Förenklad beskrivning av WCAG-kriteriet 3.1.2

Ange språkförändringar i koden

För att öka sannolikheten att till exempel skärmläsare presenterar innehållet korrekt bör html-koden ange aktuellt språk med hjälp av lang-attribut och språkkod. Det finns även andra fördelar med att ange språkkod. Till exempel underlättas korrekt avstavning och automatisk översättning.

Om det finns innehåll på sidan som har ett annat språk än sidans huvudsakliga språk bör element som omsluter detta innehåll förses med lang-attribut. Koden kan till exempel se ut så här:

<div lang=”en”>Translation in English</div>

Riktlinjen R141. Ange sidans språk i koden har nästan samma innebörd, men den gäller inte förändringar inom sidan/skärmen/appen utan sidans huvudsakliga språk. I praktiken innebär detta att den riktlinje du just nu läser främst berör redaktörer medan riktlinje 141 vänder sig mer till utvecklare.


Rekommendationer för innehåll på annat språk än omgivande innehållLänk hit

Ange aktuellt språk med lang-attribut på omslutande element när är språket i ett element är ett annat än sidans huvudspråk.


Här hittar du rätt språkkodLänk hit

Svenska har koden sv (med alternativet sv-FI för finlandssvenska). Engelska har koden en (eller en-GB/en-US och så vidare för den som vill precisera variant).

Den fullständiga listan med språkkoder från Iana (den officiella registerorganisation som html-standarden hänvisar till) är aningen svårläst, men det finns en sökfunktion för språkkoder på Github som kan underlätta.

Koder för de svenska minoritetsspråken finns i R14. Ge information på de svenska minoritetsspråken.


Utdrag från WCAG-standardenLänk hit

Riktlinje 3.1 Läsbart: Gör textinnehåll läsbart och begripligt.

3.1.2 Språk för del av sida: Det mänskliga språket för varje avsnitt eller fras i innehållet kan automatiskt tydliggöras utom för egennamn, tekniska termer, ord av obestämbart språk och ord eller fraser som blivit en naturlig del av språket i den omgivande texten. (Nivå AA)



Kommentarer (0)