Alla nyheter

april 13, 2016

Evig bläddring / oändlig scroll – användbart och tillgängligt?

Evig bläddring eller oändlig scroll är en teknik som gör att innehållet laddas in kontinuerligt allt eftersom användaren scrollar ner på sidan. Fördelen med tekniken är bland annat att det eliminerar behovet av sidnumrering och är lätt att använda på pekskärmar. På så vis underlättar det antagligen för personer med begränsad motorisk precision.

Tekniken är vanlig på sociala medie-sajter som till exempel Twitter eller Facebook där det hela tiden fylls på med mer innehåll. Innehållet får en platt struktur eftersom varje del läggs på samma nivå och ges samma prioritet som övrigt innehåll. På så sätt får olika delar av innehållet lika stora chanser att bli intressant för användarna.

Tekniken fungerar ofta bra på sidor som presenterar olika produkter, till exempel kläder. Men tänk på att det kan vara svårt för en användare att hitta tillbaka till en produkt eller ett innehåll som hen hittat tidigare eftersom det inte finns några sidor att hänga upp minnet på.

Däremot fungerar inte tekniken så bra för webbplatser där målet är att användaren ska lösa vissa uppgifter, för tjänster eller webbplatser som kräver att användarna ska hitta eller kanske jämföra specifik information. Då är det bättre att lyfta innehållet på ett annat sätt, till exempel genom att gruppera information på ett traditionellt sätt genom en hierarkisk struktur eller paginering. Det ger också användarna mer kontroll över innehållet kan bestämma om de vill ha mer innehåll eller inte, eller när de ska fortsätta till nästa sida eller en annan del av webbplatsen.

Det finns några nackdelar med evig bläddring.

Bakåt-knappen och bokmärkning kan förlora sin funktion

Om en användare har klickat sig från en sida med evig bläddring till en annan sida och använder bakåt-knappen hamnar hen ofta överst på sidan och inte vid det innehållet hen var vid. Det har kan bli ett användbarhetsproblem för de flesta. För en person med en kognitiv funktionsnedsättning kan det ställa till ännu större problem om hen inte hamnar vid det innehåll man var vid tidigare och tänkt komma tillbaka till. Ofta går inte heller innehåll att bokmärka på ett enkelt sätt.

Det här kan lösas med exempelvis kakor eller med Javascript History Api, men det å andra sidan kan ställa till det för personer som valt att inte acceptera kakor eller stängt av Javascript i sin webbläsare.

Svårt att veta hur mycket innehåll som finns

Rullningslisten är en indikation till användaren om hur mycket innehåll som finns på sidan. På en sida som använder evig bläddring förlorar användaren den kunskapen och kan bli lurad när man tror att man kommer till botten av sidan och helt plötsligt kastas högt upp på sidan igen när nytt innehåll laddas in.

Evig bläddring kan ta processorkraft eller minne från webbläsaren

Om inte tekniken implementeras på rätt sätt kan evig bläddring orsaka prestandaproblem. Och om sidan är mycket lång laddas mer och mer innehåll in som kan påverka minnet hos webbläsaren.

Var tog sidfoten vägen?

I sidfoten förväntar sig användare att hitta information såsom kontaktuppgifter, sociala medie-länkar och andra länkar på webbplatsen. Med evig bläddring skjuts sidfoten bara längre och längre utom räckhåll för användaren. Det finns de som jämför det med åsnan som försöker få tag på en morot – den är alltid liiiite utom räckhåll. För att lösa problemet kan man använda en så kallad ”sticky” sidfot, men det tar å andra sidan skärmutrymme.

Webbanalys kan bli svårare

Evig bläddring kan försvåra webbanalysen. I grundutförandet kommer inte statistiken att ge dig som webbplatsägare insikt hur dina besökare använder webbplatsen. Du kommer att behöva en skräddarsydd lösning för ditt statistikprogram.

Ge användaren möjlighet att välja

Om du ändå vill använda evig bläddring på grund av att du har ett innehåll som passar för det, ge användarna möjlighet att välja evig bläddring eller inte. Om de vill, ge dem möjlighet att istället få en Ladda in mer-innehåll-knapp.

Tangentbordsnavigering kan bli tröttsamt

För personer som enbart använder tangentbordet och kortkommandon för att navigera kan evig bläddring ställa till problem. Om en användare till exempel försöker använda tangentkommandot ctrl + end för att komma till botten på sidan kommer det oftast inte att fungera eftersom webbplatsen hela tiden laddar in mer innehåll eller struntar i kommandot och istället placerar användaren i toppen av sidan.

Förvirrande för skärmläsare?

