Så här gör du din föreläsning synskadevänlig
Enligt webbdirektivet ska offentlig sektor, med vissa undantag, göra sitt digitala innehåll möjligt att uppfatta för alla användare. För video på webben ska kraven vara uppfyllda senast 23 september 2020. Det kan bland annat innebära behov av att syntolka inspelningar.
Men även utan syntolkning kan du göra presentationer och program mer tillgängliga för personer med synnedsättning. På köpet hjälper du även andra som av olika anledningar inte kan se dina presentationsbilder eller vart du pekar när du säger till exempel ”kaffevagnen står därborta”.
Grunden är att du behöver tala om vad som syns på skärmen, berätta hur rummet ser ut och vad som händer i rummet.
Berätta hur rummet ser ut
Inledningsvis behöver du ge alla en chans att orientera sig i rummet. Verbalisera istället för att säga ”som ni kan se här” eller ”nödutgångarna ligger där borta” och peka. Säg till exempel ”Det finns nödutgångar här på vänster sida om scenen, ert vänster, längst in i hörnet.” Gör likadant med toaletterna och kaffemaskinen. Kommentera gärna även känslan i rummet genom att säga ”oj vad många ni är, välkomna alla femhundratjugo!” Det går ofta att höra att det är en stor sal med mycket folk, men kanske inte exakt hur stor och inte om det är fullsatt.
Synskadades riksförbund förklarar ordet verbalisering vid konferens om tillgänglig webbvideo
Presentera och berätta också om de personer som kommer in på scenen, talare och dig själv, även om namn och titel står på storbildsskärmen.
Berätta vad som syns på skärmen
Berätta när du börjar att du kommer att läsa upp allt som står på skärmen och att de som vill kan få materialet skickat till sig efteråt, så man behöver inte anteckna. Glöm inte att läsa upp dina kontaktuppgifter. Stava gärna eftersom det inte hörs om det är ett eller två s i Olsson.
Om du använder Powerpoint eller annat visuellt material som publiken kan få ta del av efteråt vill gravt synskadade mottagare förmodligen ha materialet som tillgänglig pdf. Då går det att läsa med olika hjälpmedel som punktskriftsdisplay eller talsyntes. Säg att den som vill kan kontakta dig för att få materialet. Berätta att hen i så fall behöver ange önskemål om format.
Om du visar filmklipp som inte är syntolkade eller är svåra att förstå om man inte ser, sammanfatta poängen i filmen efteråt.
Håll ett lugnt tempo när du läser upp saker. Det blir trevligare att lyssna på och det hörs tydligare vad du säger. Om ett citat inte är värt att ta 15 sekunder istället för 10 är det kanske inte viktigt?
Beskriv illustrationerna under dragningen. Berätta till exempel vilka de viktiga siffrorna är i diagram eller tabeller. Syntolka också de foton du visar, till exempel ”Här är en bild från Kungsgatan i Stockholm. På bilden ser man de två fyrkantiga Kungstornen i brunt tegel på var sin sida gatan. Det var i toppen på det södra tornet, till höger på bilden, 17 våningar upp, som vårt företag startades.”
Bilden kommer från, och är länkad till en föreläsning om syntolkning med Henrik Götesson från Synskadades riksförbund
Tala om vad som händer i rummet
Under föreläsningens gång händer det saker i rummet som inte går att förstå för den som inte ser. Av den anledningen behöver du verbalisera vad publiken fnissar åt, eller reagerar på, inklusive dina egna gester, till exempel ”Oj, nu vänder jag bilder upp och ner här” eller ”Nu får vi besök av vaktmästaren, hej hej”. Tänk som en ståuppartist, och använd gärna humor för att maskera dina knep i syfte att inkludera alla.
Om det här känns krystat eller övertydligt kan du skoja om den påhittade personen som sitter längst bak och bara har läsglasögon med sig. Förmodligen är det bara du själv som tycker att du är övertydlig. Alla andra är omedvetet glada över din tydliga framställning.
