Komplettera betydelsebärande färgskillnader med någon annan synlig skillnad:

• Ikoner eller liknande grafiska element kan ibland passa som komplement till färgskillnader.
• Färgskillnader mellan textelement kan kompletteras med understrykning, ram, fetstil, kursivering eller annat teckensnitt. Var särskilt noga med att framhäva länkar.
• Färgskillnad mellan ytor i bland annat kartor och diagram kan kompletteras exempelvis med mönster, inramning, kontrastskillnad eller text.
• Linjer kan exempelvis göras streckade, prickade, prickstreckade eller dubbeldragna.
• Ibland behöver färgskillnader kompletteras med skriven text som ger motsvarande information.
• Semantisk kodning är ofta ett bra men otillräckligt komplement: Skärmläsare presenterar ofta den semantiska informationen, men det är inte alla användare som har skärmläsare.

Var särskilt försiktig med färgerna grön, röd och brun. Många personer med färgblindhet har svårt att särskilja dessa.

• Ge dokumentet ett filnamn som beskriver innehållet i dokumentet. Exempel: semesterlista-sommar-2017.pdf
• Var försiktig med specialtecken, mellanslag och understreck i filnamn.
• Ange vilket filformat dokumentet har.

• Markera telefonnummer i koden som telefonlänkar (tel:). Det ger möjlighet att direkt ringa upp numret, på samma sätt som e-postlänkar (mailto:) ger möjlighet att skicka e-post.
• Ange det fullständiga telefonnumret, inklusive det internationella prefixet, i länken – även om det nummer som visas på sidan bara innehåller den lokala delen. Då fungerar länken oavsett varifrån användaren ringer.
• Överväg att använda strukturerade data även när telefonnummer inte är länkade.

• Kontrollera ordningen utan pekdon.
• Säkerställ en logisk ordning med tabindex.

• Gör de klickbara ytorna tillräckligt stora. Det underlättar för användarna.
• Framhäv länkarna grafiskt så att användarna förstår vad som är länkad text.

• Se till att adressen i webbläsarens adressfält alltid leder tillbaka till aktuell sida.
• På dynamiskt skapade webbsidor är det inte alltid möjligt att komma tillbaka till precis samma innehåll med hjälp av adressen. Låt då den adress som visas i adressfältet, och som används för eventuellt bokmärke, leda till den närmaste lämpliga beständiga delen av webbplatsen.

• Skapa teknikoberoende webbadresser, så att länkarna fungerar över tid även om ni byter publiceringsverktyg.
• Använd rätt statuskoder när ni flyttar, stänger eller slår ihop webbsidor, så att användarna omdirigeras på rätt sätt.

Använd CSS för att tydligt visa vilket element som är i fokus.

• Låt bakåtknappen fungera (se undantag nedan).
• Undvik att öppna nya fönster, särskilt fönster som täcker hela skärmen; då fungerar inte bakåtknappen.
• Ställ krav på att bakåtknappen ska fungera, när ni upphandlar system, eller tidigt under utvecklingsprocessen. Hur och om bakåtknappen fungerar kan nämligen bero på den grundläggande tekniken.

• Ta reda på vilken maskinläsbar etikett som används för kontrollen.
• Se till att den maskinläsbara etiketten matchar den synliga.
• Använd bara samma maskinläsbara etikett för flera kontroller om de gör exakt samma sak.

• Skapa webbadresser som är så korta som möjligt, och som relaterar till den information som användarna söker.
• Använd gärna webbpubliceringssystemets egna funktioner för att skapa kortadresser.
• Var försiktig med externa tjänster för kortadresser. De kan sluta fungera efter en tid.

• Formulera länktext med omsorg. Användaren måste kunna förutse vad som händer vid klick på länken.
• Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanför.
• Utforma länkar till dokument och länkar till e-post så att användaren får rätt förväntningar.

• Stryk aldrig under text som inte är länkad, eftersom det kan leda användarna att felaktigt tro att texten är en länk.

• Registrera i första hand domännamn under den svenska toppdomänen .se.
• Registrera domänen för det fulla organisationsnamnet både med och utan svenska tecken, till exempel örebrokommun.se och orebrokommun.se.
• Registrera det vanligt förekommande kortnamnet med och utan svenska tecken, till exempel orebro.se och örebro.se.
• Skyddsregistrera inte felstavningar och andra toppdomäner om det inte är nödvändigt för att minimera risker för användarna.
• Bevaka registreringstiden för domännamnet och se till att det finns rutiner för att förnya registreringar av domännamn.
• Beskriv vem som är ansvarig för hantering av domännamn i er organisation.

• Tillhandahåll e-tjänster på adress(er) som er organisation har kontroll över

• Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
• Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
• Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.

• Ge webbadressen en logisk och hållbar struktur.
• Var försiktig med personuppgifter i webbadresser.
• Undvik teknikberoende och onödiga delar i webbadresser.
• Använd domännamnet - utan inledande “www.” - som huvudadress.
• Var försiktig med skiljetecken, mellanslag och specialtecken i webbadresser.