Texta inspelad rörlig media (video, ljud, animationer…)
Inspelad digital video ska ha undertexter (kallas även textbeskrivningar eller textremsa) och för ljudinspelningar (till exempel podcasts) med mera ska en textversion erbjudas.
Personer som av olika skäl inte tydligt kan uppfatta eller förstå ljud kan i många fall tillgodogöra sig innehållet om det finns i textformat. Detta berör många människor, och kan bero på till exempel hörselnedsättning eller störande ljud. Många tittar på videoinnehåll med ljudet avslaget, till exempel för att de inte vill störa personer i omgivningen eller saknar fungerande högtalare/hörlurar. En del personer med svenska som andraspråk har också nytta av undertexter, liksom den som vill orientera sig i en inspelning genom att snabbspola med bild.
Webbdirektivets krav på inspelad video gäller material som publiceras från och med 23 september 2020.
Se även R113 Använd webbvideo för att öka tillgängligheten, R116 Erbjud alternativ om en inspelning enbart består av ljud eller video och R119 Texta direktsändningar om det finns möjlighet.
Rekommendationer för textningLänk hit
- Beskriv alla ljud av betydelse
- Säkerställ att alla kan ta del av undertexter, allra helst valbara, så kallade dolda undertexter
- Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexter
- Erbjud gärna en separat textversion
Beskriv alla ljud av betydelseLänk hit
Undertexter behöver i allmänhet inte vara helt ordagranna – exempelvis behöver de inte återge uppenbara felsägningar – men det är viktigt att de förmedlar samma information.
Undertexter ska, förutom dialogen, beskriva andra relevanta ljud om det behövs för att användaren ska kunna tillgodogöra sig innehållet. Till exempel ”en telefon ringer”, ”hunden skäller” eller ”musik spelas”.
Det går också att lägga sådana ljudbeskrivningar i den vanliga textremsan mellan så kallade hakparenteser:
[En telefon ringer] – Hej, det är jag!
Säkerställ att alla kan ta del av undertexterLänk hit
Öppna undertexter (open captions på engelska) syns för alla, eftersom de är ”inbrända” som en del av de rörliga bilderna. Ibland är detta det enda alternativet för att alla användare ska kunna ta del av undertexter. Till exempel för inspelningar som distribueras via plattformar som inte har stöd för separata filer med undertexter.
Dolda undertexter däremot kan användaren själv bestämma om de ska visas eller inte. I vissa fall kan de även läsas upp av skärmläsare eller presenteras av en punktdisplay. Ibland kan användaren även välja översättning, teckensnitt, placering av textremsan, med mera. Dolda undertexter är därmed ofta bättre än öppna, men det är inget krav att undertexterna måste vara dolda.
Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexterLänk hit
Om dolda undertexter används är det nödvändigt att användaren enkelt kan hitta och aktivera dem. Exempelvis genom att klicka på en knapp med en välkänd symbol för textning.
Enligt avsnitt 7.3 i standarden EN301549 krävs till och med att reglage för aktivering av undertexter (och syntolkning) ska vara lika lätta att hitta (kräva lika många interaktioner) som spelarens vanliga reglage.
Fler krav på undertexterLänk hit
Standarden EN301549 ställer ytterligare några krav på undertexter:
Se till att undertexterna är synkroniserade med ljudet
Det bör inte skilja mer än maximalt 100 millisekunder mellan när ljud hörs och när motsvarande undertexter visas. En större fördröjning kan ibland vara oundviklig av tekniska skäl, men från det att videospelaren får tillgång till texten får det inte dröja längre tid än så.
Se till att undertexter bevaras vid konverteringar
När en videoinspelning sänds, konverteras eller spelas in så kan det finnas en risk att undertexterna försvinner eller att de får en förändrad placering som gör att de döljer viktigt visuellt innehåll. Försök så långt som möjligt att undvika detta eftersom det innebär att vissa användare i praktiken inte kan ta del av innehållet. Se även R167. Bevara tillgänglighet vid konverteringar.
Erbjud gärna en separat textversionLänk hit
En transkribering (ett dokument som innehåller alla inspelningens undertexter, eller motsvarande) gör det möjligt för personer som använder skärmläsare eller punktskriftsläsare att ta till sig innehållet i sin egen takt.
En transkribering av filmen är också bra för sökmotoroptimeringen eftersom det ger en möjlighet för sökmotorer och andra verktyg att tolka innehållet.
