Riktlinjer för appar

Komplettera gärna med en app när webben inte räcker till för att täcka målgruppens behov. Det kan till exempel handla om att viss ny funktionalitet som fungerar i en app inte går att erbjuda med en responsiv webbplats. Se till att appen följer riktlinjer för tillgänglighet. De flesta riktlinjer som gäller för webben är även tillämpbara på appar.

Rekommendationer för appar

  • Komplettera med appar när webben inte räcker till
  • Följ de webbriktlinjer som är tillämpbara även i appar
  • Följ respektive plattforms egna riktlinjer för tillgänglighet

Komplettera med appar när webben inte räcker till

Eftersom alla inte har tillgång till appar bör offentliga aktörer använda webben i första hand för grundläggande samhällsinformation och service. När inte webbens funktionalitet räcker till är appar ett bra komplement.

Ni bör ta ställning till de olika för- och nackdelar som finns innan ni utvecklar en app. Här är några exempel, inspirerade av Örebro kommuns vägledning för val mellan app och webb (pdf, 25kB):

Fördelar med appar

  • App-plattformarna erbjuder ofta nya funktioner flera år innan motsvarande funktionalitet finns på webben. Några exempel på  funktioner som kommit tidigare för appar är platsberoende tjänster (GPS) och notifieringar.
  • Appar fungerar ibland smidigare än webbplatser när uppkoppling till internet saknas.
  • En installerad app startar ofta snabbare än en webbplats eftersom dess komponenter redan finns i användarens utrustning och inte behöver hämtas över internet.
  • Inloggning behövs inte lika ofta som på webben, eftersom användarens identitet och inställningar lagras av appen i användarens utrustning.
  • En app har oftast bättre tillgång till mobilens övriga resurser, till exempel bilder, adresskatalog och kalender.
  • Närvaro i app-plattformarnas kataloger (t.ex. AppStore, Google Play) kan erbjuda bra möjligheter för marknadsföring och synlighet.
  • Eftersom människor har olika behov och preferenser är det möjligt att nå totalt sett fler om både app och webb erbjuds.

Nackdelar med appar i jämförelse med webbplatser

  • Användaren måste godkänna villkor som dikteras av app-plattformens ägare.
  • Innehållet i en app är inte automatiskt länkbart på samma sätt som en webbsida.
  • Innehållet i en app blir inte automatiskt sökbart i sökmotorer.
  • Det är ofta mer kostnads- och resurskrävande att underhålla en app.
    • Tjänsten behöver anpassas för flera plattformar (I dagsläget framförallt iOS, Android, Windows mobile), och sannolikt även webben. Det finns plattformar för apputveckling som underlättar detta, men de tillför ett lager av komplexitet och ev. kostnad.
    • Att uppdatera innehållet i en app är ofta mer komplicerat och tidskrävande än på en webbsida. Särskilt om en ny app-version behöver distribueras.
  • Vissa plattformsägare granskar alla appar innan de publiceras i plattformens katalog och det finns alltså en risk att appen, av skäl som ni inte styr över, inte kan distribueras till användarna.
  • Appen kräver marknadsföring för att målgrupperna ska hitta och ladda ner den.
  • Det kan vara svårt att skriva ut innehåll från en app.
  • Det krävs ett större mått av tillit från användaren för att installera en app än för att besöka en webbsida, eftersom appen får mer tillgång till mobilens resurser.
  • För tjänster som används sällan tycker många inte det är värt besväret att installera en app.

Ta reda på om behoven går att lösa med webbteknik

I många fall går det att utforma en webbplats på ett sätt som gör att den av användaren uppfattas som en app. Gör det genom att

Observera att äldre webbläsare inte har stöd för alla ovanstående funktioner.

Följ de webbriktlinjer som är tillämpbara även i appar

När det gäller tillgänglighet bör samma krav ställas på appar som på webbplatser och e-tjänster. EUs-direktiv om webbtillgänglighet kommer även att gälla för appar.

Både webbriktlinjerna och dess viktigaste beståndsdel WCAG 2.0 (R1 Följ WCAG 2.0 nivå AA) är i och för sig framtagna med webben i fokus, och WCAG 2.0 skrevs innan smarta telefoner och pekskärmar blev populära. Arbete pågår som syftar till att ta fram specifikationer som är skräddarsydda för appar. Sådana bör följas när de får standardstatus, så bevaka gärna utvecklingen. Tills dess kan och bör de befintliga riktlinjerna tillämpas på appar. Nästan alla riktlinjer går faktiskt att tillämpa på appar, under förutsättning att formuleringar som till exempel webbsida läses med en vidare förståelse.

