Ta fram designförslag

Den andra fasen i många användarcentrerade arbetssätt är att ta fram designförslag som visar hur en målgrupp utför en viss uppgift. Ett designförslag består av en prototyp och en uppgiftsbeskrivning. Dessa utvecklas successivt. Börja med en konceptuell design. Förtydliga i en interaktionsdesign, som sedan ytterligare bearbetas till en detaljerad design.

Rekommendationer för designförslagLänk hit

  1. Ta fram en konceptuell design bestående av en prototyp med tillhörande uppgiftsbeskrivning.
  2. Ta fram en interaktionsdesign utifrån den konceptuella designen.
  3. Ta fram en detaljerad design utifrån interaktionsdesignen.

Om designförslagLänk hit

Med ett designförslag kan alla resurser inom ett projekt tidigt lämna synpunkter på lösningsförslaget. Designförslaget bidrar till att alla i projektet talar om samma sak.

Ett designförslag bör utvecklas i tre steg: konceptuell design, interaktionsdesign och detaljerad design. Genom att gå från låg till hög detaljnivå i designen är det möjligt att tidigt få feedback på designen från sina målgrupper och göra förbättringar i designen utifrån de synpunkter som samlas in. Det är främst prototypen som utvecklas mellan dessa nivåer. Uppgiftsbeskrivningen brukar vara relativt oförändrad.

Prototypens viktigaste funktion är att erbjuda en möjlighet att tidigt utvärdera och användningstesta en design. Ibland kan delar av prototypen ingå i den färdiga lösningen, men det kan vara bra att poängtera vid utvärderingen att detta är rätt tillfälle att påtala brister och föreslå förändringar.

ExempelLänk hit

Nedan visas exempel på de olika stegen designfasen i ett system där personuppgifter, adress och information ska matas in.

Konceptuell design

Den konceptuella designen ska visa vad och i vilken ordning information ska presenteras, men den kan även visa navigering. Det första utkastet till den konceptuella designen visar vilken information som ska visas och i vilken ordning den ska visas:

 

Tre rektanglar med orden: Personuppgifter, Adressuppgifter och Meritförteckning i.

När den konceptuella designen är färdig kan den se ut så här:

Tre rektanglar med text. 1: Personnummer, Efternamn och Förnamn. 2: Adress, Postnummer och Postort. 3: Från och med, Till och med och Arbetsplats.

Nu syns vilken information som ska matas in och i vilken ordning. Här är informationen uppdelad i informationsmängder, inte på olika sidor. Två eller flera av dessa informationsmängder kan senare hamna på samma sida.

Interaktionsdesign

Interaktionsdesignen visar var och hur informationen presenteras. Vi utgår vi från exemplet på konceptuell design ovan.

En del av designarbetet är också att tänka igenom hela kedjan. Inte bara vad användaren ser på skärmen utan också andra saker som påverkar flödet. Finns det till exempel tekniska förutsättningar för att hämta upp informationen utan att användaren behöver ange den själv? I det här exemplet skulle postort kunna hämtas upp automatiskt om postnummer har angivits. Se även Fyll formulär med kända uppgifter (R52).

Den första interaktionsdesignen såg ut så här.

Tre rektanglar som visar ett skissartat formlär.

När interaktionsdesignen är färdig kan den se ut så här.

Ett skissartad formulär med fält för att fylla i adressuppgifter.

Personuppgifter och adressuppgifter presenteras i det nya förslaget på samma sida. Vissa fält har anpassats till den information de ska innehålla, se till exempel fältet för postnummer. Fältet postort kan inte redigeras. Informationen i fältet ska hämtas automatiskt utifrån det inmatade postnumret.

Detaljerad design

I den detaljerade designen försöker man visa hur den slutgiltiga sidan kommer att se ut. Detta exempel bygger vidare på resultatet från konceptuell och interaktionsdesign ovan.

Ett designat formulär med fält för att fylla i olika personuppgifter.

 

I den detaljerade designen visas färger, teckensnitt och placering av objekt. Designen kan också kompletteras med dokumentation som talar om sådant som inte framgår av bilden, till exempel om vissa värden ska vara förifyllda.

Nästa steg i många användarcentrerade metoder är att testa och utvärdera designförslagen.