Rekommendationer för tillgänglig tillgänglighetLänk hit

• Undersök vilka tillgänglighetsfunktioner ni erbjuder.
• Säkerställ att de som har nytta av funktionerna kan nå dem.
• Blockera inte operativsystemets tillgänglighetsfunktioner.

Undersök vilka tillgänglighetsfunktioner ni erbjuderLänk hit

Exempel på tillgänglighetsfunktioner:

• Lyssnafunktion
• Dolda undertexter till video
• Syntolkning av video
• Lättläst version
• Teckenspråkstolkad version
• Transkribering av poddinspelning
• Funktion för att anpassa textens utformning
• Funktion för att anpassa färgskala

Möjligen kan även sådana tillgänglighetsredogörelser som myndigheter behöver publicera enligt DOS-lagen betraktas som tillgänglighetsfunktioner.

Säkerställ att de som har nytta av funktionerna kan nå demLänk hit

De flesta av följande krav är egentligen ganska självklara, men det händer faktiskt ändå ibland att det blir fel. Troligen beror det på att de som utformar sidor och innehåll inte alltid kommer ihåg att vissa användare har andra förutsättningar än de själva, och glömmer att testa sajten med utgångspunkt i användarnas varierande förmågor och behov.

Om webbplatsen erbjuder en lyssnafunktion

Så kallade lyssnafunktioner beskrivs i R11. Kombinera skrift med ljud, film och bild.

Se till att eventuell lyssnafunktion presenteras tydligt (gärna tidigt på sidan) så att inte användare som behöver den måste läsa eller tabba igenom stora mängder text för att kunna aktivera den.

DOS-lagen och de standarder som regleringen pekar ut kräver inte en lyssnafunktion, men det är en tillgänglighetsfunktion som många har glädje av. Standarderna innehåller däremot många kriterier vars syfte är att den digitala tjänsten ska fungera med skärmläsare.

Troligen är det inte främst användare med synskada och vana att använda skärmläsare som har störst nytta av lyssnafunktionen (utan snarare personer som av andra skäl tycker att det är svårt eller jobbigt att läsa). Men en lyssnafunktion bör ändå gå att hitta och aktivera med hjälp av en vanlig skärmläsare. Det kan ju till exempel vara så att en användare som behöver talsyntes sitter med en lånad dator och ”hankar sig fram” med ett obekant skärmläsarprogram. Då kan det vara smidigare att använda sajtens lyssnafunktion – om den bara går att aktivera med hjälp av den obekanta skärmläsaren.

Om det finns dolda undertexter

Se till att det finnas en synlig knapp, symbol eller visuell text som meddelar detta och hur den i så fall aktiveras. Endast muntliga instruktioner i programmet räcker inte, eftersom vissa av de som behöver undertexterna inte kan ta del av muntliga instruktioner förrän undertexterna är aktiverade. Ganska självklart egentligen.

Med öppna undertexter är inte kravet relevant, eftersom dessa automatiskt visas för alla användare. Men det finns andra fördelar med dolda undertexter. Läs mer i R117. Texta inspelad rörlig media (video, ljud, animationer…) och R119. Texta direktsändningar.

Om en webbsida innehåller en syntolkad film

Se till att det inte krävs interaktion med mus för att komma åt syntolkningen, eftersom det i praktiken kan göra syntolkningen oåtkomlig för den som inte ser.

Se R120. Syntolka videoinspelningar.

Om det finns information på lättläst svenska

Se till att informera om detta på ett tydligt sätt. Länk till lättläst version får förstås inte gömmas i ett långt och invecklat textstycke, eftersom de som behöver lättläst med stor sannolikhet inte kommer att ta sig igenom komplexa texter.

Lättläst version är inte ett krav enligt DOS-lagen, men kan behövas ibland av andra skäl. Läs mer i R12. Ge information på lättläst svenska.

Om det finns information på teckenspråk

Se till att detta framgår på ett tydligt sätt och inte i en textlänk någonstans i en textmassa.

Teckenspråk är inte ett krav enligt DOS-lagen men behövs ibland av andra skäl, läs mer i R13. Ge information på svenskt teckenspråk.

Om webbplatsen erbjuder funktioner för att skräddarsy text

Se till att inte dessa funktioner presenteras med extra liten text, eller med exempelvis röd text mot grön bakgrund, eftersom det skulle innebära att de som har störst behov av funktionen inte kan använda den.

