Om webbplatsen

Vägledningen för webbutveckling är de officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser inom offentlig sektor i Sverige.

Vägledningen (även kallad Webbriktlinjerna) sammanfattar erfarenheter från mer än ett decennium av webbutveckling. Därmed kan även den privata sektorn ha mycket att vinna på att följa riktlinjerna.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) tog den 1 januari 2019 över ansvaret för Vägledningen, som tidigare förvaltades av Post- och telestyrelsen (PTS).

Innehåll och avgränsningar

Vägledningens huvudfokus är digital tillgänglighet och användbarhet, men den berör även frågor om t.ex. flerspråkighet, integritet, prestanda, arkivering och tillit.

Observera att andra myndigheter erbjuder vägledning inom både angränsande och överlappande områden. Till exempel riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier, informationssäkerhet, nyttorealisering, behovsdriven utveckling och öppna data. E-samverkansprogrammet har en bra sammanställning av andra vägledningar.

Struktur, numrering och kategorisering

Disposition, prioritering och ämnesindelning för riktlinjerna beskrivs på en separat sida.

Observera att riktlinjernas nummer inte har någon särskild betydelse, utan det är bara löpnummer. Vissa nummer används inte längre eftersom motsvarande riktlinje slagits ihop med en annan eller tagits bort. Men numren kan användas som kort-adress till riktlinjer: https://webbriktlinjer.se/99 är ju smidigare i en trycksak än https://webbriktlinjer.se/riktlinjer/99-skapa-kortadresser-for-sidor-som-ska-spridas/, även om den fullständiga adressen är mer begriplig.

Juridisk information och kakor

Webbriktlinjerna är inte lagar, men det finns många riktlinjer som nämner lagar. Vägledningen innehåller även introduktioner till några lagar som är relevanta för digitalt ansvariga.

På denna webbplats används vanliga kakor och även så kallad localStorage.

Kakor (cookies) används för kommentarsfunktionen sist i varje riktlinje, samt för videospelaren. Kakor som kräver samtycke sparas bara för besökare som givit samtycke.

De kakor som kan vara aktuella är:

• cookiesOK – Används för att komma ihåg att besökaren godkänt att cookies används. Sparas i ungefär en månad.
• Able-Player – Används för att komma ihåg användarens inställningar i vår videospelare. Sparas i upp till tre månader.
• Kakor vars namn börjar med comment_author_email_ – Används för att kommentarsfunktionen ska komma ihåg den epostadress du angivit, så att du inte behöver ange den igen för varje ny kommentar. Sparas i ungefär ett år.
• Kakor vars namn börjar med comment_author_url_ – Används för att kommentarsfunktionen ska komma ihåg eventuell webbadress, så att du inte behöver ange den igen för varje ny kommentar. Sparas i ungefär ett år.
• Andra kakor vars namn börjar med comment_author_ – Används för att kommentarsfunktionen ska komma ihåg det namn du angivit, så att du inte behöver ange det igen för varje ny kommentar. Sparas i ungefär ett år.

Kakorna används även för att kunna visa en användares egna kommentarer för användaren själv i väntan på att moderatorn godkänt kommentaren, då de kan visas för alla besökare.
Besökare vars webbläsare blockerar dessa kakor kan ändå skriva kommentarer, men de får upprepade gånger frågan om de kan acceptera kakor, och ser inte sin kommentar förrän den blivit godkänd av moderator. Dessutom måste de ange namn och epostadress för varje nytt inlägg. Om din webbläsare inte blockerar kakor men du inte vill godkänna våra kakor kan du kontakta oss så kanske vi kan publicera din kommentar åt dig.

Användare kan, om de vill, spara information om i vilken utsträckning de uppfyller olika riktlinjer, för att slippa mata in samma sak igen, till exempel vid systematisk genomgång av checklistor. Lagringen sker då i ”localStorage” i användarens webbläsare. Tekniken är i och för sig principiellt jämförbar med kakor, men någon typ av lagring är nödvändig för att kunna erbjuda tjänsten ”Spara mina svar i webbläsaren”, som användaren har begärt. Regleringen om kakor gör undantag för sådan lagring som är nödvändig för att kunna tillhandahålla en tjänst som användaren uttryckligen har begärt.