Tips för att få en inkluderande fikapaus
Det finns knep som du kan själv kan ta till för att agera mer inkluderande under fikapauserna. Om du vill prata med Kalle som ser dåligt är det en bra hjälp att tala om vem du är när du inleder. Röster kan vara svåra att känna igen om man inte känner varandra väl. Säg till exempel ”Hej, jag heter Irina, det var jag som föreläste om industridesign i förmiddags” eller ”Hej, jag är servitör, kan jag ta din tallrik?” Om du vet vad Kalle heter, använd hans namn. Annars kan du rör vid hans axel eller armbåge så att han vet att det är honom du talar till.
Använd namn om ni pratar i en grupp, till exempel ”Kalle, vad tyckte du om talaren i morse?”. Annars blir det svårt för Kalle att veta att du frågar just honom. Namnet får gärna komma tidigt i meningen eller frågan. Om du står nära kan du istället röra vid Kalles axel eller armbåge. Använd gärna namn på seende i gruppen också. Då vet Kalle vem som pratar, och seende som står och tänker på annat får en indikation om att en fråga ställs.
Om du ska ge Kalle något, se till att föremålet rör vid hans hand. Sträck inte bara fram kaffekoppen i luften. Säg ”Kalle, här är ditt kaffe” samtidigt så vet han vad han ska vänta sig.
För många med synnedsättning kan synförmågan växla, beroende på till exempel ljusförhållanden, typ av ögonsjukdom eller dagsform (trötthet, stress och så vidare). Är miljön välkänd klarar de flesta sig bättre. Tänk på att inte alla som har en synnedsättning använder vit käpp, eller ser särskilt synskadade ut. Bli därför inte förvånad om hen behöver din hjälp med en sak, men klarar något annat hur bra som helst. Fråga gärna om hen behöver hjälp, men blir inte sur om personen tackar nej. Det man kan vill man helst göra själv.
Var inte rädd för termer och ord. Du får säga både blind, synskadad och synsvag. En del personer föredrar termen person med synnedsättning. Begreppet synskadad innefattar både blind och synsvag. Begreppet blind berättar vad det handlar om, det vill säga att personen ser ingenting alls. Gravt synskadad brukar innefatta både ser ingenting alls och ser ljus och mörker. Du får använda uttryck som ”vi ses” och ”jag såg på tv att …”. Det är just uttryck. Du får också säga ”som ni ser här” om du berättar vad som syns.
Drygt 100 000 personer är synskadade i Sverige. De flesta av dessa är inte blinda utan har synrester och kan vara hjälpta av saker som bra ljus, tydlig text och god kontrast. En person brukar räknas som synskadad om hen inte kan läsa en dagstidning med vanliga glasögon utan behöver andra hjälpmedel.
Gör gärna ett tankeexperiment för att lättare förstå hur det kan kännas att ha en synnedsättning. Fundera på hur är det att ta del av kultur, föredrag eller det sociala livet om man inte ser. Eller prova själv! Välj något på tv. Blunda och lyssna på nyheterna, ett debattprogram eller ett avsnitt av en tv-serie. Eller blunda på fikapausen på jobbet när ni sitter några stycken. Vad missar du?
En riktig syntolk då, vad tillför en sån?
En syntolk är utbildad för att kunna välja ut det som är viktigt och beskriva det på ett konkret och tydligt sätt för att synskadade ska kunna orientera sig, hänga med i handlingen och reagera samtidigt som en seende publik. Allt kan syntolkas: en lokal, ett föredrag, en person, en utställning, stadsmiljö, sport och såklart film, tv och teater.
Syntolkning är att beskriva en visuell företeelse för en synskadad publik. Prova att ta del av syntolkad tv genom att blunda och lyssna på programmet. SVT har sina syntolkade program samlade på svtplay.se/syntolkat, TV4 har sina på tv4.syntolken.se och det finns även syntolkat material hos Utbildningsradion.
- Fler tips på hur du kan göra dina möten mer tillgängliga.
- Fler tips om tillgänglig video på webben.
Den här texten är en bearbetning av ett underlag som tagits fram av syntolken Helena Frank.