Dolda undertexter kan automatiskt presenteras som transkribering. På sidan Möt användarna finns ett exempel på sådan textversion som genereras automatiskt från undertextfilen. Där sker det med med hjälp av JavaScript.
Glöm inte bort att länka till transkriberingen (eller göra den nåbar på annat sätt) på de platser där videon förekommer, och att länka till videon från transkriberingen om den förekommer fristående, så att användaren själv kan välja version.
Utdrag från WCAG-standardenLänk hit
Riktlinje 1.2 Tidsberoende media: Tillhandahåll alternativ till tidsberoende media.
1.2.2 Textbeskrivningar (Förinspelade): Det finns textbeskrivningar till allt förinspelat ljudinnehåll i synkroniserad media, utom när mediet är ett mediealternativ till text och tydligt är märkt som sådant. (Nivå A)
Fördjupning och tips om undertexterLänk hit
- Det finns en serie korta (textade) filmade lektioner om undertextning och några om undertextning med Amara från Moderskeppet.
- Verktyget Textamig.se kan användas för att automatiskt generera textning till en inspelning på YouTube eller Vimeo, som sedan kan redigeras vidare för bättre kvalitet. Tjänsten är gratis men ”pre-alpha”, det vill säga den lämnar inga garantier. På sajten beskrivs också uppropet #undertextamera som syftar till att inspirera fler att texta sina inspelningar.
- Två presentationer på träffen om tillgänglig webbvideo handlade om textning. Det första utifrån bland annat hörselskadades perspektiv och den andra utifrån ett produktionsperspektiv.
- BBC har omfattande riktlinjer för textning (på engelska).
Två föreläsningar om textad video på webben
Här följer en inspelning av två föreläsningar om textning av video på webben. Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, tar upp textning ur ett användarperspektiv och Richard Gatarski som jobbar med produktion av webbvideo tar upp det perspektivet.
Det finns även en teckenspråkstolkad version och en separat syntolkad ljudversion av inspelningen.
TerminologiLänk hit
För dolda undertexter används på webben ofta något av formaten WebVTT (Web Video Text Tracks) eller SRT (SubRip Text), men det finns även andra filformat för lagring och överföring av textning till video.
Dolda undertexter eller dold textremsa kallas ibland för stängda undertexter respektive stängd textremsa.
Kommentarer till denna riktlinje
Kommentarer (36)
Varför åker datorn fram och tillbaka i sidled under presentationen?
Det ser ju helknasigt ut!
Om jag förstår dig rätt så undrar du varför filmen inte har filmats med en fast kamera så att det ser ut som att talarens dator står still. Min egen uppfattning är att filmaren fokuserat på att ha talaren i bild och att det därför ser ut som att datorn ”åker fram och tillbaka”.
Hej!
Vi använder väldigt mycket Skype i vår verksamhet och allt oftare spelas olika möten och utbildningar in via Skype. Jag antar att kravet på textning även gäller ett inspelat Skype-samtal (möte) som publiceras på intranätet?
Vad menas med denna formulering:
”Webbdirektivets krav på inspelad video gäller material som publiceras från och med 23 september 2020.”
Betyder det att befintliga webbplatser som har video utan textning INTE har krav på sig att texta videos som publicerats innan 23 sept 2020?
Ja, det stämmer. Se 2 § andra stycket förordning (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service. 🙂
Hej,
Jag tycker det förekommer motsägelsefull information på er hemsida angående undertexter, så jag ställer förtydligande frågor här: 1. Ska alla filmer med ljud ha en undertext? 2. Om ja på 1, kan dessa ersättas med en separat textfil? 3. Ska alla filmer med ljud syntolkas? 4. Måste man kunna stänga undertexten? (Därmed göra det lättillgängligt för de med perceptionskänslighet).
Nej, men alla filmer med ljud som är relevanta för att förstå handlingen ska ha undertexter.
Nej, texten ska vara synkroniserad med filmen.
Om en film har textskyltar ellera andra inslag i handlingen som är relevanta för förståelsen, men som inte går att uppfatta utan synförmåga, ska den ha syntolkning.
Nej, det är inget lagkrav på stängda undertexter. Bara en rekommendation.