Funktionen för att inkludera användarens markeringar i checklistorna vid export till kommaseparerad fil kräver att svaren skickas till vår server, där de läggs in i exportfilen. Om inte denna funktion används så stannar svaren i användarens webbläsare. Informationen är inte personuppgifter.

Analysverktyg och kakor

Webbplatsen använder verktyget Matomo för webbanalys. Verktyget samlar in användardata som är nödvändig för att vi ska kunna vidareutveckla webbplatsen. Miljön för Matomo driftas i Sverige och den data som samlas in är anonymiserad så att man inte kan identifiera enskilda individer.

Kakorna heter:

• _pk_id – sätter ett unikt slumpmässigt skapat användar-ID
• _pk_ses – sparar kortvarigt data om besöket på webbplatsen
• _pk_ref – tillskrivningsinformation om hänvisning till webbplatsen
• _pk_cvar – sparar kortvarigt data om besöket på webbplatsen
• MATOMO_SESSID – används kortvarigt för att förebygga CSRF säkerhetsproblem
• Piwik_ignore – opersonligt värde som sparas vid val av exkludering från att bli spårad
• mtm_consent – skapas när besökare blir tillfrågad om samtycke att spåras
• mtm_cookie_consent – skapas när besökare gett sitt samtycke att lagra och använda cookies

Hitta och ta bort kakor

Om du vill ta reda på vilka kakor och liknande teknik som vår webbplats lagrat i din webbläsare, eller radera dem, så kan du använda funktioner för detta som finns i webbläsaren. Se även våra exempel på verktyg som kan användas för att kartlägga hur kakor används.

Kontaktinformation och kvalitetssäkring

Har du synpunkter på innehåll eller utformning så skriv antingen en kommentar direkt på sidan eller hör av dig. Använd gärna adressen info@digg.se eller ring:

• DIGG:s växeltelefon: 0771-11 44 00
• Samtal mellan hörande och teckenspråkiga, ring via Bildtelefoni.net
• Telefonstöd vid tal-, röst- och språksvårigheter, ring via Teletal
• Samtal mellan vanliga telefoner och texttelefoner, ring via Texttelefoni

Vägledningen har utvecklats med hjälp av en referensgrupp med sakkunniga representanter från följande organisationer:

• Försäkringskassan
• Myndigheten för delaktighet
• Skatteverket
• Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen
• Sveriges kommuner och landsting
• Västra Götalandsregionen
• Riksarkivet
• Kungliga biblioteket

Historik

Den första versionen av Vägledningen för webbutveckling togs fram ungefär 2002 av Statskontoret och E-nämnden. Då hette den ”Vägledningen 24-timmarswebben”, och publicerades som bok vid två olika tillfällen. Sedan dess har bland annat Verva, E-delegationen och Post- och telestyrelsen (PTS) förvaltat och vidareutvecklat innehållet.

En äldre kopia av materialet, som inte uppdaterats på många år, finns på adressen www.eutveckling.se. Observera att ingen myndighet ligger bakom den sajten.

Personer från ett stort antal myndigheter har genom åren varit delaktiga i utvecklingen av innehållet. Tidigare har följande personer varit projektledare för arbetet: Funda Denizhan, Anneli Hagdahl, Peter Krantz, Björn Hagström, Pär Lannerö.

Inuse Stockholm (har nu bytt namn till Ziggy) har hjälpt till med att identifiera målgrupper och deras behov samt tagit fram design. Teknik och implementation har Bazooka, Metamatrix och Altran stått för. Klarspråksbearbetning har skett i samarbete med Expressiva, och företaget Ordvärlden har tagit fram rekommendationer om synskadevänliga föreläsningar.

Teknik och design

Webbriktlinjer.se har WordPress som plattform och följer HTML5-standarden. Javascript används för sökfunktion, kommentarsfunktion och för filmvisning, men dessa fungerar även om Javascript inte är aktiverat. (Användare utan Javascript kan få en något långsammare interaktion och enklare utformning.) Inga insticksprogram behövs för att använda Vägledningen.