Funktioner för att skräddarsy text måste oftast inte erbjudas av webbplatsen, men däremot är det nödvändigt att webbplatsens innehåll kan anpassas med hjälp av inställningar i webbläsare eller tilläggsprogram eller hjälpmedel. Läs mer i exempelvis R127. Se till att text går att förstora utan problem och Se till att det går att förstora avstånd mellan tecken, rader, stycken och ord.

Se till att det är lätt att hitta tillgänglighetsinformation

De som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service har en skyldighet att publicera en tillgänglighetsredogörelse och en kommentarsfunktion som användare kan utnyttja för att rapportera tillgänglighetsbrister. Det är oklart om dessa ska räknas som dokumenterade tillgänglighetsfunktioner eller ej, men det spelar ingen större roll eftersom de enligt regleringen ändå måste vara lätta att hitta och tillgängliga.

Blockera inte operativsystemets tillgänglighetsfunktionerLänk hit

Förutom att er egen digitala service kan tillhandahålla dokumenterade tillgänglighetsfunktioner, vilket beskrivits tidigare på denna sida, kan även användarens plattform (oftast operativsystemet) göra det. Här är några exempel:

• Rättstavningsfunktion
• Tangentbordsnavigation
• Skärmläsare
• Förstoring

Se till att inte blockera sådana funktioner, såvida inte användaren själv ber om det. Detta är ett krav för appar.

Om operativsystemet till exempel erbjuder rättstavning vid redigering av text behöver alltså en app för ordbehandling låta denna funktionalitet vara åtkomlig för användare som behöver den.

Ett annat exempel är att appen inte bör fånga upp tangentbordskommandon som används för aktivering av tillgänglighetsfunktioner och ge dem en annan betydelse. Detta kan förekomma även i webbsidor men hanteras då i R68. Skapa kortkommandon med varsamhet.

Relaterade riktlinjerLänk hit

Se särskilt riktlinjerna R172. Dokumentera tillgänglighetsfunktioner och R170. Respektera användarens inställningar.

Vad säger standarder och lagar om denna riktlinje?Länk hit

Enligt DIGGs föreskrifter (§4) ska digital service som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service vara möjlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust.

Eftersom dessa principer är svåra att utan vägledning tillämpa i enskilda detaljer erbjuds i §5 ett konkret sätt att uppfylla dem: Kriterierna i bilaga A i standarden EN301549 v2.1.2 (pdf). Denna webbriktlinje är ett försök att förklara och exemplifiera två av dessa kriterier: ”5.2 Aktivering av tillgänglighetsfunktioner” och ”11.6.2 Inget avbrott av tillgänglighetsfunktioner”.

Kraven i standarden gäller sådana tillgänglighetsfunktioner som är dokumenterade, antingen i själva tjänsten eller separat (se avsnitt 12.1.1 i EN-standarden). Men det svårt att se någon mening med tillgänglighetsfunktioner som berörd målgrupp inte kan aktivera, så gör helst alla tillgänglighetsfunktioner åtkomliga, även om de inte är dokumenterade.

Återanvändning av symbolerLänk hit

Om samma symboler används av många kan det underlätta förståelse. Överväg därför gärna att använda någon av de ikoner vi presenterat här, snarare än att hitta på en egen. Men kom ihåg att symboler, även om de är standardiserade, alltid bör kombineras med motsvarande information som text. Och glöm inte bort att det kan finnas upphovsrättsligt skydd för symbolerna.

Symbolen för textning som innehåller bokstäverna ”cc” är licensbefriad, den med  ”T” tillhör SVT och får användas fritt. Subtitles-symbolen kommer från Google som publicerat den under Apache License Version 2.0, vilket i stora drag innebär att den är fri men inte får säljas vidare.

Symbolen för syntolkning som består av ett öga med tre bågar tillhör SVT och får användas fritt. Symbolen som innehåller förkortningen AD är licensbefriad. Ibland används bara förkortningen, som står för den engelska termen för syntolkning, alltså audio description.

Symbolen för teckenspråkig information finns att ladda ner fritt i flera olika format hos SDR och är standardiserad av SIS.

TerminologiLänk hit

En lyssnafunktion är en funktion för att få sidans innehåll uppläst med talsyntes som erbjuds som en del av webbplatsen, till skillnad från en vanlig skärmläsare som är en separat programvara i exempelvis operativsystemet.

Termen tillgänglighet används i Vägledningen för webbutveckling i betydelsen kunna användas av en grupp personer med bredast tänkbara variation vad gäller förmågor och egenskaper, exempelvis funktionsnedsättningar. Läs gärna mer på sidorna om tillgänglighet. Vad gäller termen åtkomlig avser vi en mer allmänspråklig betydelse att en funktion ska gå att aktivera, nå eller hitta fram till.