Förenklad beskrivning av WCAG-kriteriet 1.2.4

Texta direktsändningar

Digital video behöver ha undertexter (kallas även textbeskrivningar eller textremsa) och även för annat ljud (till exempel radioprogram) bör en textversion erbjudas. Direkttextning är mer värdefullt än om videon textas i efterhand eftersom den som behöver textning annars måste vänta. Förutom personer med nedsatt hörsel finns det många andra som har nytta av undertext. Till exempel den som inte har högtalare, eller som av något skäl blir distraherad, eller kanske har ett annat modersmål.

Denna riktlinje gäller direktsändningar, men i övrigt har den samma innebörd som R117 Texta inspelad rörlig media (video, ljud, animationer …). Läs därför båda riktlinjerna för relevanta rekommendationer.

Se även R113 Använd webbvideo för att öka tillgängligheten, som bland annat innehåller kodexempel och tips inför produktion och upphandling av videotjänster.


Rekommendationer för direkttextningLänk hit

  • Överväg direkttextning trots undantag i webbdirektivet
  • Informera om att det finns textning

Överväg direkttextning  trots undantag i webbdirektivetLänk hit

EU:s webbdirektiv, som ligger till grund för DOS-lagen, gör undantag för direktsändningar, men om sändningen går att ta del av i efterhand räknas den (enligt skäl 27) som en inspelning och är inte undantagen. Det innebär att inspelningen måste textas och syntolkas utan onödigt dröjsmål (inom 14 dagar).

WCAG-kriteriet avser i huvudsak enkelriktade direktsändningar (“broadcast”), det vill säga inte bildtelefoni eller videokonferenser. Men gränserna däremellan är flytande, och även i sådana sammanhang finns det ibland behov av textning. Fråga gärna deltagarna i förväg vilka behov de har för att kunna delta på lika villkor.

Sidan med tips för att göra möten tillgängliga tar upp flera saker att tänka på, som är relaterade till direkttextning.


Informera om att det finns textningLänk hit

Gör det tydligt för användaren att det finns textning, till exempel genom att visa en symbol, särskilt när användaren aktivt behöver ta fram texten (stängd undertext).

symboler för textning
Stängda undertexter heter closed captions på engelska, därför används ibland en ikon med ”cc”. I Sverige används ofta symbolen med ett enkelt T. Den tredje symbolen som avbildar textremsor i nederkanten av en bild står för ”subtitles”. För licensinformation om bilderna se avsnittet återanvändning av symboler.


Utdrag från WCAG-standardenLänk hit

Riktlinje 1.2 Tidsberoende media: Tillhandahåll alternativ till tidsberoende media.

1.2.4 Textbeskrivningar (direktsända): Det finns textbeskrivningar av allt direktsänt ljudinnehåll i synkroniserad media. (Nivå AA)


Relaterade länkarLänk hit

För direktsändningar som enbart innehåller ljud, alltså motsvarande radiosändningar, finns motsvarande krav i WCAG-kriteriet 1.2.9. Det kriteriet har den högre WCAG-nivån AAA.


TerminologiLänk hit

Observera att det finns en skillnad mellan textning som visas separat från sändningen, exempelvis på en särskild skärm bredvid en scen (kallas på engelska för CART) och sådan text som är en del av en videoström (realtime captioning). Den senare kräver ett samarbete mellan skrivtolk och videoproducent. CART står för Communication Access Realtime Translation.

Velotype, eller veyboard, är en teknisk lösning för direkttextning. Det är ett särskilt tangentbord som inte utgår från tecken utan från ljud, och som medger mycket snabb textning, men kräver träning. När vanliga tangentbord används kallas det för skrivtolkning.

Kommentarer till denna riktlinje

Kommentarer (4)

  • Patric Leonhed skriver:

    Denna sida behöver uppdateras, specifikt gällande detta stycke:

    ”Kommande EU-lagstiftning, det så kallade webbdirektivet, gör undantag för direktsändningar, men om sändningen går att ta del av i efterhand räknas den som en inspelning efter 14 dagar och är inte undantagen. Det innebär att inspelningen måste textas eller kompletteras med en textversion efter 14 dagar.”

    Var kommer dessa 14 dagar från? Jag kan inte hitta var det står i lagstiftningen.

    • Tommy Olsson skriver:

      Skäl 27 i direktivet nämner att direktsända tidsberoende medier som finns kvar eller återpubliceras betraktas som förinspelade ”utan onödigt dröjsmål” och säger att den tid som anses absolut nödvändig för att göra innehållet tillgängligt inte bör överstiga 14 dagar.

      Jag har gjort en mindre justering i texten och lagt till hänvisningen till skäl 27.

      • Mikael Forsberg skriver:

        Innebär detta att om ett offentligt organ. Exempelvis kommunfullmäktige slipper tillgänglighetsgöra sina direktsända möten om de inte behöver tillgänglighetsanpassa sina videoinspelningar om de inte har dessa publicerade mer än 14 dgr?

        Dvs är det ett kryphål för att slippa tillgänglighetsanpassa demokratiskt offentligt material om man tar bort det inom 14 dgr?

        • Tommy Olsson skriver:

          En direktsändning som spelas in och läggs ut i efterhand ska göras tillgänglig ”utan onödigt dröjsmål”. Direktivet nämner i en kommentar att 14 dagar får anses som en absolut bortre gräns för vad som någonsin kan anses skäligt. En 10-minutersinspelning ska man kunna texta på någon timme.

          Att lägga ut en otillgänglig film och radera den efter 14 dagar är väldigt cyniskt och ett hån mot personer med funktionsnedsättning. Om man inte har resurser att göra en riktig textning och syntolkning bör man i alla fall automattexta filmen och sedan åberopa undantag för oskäligt betungande anpassning enligt 12 § DOS-lagen.

          Om man tänker ta bort filmen efter 14 dagar är det bättre att inte lägga ut den alls.


Om denna riktlinje

Status på vår webbplats


(Då uppdateras status i checklistorna.)

Om WCAG

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är den standard som bland annat webbdirektivet bygger på. Se även webbriktlinje R1. Följ WCAG 2.1 nivå AA.

WCAG 2.1 saknar ännu svensk översättning, men för de formuleringar som är identiska i version 2.0 och 2.1 citeras den officiella översättningen av version 2.0. Utdraget kan dock innehålla fel. Den version som är mest giltig vid uttolkning är det engelskspråkiga originalet på W3C:s webbplats.

Där finns även de officiella förklaringarna och lösningsförslag till riktlinjen (på engelska).