Det kan bli förvirrande för en person som använder en skärmläsare om en sida utan förklaring bara fortsätter i alla oändlighet men om man använder aria-taggar som talar om för skärmläsaren att nytt innehåll läggs in på sidan kontinuerligt borde det också gå att lösa.

Som så ofta går många användbarhets- och tillgänglighetsproblem att lösa om man tänker efter i förväg och implementerar tekniken på ett tillgängligt sätt. Eller vad tror ni?

Vi tar gärna emot dina synpunkter på det här inlägget. Kommentera eller använd någon av de kommunikationsvägar vi hänvisar till i sidfoten.

mars 14, 2016

PTS ansvarar för Vägledningen för webbutveckling

Post- och telestyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för Vägledning för webbutveckling. Idag 2016-03-14 flyttades webbplatsen från E-delegationens webbhotell till PTS. Eventuella problem de närmaste dagarna beror troligen på serverbytet. Meddela oss gärna om du upplever problem, så ska vi försöka åtgärda så snart som möjligt! Kontaktuppgifter finns i sidfoten och på sidan om webbplatsen.

Pär Lannerö, projektledare

juni 5, 2015

Webbriktlinjer på ditt format

Nu kan du hämta hela Vägledningen för webbutveckling till en kommaseparerad textfil som du själv kan konvertera till lämpligt format.

Dynamisk exportfunktion

Gör helt enkelt ett urval på sidan för sökning/filtrering av riktlinjer och tryck sedan på länken ”Exportera urval som csv” som du hittar nedanför sökresultatet. Då laddas motsvarande riktlinjer ner som kommaseparerad textfil. Den filen kan du sedan öppna och bearbeta i valfritt program (t.ex. Google Drive Kalkylark, Apple Numbers, eller MS Excel).
Du kan till exempel lägga till kolumner som status, egen prioritering, ansvarig osv, och anpassa kolumnbredd mm efter dina behov. Eller importera filen i ett ärendehanteringssystem eller att-göra-program.

Öppna data med sökbart api

Förutom att du manuellt kan göra utdrag finns det möjlighet att hämta data maskinellt. API:et finns dokumenterat på adressen webbriktlinjer.se/psidata/. I praktiken innebär detta att (åtminstone delar av) webbriktlinjerna finns som öppna data, något som för övrigt uppmuntras i riktlinjen R89. Gör det möjligt för andra att återanvända webbplatsens innehåll.

Bakgrund

När myndigheten Verva tidigare ansvarade för Vägledningen för webbutveckling publicerades materialet inte bara som webbplats utan även som tryckt bok och som kalkylark (t.ex. Excel). Det var länge sedan senaste tryckning, men de senaste åren har den som vill kunnat ladda ner eller skriva ut alla riktlinjer på PDF-format. Själv har jag dock saknat kalkylarket, eftersom det är ett smidigt verktyg när man t.ex. systematiskt försöker stämma av en webbplats mot webbriktlinjerna.

Men precis som med trycksaker blir statiska kalkylark undan för undan inaktuella. Riktlinjerna uppdateras och förbättras ju kontinuerligt. Därför har vi lagt resurserna på att istället göra en dynamisk exportfunktion.

Utveckling pågår

Vi har lite snabbt skapat exportfunktionen, men betraktar den inte som färdig. Det finns t.ex. tankar på att erbjuda fler utmatningsformat. Till exempel RSS eller något format med formgivning, kryssrutor osv. Vi vill gärna ha dina synpunkter. Hur vill du använda webbriktlinjerna?

maj 21, 2015

Skapa medvetenhet om tillgänglighet

Idag är den internationella tillgänglighetsmedvetenhetsdagen (global accessibility awareness day – GAAD) och du är inbjuden!

Ungefär en femtedel (beroende på hur man räknar) har någon funktionsnedsättning, och alla har särskilda behov ibland. Till exempel på grund av stress, trötthet, buller, rörelse eller tillfälliga åkommor. Ändå är det vanligt att digitala miljöer fungerar dåligt för användare med en annan funktionsuppsättning än vad utvecklaren själv har. Webbansvariga är i alltför liten utsträckning medvetna om hur stora variationer som finns mellan människors förmågor och behov.

Det finns mycket du kan göra för att hjälpa till att öka medvetenheten. Här är några förslag:

  • Provlyssna på din egen webbplats med en skärmläsare. Till exempel VoiceOver som finns i Apples system eller TalkBack som finns på Android-plattformen.
  • Testa tillgängligheten på din webbplats med ett automatiskt testverktyg eller helst även manuellt eftersom inte alla aspekter går att testa med automatik.
  • Anmäl dig till PTS innovationsdag. Där kommer ett stort antal satsningar för mer tillgänglig IT att presenteras.
  • Testa att använda din sajt med endast tangentbord och få insikter om hur det är att inte kunna använda mus (pga t.ex. förslitningsskada).
  • Titta på filmerna #webbföralla där olika personer berättar vad en tillgänglig webb kan betyda för dem.
  • Skriv ett blogginlägg om tillgänglighet eller använd hashtaggen #gaad i sociala medier.

