet – har Arbetsmiljöverket tagit fram specifika föreskrifter kring vad som gäller vid dator- och bildskärmsarbete. Belastningsergonomi (AFS 2012:02), föreskrifter anger hur arbetet ska planeras och utföras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar och repetitivt arbete. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:05), föreskrifter innehåller krav på arbetsplatsens fysiska utformning, syn- och belysningsförhållanden samt bildskärmsarbetets organisering. I dessa föreskrifter ingår EU:s minimikrav för bildskärmsarbete.

Utformning av digitala tjänster

Den sistnämnda föreskriften, AFS (1998:05), säger att ”särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information”. Ett stort antal webbriktlinjer baseras på WCAG-standarden, som utgår från just dessa grundprinciper. De ger konkret vägledning för att uppfylla just den punkten i föreskriften.

AFS 1998:05 föreskriver även att system och program ska ”vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare”, och de ska ”vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå.” Här är bland annat följande webbriktlinjer relevanta:

Enligt föreskriften (AFS 1998:05) ska system och program ”ge återkoppling om det utförda arbetet” och ”visa information i format och takt som är anpassad till användaren”. Följande webbriktlinjer ger konkreta rekommendationer:

Samma föreskrift anger att ”Kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet inte får utföras utan dennes vetskap.” I webbsammanhang kan detta till exempel innebära att den som ansvarar för en sajt behöver följa webbriktlinjen Informera om hur personuppgifter, kakor (cookies) mm hanteras (R20).

Observera att det finns många andra lagar som också knyter an till utformningen av digitala tjänster, och att lagarna delvis knyter an till varandra. Exempelvis kan diskrimineringslagen ge möjligheter för den som drabbas av bristande tillgänglighet som är förbjuden i annan lagstiftning, och upphandlingslagar säger att krav på tillgänglighet måste ställas när exempelvis interna IT-system som ska användas av fysiska personer upphandlas.

Förutom rena föreskrifter har Arbetsmiljöverket undersökt och beskrivit frågor om bland annat kognitiv arbetsmiljö. Se till exempel rapporten Digital arbetsmiljö, (RAP 2015:17).