Riktlinje nr 100 Prio 4

Utforma webbadresser med omsorg

Se till att era webbadresser kommer att vara tydliga och fungera bra, även på papper. Webbadresser behöver vara enkla att uppfatta. De kan behöva användas till exempel från utskrivna e-brev eller tryckta material, eller läsas upp i etermedier. Det finns risk att användarna uppfattar dem fel. Utforma därför webbadresserna med omsorg.


Rekommendationer för bra webbadresserLänk hit

  • Sträva efter att hålla webbadresser kortare än 70 tecken, eftersom en del e-postprogram radbryter efter 70 tecken.
  • Domännamnet i webbadresser bör ha formen namn.se. Den äldre formen www­.namn.se måste naturligtvis också fungera. Omdirigera därför den senare till den primära domänen. Det är bra om även felskrivningar med två eller fyra w:n fungerar (”ww.” respektive ”wwww.”), som extra service till användarna.
  • Undvik teknikberoende delar i webbadresser, som filändelser eller publiceringssystemets namn. För enstaka filer är det dock rimligt att signalera att det är en fil som kommer laddas ner genom att behålla ändelsen, till exempel .pdf eller .odf.
  • Undvik att blanda stora och små bokstäver. Dessa kan tolkas olika av webbservern.
  • Undvik understreck (”_”) och mellanslag. Risken för fel minskar om du i stället väljer bindestreck (”-”).

Understreck (”_”) är svåra att se när adressen visas understruken (till exempel vid automatisk länkning i e-post, som sedan skrivs ut). Många användare vet heller inte var tecknet finns på tangentbordet. Däremot fungerar bindestreck, ”-”, bra.

Mellanslag kan du också ersätta med bindestreck. Om användarna kopierar en webbadress som innehåller mellanslag, för att till exempel skicka den med e-post, finns det risk för att länken bryts och därmed blir svår att använda för mottagaren.


Webbadressens strukturLänk hit

På de flesta webbplatser skapas sidans adress automatiskt när sidan skapas. Det brukar resultera i adresser med någon av två olika strukturer: Den ena utgår från sidans titel och hierarkiska placering. Den andra utgår från ett id-nummer. URL:er som överensstämmer med sidans titel är mindre systemberoende och lättare att flytta till nästa CMS. Dessutom rankas de lite högre i sökmotorers träfflistor. Adresserna kan dock bli långa, speciellt om de återspeglar webbplatsens hela struktur. Det kan göra att de radbryts om de skickas med e-post. Webbplatsens struktur som en del av URL:en hjälper användarna att se vart en länk leder, men det kan ge problem om sidan byter namn eller om man strukturerar om webbplatsen.

URL:er baserade på id-nummer är lite svårare att flytta till ett nytt CMS och kan därför orsaka döda länkar. Om ni inte kan få den gamla URL:en att fungera i det nya systemet, så utnyttja systemets stöd för 301, som betyder ”Permanently moved” och peka sedan till sidans nya URL. Adresser baserade på id-nummer har fördelen att de kan vara korta.

En bra kompromiss, om det finns möjlighet att manuellt skapa alias eller genvägar, beskrivs i  R99 Skapa kortadresser för sidor som ska spridas.

För specifika sök- och listtjänster är det bra att utforma webbadresser som bygger på till exempel datum. En tjänst för att söka i ett diarium kan med fördel utgå från datum och/eller diarienummer, för att skapa tydlighet. Utgå från användarna och deras behov, och gör bedömningar från fall till fall.


ExempelLänk hit

Länk baserad på id: http://www.orebro.se/1713.html

Länk baserad på titel och struktur: http://www.skolverket.se/bedomning/betyg


TerminologiLänk hit

Uniform Resource Locator (URL), på svenska kallat webbadress, är den teckensträng som identifierar en viss resurs på nätet, till exempel en webbsida: http://www.example.org/nyheter/dagens.html.

 



Kommetarer (4)