Det finns fler förslag på den internationella sajten för GAAD och du får gärna skriva in ytterligare ideer i kommentarsfältet om du vill. Det viktiga är att göra någonting. Gärna idag!

december 19, 2014

Ny, mer användbar prioritering på riktlinjerna

Vi har valt att överge den tidigare prioriteringen som gick från 1-3 och istället valt en prioritering som numera går från 1-5. Orsaken är att vi fått kritik för att nästan alla riktlinjer hade prioritet 1 och att det då blev svårt att veta i vilken ände man skulle börja.

Webbriktlinjerna har tidigare haft myndigheter som huvudsaklig målgrupp, men vänder sig nu till alla som har en webbplats. Många av dem är små aktörer med begränsade resurser. Alla har inte ens möjlighet att läsa igenom alla riktlinjer. Det är bättre att börja i någon ände och göra någonting än att bli överväldigad av webbriktlinjernas omfattning och inte göra något alls.

Om ni har begränsade resurser eller behöver prioritera av någon annan anledning, börja med de riktlinjer som har prioritet 1. Därefter riktlinjer med prioritet 2 till 5 i fallande ordning. Observera att riktlinjerna med prioritet 2-5 också är viktiga. Vissa av dem kan till och med vara nödvändiga för din målgrupp, även om de inte hamnar först i vår prioritering. Anpassa därför detta förslag efter aktuella förutsättningar.

Som underlag för vårt förslag har vi bedömt varje riktlinje utifrån följande aspekter:

  • Hur många personer berörs av riktlinjen?
  • Hur mycket påverkas de som berörs om riktlinjen inte följs?
  • Är det vanligt med ”brott” mot riktlinjen?
  • Är riktlinjen central inom sitt område?

Prova gärna själv den nya prioriteringen.

Vi tar gärna emot dina synpunkter på den nya prioriteringen. Använd någon av de kommunikationsvägar vi hänvisar till i sidfoten.

december 5, 2014

Välbesökt seminarium om Tillgänglig webb

Den 2 december arrangerade E-delegationen, Användningsforum och Post- och telestyrelsen kursdagen Tillgänglig webb. Frågan om tillgänglighet är högaktuell, eftersom bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen från den 1 januari 2015.

Sex föreläsare fyllde eftermiddagen med matnyttig kunskap om varför tillgänglighet är viktigt.

Ta del av Tillgänglig webb nu i efterhand

Mikael Holmgren och Ulrika Gani från den nya Myndigheten för delaktighet berättade om den nybildade myndigheten och dess uppdrag som bygger på FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Pär Lannerö, E-delegationen, berättade bland annat om E-delegationens vägledning för webbutveckling dit webbplatsen www.webbriktlinjer.se tillhör.

Stina Johansson från ETU delade med sig av 7 tips för att skapa mer tillgängliga webbplatser.

Stefan Johansson från projektet Begripsam berättade om hur man kan sänka de kognitiva trösklarna för att skapa en inkluderande webb.

Johan Gustafsson från Arbetsförmedlingen föreläste om hur man på Arbetsförmedlingen arbetar med tillgänglighetsarbete i sina digitala kanaler.

Moderator Pia Flodquist presenterade ett nytt webbverktyg för att testa graden av tillgänglighet på webbplatser. Verktyget finns på webbriktlinjer.se/testa

På Twitter kan du diskutera tillgänglighet på webben med hjälp av hashtag #webbföralla.

juni 25, 2014

Nu skriver vi om webbriktlinjerna

Vi skriver om webbriktlinjerna för att de ska bli tydligare, enklare och mer begripliga.

Denna vecka publicerar vi de första riktlinjerna som

  • bearbetats enligt principer för klarspråk
  • anpassats för att lättare kunna hittas med hjälp av sökmotorer
  • från och med nu riktar sig till alla som har webbplatser – inte bara till myndigheter.

Vi gör samtidigt några andra mindre justeringar. Till exempel uppdaterar vi kategorisering och taggar, och i några fall kommer vi att slå ihop riktlinjer. Syftet med just denna bearbetning är inte att ändra på riktlinjernas innebörd. Sådana förändringar planeras också, men oberoende av den språkliga revideringen. Till exempel kommer vi att behandla mobil tillgänglighet mer utförligt inom kort.

Arbetet sker i samarbete med språkkonsulter från Expressiva och Metamatrix och beräknas vara klart i början av hösten 2014.