Hej, längst upp skriver ni:
Inspelad digital video ska ha undertexter (kallas även textbeskrivningar eller textremsa) och för ljudinspelningar (till exempel podcasts) med mera ska en textversion erbjudas.
Jag skulle säga att inspelad digital video kan uppfattas missvisande då det även gäller all typ av audiovisuell media med någon form av tal eller miljö som ska textas och/eller förtydligas i textform.
Det är väl inte begränsat till endast inspelad digital video? Med inspelad digital video så misstänker jag att de allra flesta som jobbar med film förstår det som någon typ av videokamera med digital sensor som spelar in en bildsekvens. Eller menar ni att ordet inspelad även kan användas då man t ex skapat en animerad film i exempelvis After Effects? Här tror jag det är bra att förtydliga vad ni menar med ordet inspelad video, helt enkelt definierar begreppet lite mer utförligt.
Ni hänvisar också till orden textremsa eller textbeskrivningar men återkommer inte till dessa begrepp eller vad som skiljer dem åt mer exakt.
Med vänlig hälsning
Mikael
Du har rätt i att digital video inte är hela sanningen. Det gäller ”synkroniserade medier”, som kan vara andra typer av innehåll. Digital video med synkroniserat ljud torde dock vara den allra vanligaste typen på de flesta webbplatser, och det är nog fler läsare som förstår begreppet ”video” än ”synkroniserade medier”. Video behöver inte vara inspelad med en kamera; video betyder helt enkelt ”rörlig bild” och kan vara en animering eller liknande.
”Undertexter” är det vedertagna begreppet. ”Textremsa” och ”textbeskrivningar” finns med för att leda användare som söker på dessa begrepp till rätt sida.
Vad gäller för en film som publicerats innan 23 september 2020, men efter det datumet har övrig information på sidan uppdaterats, alternativt att filmen publiceras på ytterligare en webbsida efter 23 september 2020.
Gäller textkravet då?
Nej. Kravet gäller för inspelningar som offentliggörs från och med 23/9 2020 och om filmen publicerats innan detta så är den redan offentliggjord. Det är jättebra om ni textar den, men inte ett krav enligt DOS.
Varför är inte inspelningen av föreläsningar om textning av video på webben själv textad?
Tack för påpekandet! Det beror på ett tekniskt fel som har uppstått utan att DIGG märkt det. Åtgärd pågår.
Nu ska problemet vara åtgärdat. Meddela gärna om det kvarstår problem!
Är det godtagbart att lägga en utskrift/transkribering av det som sägs i filmen vid sidan av filmen?
En transkribering uppfyller inte lagkraven för en film med synkroniserat ljud. Kritierum 1.2.5 i WCAG kräver textning och syntolkning, alltså undertexter respektive en berättarröst som är synkroniserade med filmen.
Hur kan man gå tillväga om man ska transkribera en podcast? Vart publiceras texten?
Texten publiceras (eller länkas till) i anslutning till själva ljudfilen/spelaren.
Ni skriver ovan att verktyget Texta mig kan användas för både Youtube och Vimeo, men när jag försöker texta vimeo-filmer för jag bara upp felmeddelande: ”Länken eller epostadressen ogiltig. Länken måste gå till Youtube eller vara en direktlänk till mp3- eller videoklippsfil. Vimeo kan vara tillfälligt blockerat.”
TextaMig behöver sökvägen till en videofil, exempelvis en MP4. Om Vimeo-länken inte går till en videofil, utan till Vimeos egen videospelare, fungerar det inte. Enklast är kanske att (tillfälligt) lägga upp videofilen på er egen webbplats och ange den sökvägen i TextaMig.
Betyder denna riktlinje att vi även ska ansvara för att texta filmat material som någon annan är huvudman för? T ex om vi bäddar in en Youtube-film som en annan organisation har tagit fram. Ska vi då, via t ex TextaMig, se till att den är textad?
Om ni har ”kontroll” över filmen, till exempel genom finansiering eller styrning, är ni också ansvariga för tillgängligheten. Om ni däremot vill använda en film som någon annan skapat helt utan er medverkan är ni inte ansvariga (9 § 1 st. 3 p. DOS-lagen).
Hej! Nu hörde jag någonstans ifrån att man i vissa fall kan lägga upp filmat material i två veckor utan textning eller syntolkning. Hur är det med den saken?
Hej Sarah!
