Ge information på lättläst svenska

Den som har lässvårigheter kan ha svårt att tillgodogöra sig texter, även om de är skrivna på ett klart och begripligt språk. Därför kan ni behöva ge information på lättläst svenska. Lättläst svenska är anpassad efter läsaren. Språket är enklare och texterna kortare, men all viktig information ska ändå finnas med. Även layout och bilder bör anpassas till läsaren.


Rekommendationer för lättlästLänk hit

  • Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
  • Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
  • Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
  • Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
  • Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
  • Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

  • En kort beskrivning av vad organisationen gör.
  • Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
  • Information om hur man kontaktar organisationen.


Råd för att skriva lättlästa texterLänk hit

Att skriva lättlästa texter handlar i grunden om att anpassa texterna efter mottagarnas behov, kunskap och läsförmåga. Texterna ser därför olika ut beroende på vem texten riktar sig till. När man skriver lättlästa texter är det extra viktigt att anpassa texten till läsarnas behov och situation.

Myndigheten för tillgängliga medier ger följande råd:

  • Lättläst svenska handlar om att välja enklare ord framför svåra, ovanliga ord. Det handlar om att skriva kort, utan att missa viktig information.
  • Lättläst handlar också om vilket typsnitt och vilken storlek man ska välja och om hur bilder och text kan samspela för att öka läsbarheten. Det handlar även om att förstå vad läsaren vill och behöver veta.


Informera om att lättläst alternativ finnsLänk hit

Informera användare om ni erbjuder separata lättlästa textalternativ. Ett sätt att underlätta för användare som behöver hitta de lättlästa texterna är att använda en symbol som målgruppen kan förväntas känna igen.

Fyra symboler för lättläst.

Ikoner för lättläst. Längst till vänster: Den kanske vanligast förekommande symbolen i Sverige (som vi tror kommer från företaget Funka). Därefter pictogram för lättläst från SPSM, en europeisk symbol för lättläst och slutligen den finska standardsymbolen för lättläst.


MätbarhetLänk hit

Utvärdera sidorna med lättlästa texter med användargrupper som har behov av att få information på lättläst.


Kommentarer till denna riktlinje

Kommentarer (15)

  • Besökare skriver:

    Rubriken verkar trasig. På lättläst vadå?

    • Besökare skriver:

      Detta påpekades i ett remissvar också. För informatörer är "lättläst" ett begrepp men vi har förtydligat med "lättläst svenska".

  • Besökare skriver:

    Det är ju allt vanligare att man gör det möjligt att anpassa sidan så att den blir lättläst, på teckenspråk eller på engelska etc under en ikon (ruta med tre horisontella streck) se t ex ikonen i crome överst till höger. Tycker ni att det är OK att på liknande sätt använda den ikonen tillsammans med "anpassa sidan" och lägga den överst i sidhuvudet för att göra den typen av inställningar?

    Verkar dessutom som om det är flera myndigheter som enbart visar Lättläst överst på sidan utan att anpassa sidan på annat vis. Är det OK?

  • Besökare skriver:

    Det är ju allt vanligare att man gör det möjligt att anpassa sidan så att den blir lättläst, på teckenspråk eller på engelska etc under en ikon (ruta med tre horisontella streck) se t ex ikonen i crome överst till höger. Tycker ni att det är OK att på liknande sätt använda den ikonen tillsammans med "anpassa sidan" och lägga den överst i sidhuvudet för att göra den typen av inställningar?

  • Besökare skriver:

    Finns den här sidan och informationen på lättläst svenska?

    • Besökare skriver:

      Nej, det gör den inte. Vi har diskuterat saken och kommit fram till att det inte finns något större behov av lättläst för de målgrupper vägledningen i första hand vänder sig till (informatörer, webbredaktörer m.fl).

  • Besökare skriver:

    Det finns olika åsikter om lättläst verkligen är rätt väg för att öka textförståelsen på myndigheters webbplatser. Det har kommit fram kritik där vissa menar att lättlästtexter endast når en mycket liten målgrupp och att de även kan ha motsatt effekt då dyslektiker tydligen har svårt att ta till sig lättlästtexter. Vad jag vet finns det inte heller någon forskning som styrker att det ger bra effekt med lättläst.

    Hur kommer det sig att webbriktlinjerna så starkt rekommenderar lättläst? Är det inte bättre med klarspråksprincipen?

  • Besökare skriver:

    Vi har i rekommendationerna försökt ta hänsyn till det du tar upp. Det vi rekommenderar är att i första hand utforma alla texter på webbplatsen så att de är enkla och begripliga för så många som möjligt i målgruppen. Därefter behöver man också fundera över om det i målgruppen finns personer som trots det inte kan tillgodogöra sig innehållet. Om så är fallet finns goda skäl att skapa texter som är enkla och begripliga för dem med hänsyn till deras särskilda behov. Om man kallar det klarspråk eller lättläst är mest en fråga om namn som i grunden handlar om målgruppsanpassning.

    Ett stort problem med många så kallade lättlästtexter tycks vara att de görs rutinmässigt efter mall, snarare än med målgruppstänkande, användaranpassning och utnyttjande av teknikens möjligheter. Vi tar tacksamt emot förslag på hur riktlinjerna kan formuleras tydligare på den punkten. Bristen på begriplighetsforskning är ett problem, förhoppningsvis kan det nystartade projektet Begripsam bidra till att ändra på det, se fungerandemedier.se/om-begripsam-och-fungerandemedierse. Det finns dock flera studier som visar att kortare rader underlättar för personer som har avkodningsproblem, som dyslektiker (se t.ex. http://www.sprakradet.se/17124).

  • Besökare skriver:

    Språkkonsulterna ger också råd om lättläst språk, skriver texter på lättläst svenska och certifierar webbsidor med information på lättläst svenska. Kan vi också få en länk på den här sidan?

    • webbriktlinjer skriver:

      Hej Prodicta!

      Har du en länk som du tror skulle tillföra ett tydligt värde för sidans läsare så skriv gärna in den här i kommentarsfältet. Kanske kommer redaktörerna för webbriktlinjer.se så småningom lägga in länken under någon av rubrikerna Exempel eller Fördjupningar.

  • Besökare skriver:

    Ja ursäkta, det är klart att jag har en länk: http://sprakkonsulterna.se/tjanster/lattlast/

  • Charlie skriver:

    Här finns en artikel om klarspråk i språklagen 2009: textlyft.se/textbildning/spr%C3%A5kfr%C3%A5gor/spr%C3%A5klagen-2009-41010220


Om denna riktlinje

Status på vår webbplats


(Då uppdateras status i checklistorna.)