Rekommendationer för bra webbadresserLänk hit

• Ge webbadressen en logisk och hållbar struktur.
• Var försiktig med personuppgifter i webbadresser.
• Undvik teknikberoende och onödiga delar i webbadresser.
• Använd domännamnet – utan inledande “www.” – som huvudadress.
• Var försiktig med skiljetecken, mellanslag och specialtecken i webbadresser.

Ge webbadressen en logisk och hållbar strukturLänk hit

Webbadresser som på ett logiskt sätt återspeglar innehållets sammanhang kan hjälpa användare att orientera sig på webben. Inte bara inom webbplatsen, utan redan när användaren först ser adressen (exempelvis genom att hovra över en länk eller läsa adressen i ett mejl eller i en trycksak).

På de flesta webbplatser genereras sidans adress automatiskt när sidan skapas. Det brukar resultera i adresser som återspeglar en hierarkisk eller kronologisk indelning av webbplatsens innehåll.

Ofta är en sådan ämnesbaserad indelning det mest pedagogiska. Särskilt om indelningen utgår från användarnas behov och inte exempelvis avsändarens interna organisationsstruktur.

Två exempel på tydliga adresser från Helsingborgs webbplats. Adressernas sökvägar förtydligar sidans sammanhang:

helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/cykling/
helsingborg.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/cykling/

Adress-strukturen brukar motsvaras av en trädstruktur i publiceringssystemet. Men det är inte nödvändigt att strukturen är strikt hierarkisk. Digitala “träd” kan konstrueras så att användaren hittar samma “gren” på alla de ställen i strukturen där den passar in. Exempelvis med hjälp av “genvägar” i trädet, eller genom en navigationsstruktur baserad på taggar eller nyckelord. Då kan olika användare hitta rätt även om deras begrepp och perspektiv på världen skiljer sig åt.

I adresser som består av ett flertal nivåer, med snedstreck (“/”) som avgränsare, är det bra om användaren kan att ta sig upp en nivå genom att ta bort allt till höger om det sista snedstrecket.

Se även avsnittet om länkstigar i Visa tydligt var användaren befinner sig (R27).

När datum utgör den primära sorteringen (exempelvis för bloggar och andra kronologiskt ordnade samlingar av dokument) kan datumbaserade webbadresser fungera bra. På motsvarande sätt kan diarienummer eller liknande användas i webbadresser om det skapar tydlighet för användaren.

Två exempel på adresser som baseras på kronologi:

lagen.nu/prop/2017/18:4
miun.se/press/nyhetsarkiv/2017-12/ny-it-myndighet-till-sundsvall/

En fördel med adresser som baseras på datum eller löpnummer är att adressen inte behöver ändras om sidan ska finnas kvar även när ny liknande information tillkommer. Då skapas helt enkelt nya adresser för den nya informationen. Glöm bara inte att ange tydligt om viss information är inaktuell (R24) i de äldre dokumenten.

I enstaka fall är det lämpligt att använda slumpmässiga koder som är unika men svåra att förstå och gissa sig till. Exempelvis för tillfälliga adresser som används då en användare ska visa att hen har tillgång till ett visst e-postkonto genom att klicka på en engångslänk som skickats till denna adress.

Var försiktig med personuppgifter i webbadresserLänk hit

Observera att webbadresser ofta loggas, till exempel för webbanalys. Om du låter personuppgifter utgöra del av webbadressen riskerar detta alltså att leda till att personuppgifterna läcker och att personuppgiftsbehandling sker på andra ställen och för andra ändamål än vad du hade räknat med. Tänk efter noga innan du låter personuppgifter vara en del av en webbadress. Detta gäller även den del av webbadressen som kommer efter frågetecknet, alltså den del som brukar kallas query.

Undvik teknikberoende och onödiga delar i webbadresserLänk hit

Delar av webbadresser är ibland enbart motiverade av den tekniska plattform som används. Exempelvis filändelser som .aspx och .php. Dessa underlättar sällan förståelsen för besökare (såvida de inte är ute efter att hacka sajten) och bör därför undvikas. Då underlättar ni dessutom ett eventuellt framtida byte av publiceringssystem. Däremot bör du ge dokument filnamn som beskriver innehållet (R9) för filer som ska laddas ner.

Många adresser kan bli lite kortare och tydligare genom att att teknikberoende filändelser och andra teckenföljder som upprepas för varje sida (exempelvis “/sidor/”) undviks.

I allmänhet är det viktigare att adresserna är tydliga och hållbara än att de är korta, men tänk på att det finns nackdelar med långa adresser:

• Långa webbadresser kan vara svåra att presentera snyggt i trycksaker, och tar ganska lång tid att skriva av manuellt – särskilt för personer med nedsatt motorik.
• Om en lång adress skickas med e-post så händer det att den radbryts (ofta efter ca 70 tecken) och när användaren försöker använda länken kanske bara delen innan radbrytningen kommer med.
• I andra sammanhang (exempelvis i mobila webbläsare) ser användaren inte mer än en liten del av webbadressen.

Ett förslag är därför att skapa kortadresser för sidor som ska spridas (R99).

Använd domännamnet utan inledande “www.” som huvudadressLänk hit

Skriv adressen på ett sådant sätt att den som läser informationen förstår att det gäller en webbadress och kan använda den för att öppna sidan.