Digg har nyligen publicerat en artikel som tar upp precis den frågan, se https://www.digg.se/om-oss/nyheter/2020/hantering-av-direktsandningar/
Hej
Vi har ett comunity på vår webbplats för filmare i länet. Gäller kravet på textning även för användar-genererat innehåll, dvs kortfilmer (fiktion) och dokumentärfilmer som är skapade av filmarna själva och som de själva lägger upp?
Filmerna är mao inte framtagna av oss som arbetar inom regionen.
Om ni inte finansierar eller styr produktionen är ni inte ansvariga för tillgängligheten (9 § 1 st. 3 p. DOS-lagen).
Om en offentlig aktör skulle skapa en film och lägga upp på ert community är den aktören själv ansvarig för tillgängligheten (11 § DOS-lagen).
Vi har fyra filmer som alla är textade och syntolkade enligt konstens alla regler, inga konstigheter där. Men dessa har också trailers (ca 10 sekunder långa) som från leverantör INTE är textade eller syntolkade. Måste även dessa ordnas eller kan vi använda dem ändå?
Om en film ska presenteras på en webbsida (er egen eller tredje parts) omfattas den av lagkraven och ska ha textning och syntolkning om den förmedlar audiell respektive visuell information. Om filmerna är textade och syntolkade är det väl inte orimligt att deras trailers även kan locka personer med nedsatt hörsel eller syn?
Dessa regler blir ju i många situationer väldigt onödiga och betungande. Om vi som myndighet har en fokusgrupp med utvalda, fullt fungerande personer som vi vill erbjuda en filmad kurs som ska ligga ute på vår hemsida måste vi bekosta textning som bara stör upplevelsen för primäranvändarna.
Hoppas på att det tas fram en manual med godtagbara undantag från dessa regler.
Personer med funktionsnedsättning är också fullt ”fungerande”. Ibland kan de dock behöva få möjlighet att utföra uppgifter på ett alternativt sätt. En myndighet bör väl lämpligen sätta samman fokusgruppn som är representativa för befolkningen, dvs. med 10-20 procent personer med funktionsnedsättning? Textning stör ingen, om man följer riktlinjerna och gör dem som closed captions som går att dölja för dem som blir ”störd” av dem.
Poängen med lagen är universell utformning: att det ska bli självklart att alltid bygga saker som alla kan använda. Även om ingen i er fokusgrupp just nu har en funktionsnedsättning kan kursen kanske vara av intresse i ett annat tillfälle för en mer heterogen grupp?
Hej!
Måste man texta sångtext i en film? Vi har en trubadur som sjunger visor som vi spelar in.
Ja, relevant ljud i en film ska återges i undertexter.
Jag ser väldigt lite om ljudfiler här. Fler inte samma regler för dem?
För ljudfiler finns alternativet att tillhandahålla en transkription i stället.
Hej!
Vad gäller för en direktsändning från till exempel ett museum i Västra Götalandsregionen som till viss del når ut till allmänheten? Behöver det livetextas eller räcker att vi så fort som möjligt efteråt lägger på undertext m.m om vi senare publicerar eventet på webben?
Hej!
Om den direktsända inspelningen kommer att finnas kvar för andra att ta del av i efterhand räknas den som förinspelad tidsberoende medier och omfattas då av lagkraven, det vill säga att inspelningen ska vara textad för hörselskadade och syntolkad för blinda. Det finns inte ett specifikt antal dagar som en offentlig aktör senast måste ha gjort inspelningen tillgänglig, det som gäller är att det sker utan onödigt dröjsmål. Offentliga aktörer bör därför redan vid planering av en direktsändning ha med tillgänglighet i beräkningen.
Skriv kommentar
Funktionen för att skriva kommentarer använder kakor. Läs mer om kakorna. Enbart förstapartskakor används. Vill du inte godkänna kakor så kan du ställa in din webbläsare att blockera dem. Funktionen går ändå att använda men den kommer då att ställa vissa frågor om och om igen, och kan inte förhandsvisa dina kommentarer.
För att kunna erbjuda denna funktion behöver vi lagra de uppgifter som du själv skriver in (namn, e-post, eventuell webbadress och själva kommentaren) samt IP-nummer. Den rättsliga grunden är samtycke och informationen ligger kvar så länge DIGG bedömer att den tillför förståelse för riktlinjen, eller tills du begär att den raderas. Läs mer om DIGGs behandling av personuppgifter.