Klarspråk

”Begriplig” är en grundprincip i den internationella standarden för tillgängligt webbinnehåll (WCAG 2.0). Den första och kanske mest centrala riktlinjen i Vägledningen för webbutveckling är en hänvisning till just WCAG 2.0, och vi har även flera andra riktlinjer relaterade till klarspråk. Självklart vill vi leva som vi lär, och därför bearbetar vi nu både språk och dokumentstruktur för att riktlinjerna ska bli så begripliga som möjligt.

Det innebär till exempel att vi anpassar verb till uppmaningsform, skriver ut förkortningar och använder mellanrubriker och punktlistor som stöd för användare som snabbt vill ta till sig det viktigaste. Till exempel kommer varje riktlinje att innehålla en punktlista med rekommendationer som sammanfattar riktlinjen.

Sökbarhet

Många använder sökmotorer för att hitta relevant innehåll på nätet. En förutsättning för att du ska hitta en relevant sida med hjälp av en sökmotor är att sidan, eller någon sida som länkar till den, innehåller (någon variant av) de ord du skriver in i sökrutan. Ofta finns det flera olika ord som beskriver samma sak, och för att ingen som behöver hitta en riktlinje ska missa den på grund av att vi valt ett annat ord kommer vi framöver att räkna upp vanliga synonymer när vi känner till sådana. Det gör vi längst ner på sidan, under rubriken Terminologi. Samma avsnitt förklarar också ord som vi tror kan vara okända eller svåra för vissa besökare.

Breddad målgrupp

Tidigare har webbriktlinjerna i huvudsak vänt sig till myndigheter, men under 2014 är ambitionen att även nå andra som vill hålla en hög kvalitet på sina webbplatser. Därför ändrar vi tilltalet i riktlinjerna så att det inte står ”myndigheten skall…” på var och varannan sida. Ett fåtal riktlinjer är dock riktade främst till just myndigheter (till exempel de som har med arkivlagen att göra), och där kan den sortens formulering kvarstå. Om du vill filtrera bort riktlinjer som inte berör dig som privat aktör kan du använda den filtreringsfunktion som samtidigt är under utveckling.

Tidigare versioner finns i pdf-utdragen

Du hittar en datumstämpel och en kort kommentar om ”klarspråksbearbetning” på varje riktlinje som vi hunnit skriva om. Om du vill jämföra de nya versionerna med äldre kan du till exempel läsa en äldre upplaga av den pdf-version av vägledningen som genereras varje månad.

Kommentera gärna!

Vägledningen för webbutveckling är ett ganska stort material, och självklart kan det finnas felaktigheter i riktlinjerna. Hör gärna av dig, antingen till info@webbriktlinjer.se, med hjälp av kommentarsfälten på varje sida, eller via facebookgruppen Webbriktlinjer, om du hittar fel eller på annat sätt vill kommentera riktlinjerna! Eller anmäl oss till närmsta språkpolis, så kanske riktlinjerna kan få litet extra uppmärksamhet…

april 1, 2014

Vidareutveckling under 2014

Sedan senhösten 2013 pågår ett samarbete mellan E-delegationen och Post- och Telestyrelsen (PTS) vars huvudsakliga syfte är att öka tillgängligheten på svenska webbplatser för personer med funktionsnedsättningar. En viktig del av detta arbete är att vidareutveckla och marknadsföra Vägledningen för webbutveckling.

Vi genomför just nu en klarspråksbearbetning av hela webbriktlinjer.se. Förutom att göra texterna mer lättlästa är syftet att förbättra sökbarheten, och att anpassa tilltalet även till andra än myndigheter. Nya texter är också på gång som tar upp webbutveckling för användare med t.ex. mobila webbläsare. En hel del andra förbättringsåtgärder är påbörjade eller planerade, och vi kommer att presentera webbriktlinjerna och lyfta frågor om tillgänglighet på webben på ett antal konferenser och möten under året.

Kontakta oss gärna (t.ex. med epost till info snabel-a webbriktlinjer.se) om du har förslag eller frågor, eller gå med i Facebookgruppen Webbriktlinjer!

december 3, 2012

Vägledningen som pdf

Nu kan du ta del av Vägledningen för webbutveckling som pdf. Varje månad skapas en ny pdf utifrån innehållet på webbriktlinjer.se som du kan ladda ner och använda samt referera till vid upphandling. Länken finns under ”Riktlinjer” i menyn ovan.

juni 28, 2012

HTML eller XHTML?

Tommy Olsson, ledare för arbetet med teknik och standarder i arbetsgruppen som tagit fram den nya versionen av Vägledningen för webbutveckling och även tidigare versioner av den har broderat ut texten lite kring HTML och XHTML. Till vardags arbetar Tommy på Bolagsverket och han har skrivit böcker med fokus på webbstandarder.