Undvik både ”http://” och ”www.” om det inte finns särskilda skäl att skriva ut dem. Då blir presentationen kortare och inleds dessutom med domännamnet, som brukar ge värdefull sammanhangsinformation. Särskilt i trycksaker är det ofta knappt om utrymme, och då är det bra att kunna hoppa över prefixen.

Särskilda skäl att ange hela adressen kan vara exempelvis:

• När anropet av säkerhetsskäl redan från början behöver ske krypterat. Då är det viktigt att användaren skriver in just ”https://”.
• När det är viktigt att ange adressen exakt, till exempel för att olika varianter leder till olika versioner av innehållet, eller när adressen används som vetenskaplig eller juridisk referens.
• När det inte framgår av sammanhanget att det är just en webbadress och inget annat.
• När det verktyg du använder för redigering behöver förstå att det är en webbadress, så att adressen med automatik kan göras klickbar. Då kan du i och för sig ofta redigera bort prefixet efter att länken skapats.

Domänadressen (host-delen i webbadressen) bör alltså ha formen namn.se. Den äldre formen www­.namn.se måste naturligtvis också fungera. Omdirigera därför den senare till den primära domänen. Det är bra om även felskrivningar med två eller fyra w:n fungerar (”ww.” respektive ”wwww.”), som extra service till användarna.

Se till att automatiskt omdirigera från den osäkra versionen av HTTP till HTTPS när en sådan finns.

Var försiktig med skiljetecken, mellanslag och specialtecken i webbadresserLänk hit

Understreck (”_”) är svåra att se när adressen visas understruken (till exempel vid automatisk länkning i e-post, som sedan skrivs ut). Många användare vet heller inte var tecknet finns på tangentbordet. Däremot fungerar bindestreck, ”-”, bra.

Mellanslag i webbadresser kan du också med fördel ersätta med bindestreck. Annars visas mellanslaget ofta som “%20”, vilket gör det svårt att läsa adressen i adressfältet.

webbriktlinjer.se/streck-tydligt-men%20mellanslag%20otydligt

Om användarna kopierar en webbadress som innehåller mellanslag, för att till exempel skicka den med e-post, finns det risk för att länken bryts och därmed blir svår att använda för mottagaren.

Undvik att ha flera skiljetecken (som “-”) efter varandra i adressen. Beroende på teckensnitt kan det vara omöjligt att veta hur många de är.

Undvik att blanda stora och små bokstäver.

Se Ta fram en policy för domännamn (R69) angående användning av de svenska bokstäverna å, ä och ö liksom vissa andra internationella tecken i domännamn.

Exempel på bra och dåliga webbadresserLänk hit

OBS! Exemplen är påhittade.

• Länk baserad på internt id-nummer (rekommenderas inte):
  http://www.skolverket.se/sida.asp?id=1743
• Begriplig adress:
  https://skolverket.se/bedomning/betygskriterier
• Kortadress:
  skolverket.se/betyg
• Adress som baseras på meningsfull kod:
  skolverket.se/diariet/2018/327

Referenser och relaterade länkarLänk hit

Det finns mycket att tänka på när det gäller utformning av webbadresser. Därför finns det fler webbriktlinjer inom ämnesområdet länkar och adressering.

Förutom genomtänkta webbadresser är det också viktigt att ha en hållbar användning av underliggande IP-adresser. Post- och telestyrelsen har bra information om IPv4 och IPv6.

TerminologiLänk hit

Uniform Resource Locator (URL), på svenska kallat webbadress, är den teckensträng som används för att hämta eller aktivera en viss resurs på nätet, till exempel en webbsida: http://www.example.org/nyheter/dagens.html. Observera att det även finns URL:er för e-post (mailto:info@webbriktlinjer.se), för telefonnummer (tel:+4681234567), för filhämtning och många andra typer av resurser. Alltså inte bara webbsidor.

Uniform Resource Identifier (URI) är ett bredare begrepp än URL. Samma format som används för webbadresser kan nämligen även användas för att referera till resurser som inte går att hämta eller aktivera digitalt (exempelvis ISBN-nummer för böcker: urn:ISBN:1-56592-149-6) eller abstrakta begrepp (exempelvis flygning: http://schema.org/Flight). Fördelen med att använda URI-formatet för att på detta sätt namnge begrepp är att det kan ge utökad tydlighet som kan vara nödvändig om informationen ska kunna användas automatiskt. Här är ett exempel:

<div itemscope itemtype="http://schema.org/Flight">
Du landar i <span itemprop="iataCode" value=”MMX”>Malmö</span>
<span itemprop="arrivalTime" value=”2019-03-16T14:00+01:00”>klockan två</span></div>.

Omdirigering (på engelska redirect) betyder att webbservern automatiskt skickar vidare användaren till en annan adress. Detta görs oftast, tekniskt sett, med hjälp av http-headern Location, men det går även att använda meta-elementet i html eller javascript.

Personuppgifter (på engelska personally identifiable information, PII) är information om en fysisk person. Exempelvis namn, kontaktuppgifter och personnummer.

Query betyder fråga, och i webbadresser är det den del som följer efter ett frågetecken (men före eventuellt “#”-tecken). Frågedelen i sin tur kan bestå av en eller flera så kallade cgi-parametrar (cgi står för common gateway interface) sinsemellan separerade med tecknet “&”.

IDN står för internationalized domain names, alltså internationaliserade domännamn. De kan bland annat innehålla å, ä och ö. Läs mer om sådana i Ta fram en policy för domännamn (R69).