W3C (World Wide Web Consortium) som står bakom WCAG har även konstaterat att vissa frågor blir extra viktiga för mobila enheter på grund av att skärmarna oftast är mindre än en datorskärm och att enheterna används i väldigt olika miljöer. Här är en sammanfattning av W3Cs genomgång av tillgänglighetsaspekter som är viktiga i mobila tillämpningar:

  • Det ska vara möjlighet att zooma innehållet då skärmens storlek ofta är liten.
  • Se till att det är tillräcklig kontrast eftersom enheterna används i olika miljöer med olika starkt ljus, till exempel i solljus.
  • Mobila enheter har vanligtvis inte tangentbord även om de kan anslutas till tangentbord. Det är ändå en god idé att bygga appen så att den kan navigeras med tangentbord eftersom detta ger en god grund för tillgänglighet och säkerställer att kontroller i appen inte är knutna till endast klickhändelser.
  • Var noga med storleken på klickbara ytor och avstånd, eftersom användare med små pekskärmar kan ha begränsad precision. Direktoratet for forvaltning og IKT (Difi) i Norge rekommenderar att låta en klickbar yta uppta cirka en tredjedel av skärmytan på bredden och en fingertopps storlek på höjden.
  • Användbarheten i appar kan förbättras med rörelsekommandon på pekskärm (t.ex. kan ”att svajpa” vara ett smidigt sätt att bläddra, välja eller radera). Tänk dock på att inte alla användare känner till dessa. Informera användare om sådana funktioner om de avviker från vad användaren kan förmodas vänta sig, eller om de är helt nödvändiga för att kunna använda tjänsten.
  • Placera viktigt innehåll längst upp för att undvika att användaren behöver scrolla långt ner.
  • Ge användare hjälp att fylla i formulär genom att presentera rätt typ av tangentbord. Undvik krångliga formulär med för många fält.

Följ respektive plattforms egna riktlinjer för tillgänglighet

Det finns omfattande dokumentation om hur man ska utveckla för hög tillgänglighet för de olika plattformarna. I stor utsträckning innehåller dessa samma rekommendationer som WCAG 2.0. Men det finns även tillgänglighetsfunktioner som är specifika för respektive plattform. Det kan till exempel handla om stöd för nya typer av hjälpmedel, som inte fanns när WCAG 2.0 togs fram, eller plattformsspecifika fysiska knappar. För att vara säker på att dessa funktioner kommer dina användare till del behöver du som utgivare av en app se till att följa inte bara de generella riktlinjerna för tillgänglighet utan även plattformens egna. Här hänvisar vi till dokumentation för några av de plattformar som dominerar för närvarande:

Android

Android Developers Accessibility har information om hur tillgängliga appar utvecklas, checklistor för utveckling och testning:  Android Developers Accessibility

iOS

För iOS finns information om transkribering av video och ljud, anpassning av det visuella gränssnittet, skärmläsare, uppläsning, dokumentation, guider och exempelkod: Accessibility on iOS

Universal Windows Platform (UWP)

Microsoft har information om hur inkluderande appar utvecklas, hur man går tillväga för att testa tillgänglighet och checklistor för tillgänglighet: Microsoft Developer Network Accessibility overview

Exempel

Via Appsök kan du hitta appar som granskats ur tillgänglighetsperspektiv av Stockholms läns landsting.

Fördjupning om appar

Terminologi

Den här riktlinjen handlar om mobilapplikationer, som i dagligt tal kallas för appar. Uttrycket “mobil” innefattar en rad olika typer av enheter, till exempel smarta telefoner (smartphones), läsplattor (tablets) och ”wearable devices” som smartglasögon och smartklockor. Ordet app kommer från den engelska termen applikation (tillämpningsprogram) som avser program som installeras och körs av ett operativsystem på enheten.

Oftast avses mobila appar då ordet app används, men på senare tid används ordet app även för program som används på en dator, och det finns app-plattformar för bilar och spelkonsoller m.m. Distributionen av appar sker ofta genom plattformens app-katalog på nätet, till skillnad från traditionella applikationer som ofta distribueras genom nedladdning av installationsfiler eller fysiska lagringsmedier.

Appar som är specialutvecklade för en mobil plattform (t.ex. för iOS eller Android) kallas för native apps. Webbappar är webbsidor som besöks med en webbläsare men som upplevs som en app. Det finns också hybridappar som består delvis av plattormsspecifik funktionalitet, delvis av webbinnehåll.

Rörelsekommandon på pekskärm kallas pekskärmsgester (på engelska touchscreen gestures). Till exempel svajpa, som är ett nytt svenskt ord motsvarande det engelska swipe.

När det gäller funktionerna i HTML5 för offline-funktionalitet är bl.a. så kallade Service Workers relevanta, men även Application Cache (AppCache). Denna riktlinje erbjuder inte idag några närmare tekniska beskrivningar eller rekommendationer om hur sådana lösningar bör utformas.

Djuplänkning (se t.ex. Wikipedias artikel mobile deep linking) till innehåll i appar är möjligt, men kräver att utvecklaren förbereder för detta.