Skriv tydliga länkar
Tydliga länkar underlättar för alla, men är särskilt viktigt för personer som använder vissa hjälpmedel. Skärmläsaranvändare kan till exempel välja att navigera genom att enbart läsa upp länkarna på en sida, och för användare med nedsatt motorisk förmåga kan varje interaktion kräva mycket tid eller energi.
Hjälp därför användarna genom att låta syftet med varje länk vara så tydligt att användaren kan avgöra om hen ska följa länken eller inte. Försök, om det är möjligt, att skriva länktexten så att det går att förstå vart länken leder även om den är tagen ur sitt sammanhang.
I vissa situationer passar det bättre att placera en del av beskrivningen av länkens syfte i den omgivande texten än att ha en fullständig beskrivning i själva länktexten. Försök så långt det är möjligt att ge användaren en chans att förstå vart länken leder utan att flytta fokus från själva länken. Det uppnår du genom att placera beskrivningen av länken innan själva länken och i direkt anslutning till länken: i samma mening, stycke, listobjekt eller tabellcell som är nära förknippad med länken. Ett annat alternativ är att använda WAI ARIA-teknik för att ytterligare förknippa text med länken.
Exempel när länken beskrivs i den omgivande texten:
En lista över rapporter där varje rapport finns i tre format; html, pdf och mp3 (inspelning). I det här fallet är det onödigt att upprepa titeln på rapporten i varje länk utan låt den första länken tala om titeln och låt de övriga länkarna vara “pdf” och “mp3”.
Exempel lista med rapporter:
| Rapport html-version | Pdf-version för nedladdning | Mp3 för uppspelning |
|---|---|---|
| Granskningsrapport om tillgänglighet | Pdf (2 MB) | Mp3 (57 MB) |
Rekommendationer för tydliga länkarLänk hit
- Formulera länktext med omsorg. Användaren måste kunna förutse vad som händer vid klick på länken.
- Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanför.
- Utforma länkar till dokument och länkar till e-post så att användaren får rätt förväntningar.
Formulera länktext med omsorgLänk hit
- Länka ord som säger något om vart länken leder. Skriv hellre ”Information om nätverksträffen” än ”För information om nätverksträffen, klicka här”. Användare vet att det går att klicka på länkar, det behöver du inte tala om. Av samma anledning är det onödigt att inleda länkar med sådant som ”Läs mer om …” och ”Gå till …”
- Skriv det viktigaste i länken först.
- Använd en och samma länktext för alla länkar som leder till samma sida. Och omvänt: Låt inte länkar på samma sida med samma länktext leda till olika sidor. Ett vanligt exempel är ”Läs mer”-länkar som upprepade gånger används i listor med nyhetspuffar på en och samma sida. Ett alternativ är att istället skriva ”Fler nyheter”, ”Fler erbjudanden” eller något liknande.
- Använd gärna den länkade sidans titel och/eller rubriktext som länktext. Detta förutsätter en tydlig och informativ rubrik. (Se även R135 Skriv beskrivande sidtitlar.) Om du inte kan använda samma länktext som i rubriken, se till att länktexten och rubriken skiljer sig så lite åt som möjligt. Risken är att besökarna annars tror att de hamnat på fel sida.(Se R61 Skriv beskrivande rubriker och etiketter.)
- Om du i länktexten vill ange att länken går till en annan webbplats kan du skriva ut organisationens eller webbplatsens namn i slutet av länktexten, till exempel:
Information om barns hälsa på Sjukvårdsrådgivningens webbplats.
Regler för kontroll av livsmedel hos Livsmedelsverket.
Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanförLänk hit
Det finns både fördelar och nackdelar med att lägga länkar i brödtexten, liksom med alternativet att lägga dem separat, till exempel i en punktlista efter texten eller mellan textblock. Här är några exempel:
Fördelar med länkar i brödtext
- Det blir tydligt vilken länk som knyter an till vilken del av texten.
- Användare kan missa att det erbjuds möjlighet till fördjupning om länkarna ligger separat. Detta är särskilt relevant när länken går till en ordförklaring.
- Det blir möjligt för skribenten att direkt i texten antyda vad som är egna påståenden och vad som baseras på källor.
- Genom att markera eller följa länken kan användaren direkt under läsningen få hjälp att bedöma referensens värde och relevans. Ibland räcker det att undersöka vems adress länken leder till.
Bokstavsförkortningen ”ht” i webbstandarderna html och http står för hypertext, som betyder just text med länkar. Detta stycke är ett exempel på hypertext. Hypertextens popularitet var en av anledningarna till webbens genombrott. Men det är inte alltid optimalt att ha länkarna inbakade i texten.
Nackdelar med länkar i brödtext
- Framför allt handlar det om att läsbarheten blir sämre.
- En separat länklista kan bli överskådlig på ett annat sätt än en brödtext med infällda länkar.
- Avsändaren riskerar att tappa läsare innan texten hunnit ”tala till punkt”, det vill säga att användaren följer länken omedelbart och missar en del av budskapet.
- I löpande text är det ofta svårt att formulera länktexter som beskriver länkmålet på ett rättvisande sätt utan att bli krystade.
Ofta fungerar det bra att lägga länkar omedelbart efter ett textavsnitt, vilket exemplifieras här. Om det är fler än en länk kan det bli tydligare med en punktlista.
Det finns en risk – framförallt i brödtext, men även i listor – att länkar hamnar så nära varandra att vissa användare av misstag väljer fel länk. Läs mer om utformning av länkar i R34. Gör länkar, klickbara ytor och menyer användbara för alla.
Länkar till dokumentLänk hit
När du länkar till dokument som är i annat format än html, tänk på att ange dokumentets format: pdf, doc eller något annat. Då blir det tydligare att länken inte går till en webbsida.
Se även R9. Ge dokument filnamn som beskriver innehållet.
Tidigare har denna riktlinje förespråkat att dokument ska öppnas i nya fönster. Efter omfattande diskussioner om argument för och mot att öppna länkar i nya fönster/flikar har vi valt att ta bort den rekommendationen. Däremot kan sidor som kodas med html5 med fördel använda attributet download när avsikten är att det länkade dokumentet ska sparas snarare än öppnas för visning.
Kodexempel:
<a href="rapport.pdf" download>Ladda ner rapporten</a>
E-postlänkarLänk hit
Om du väljer att ha e-postlänkar (se avsnittet E-postlänk eller kontaktformulär? i R5. Gör det lätt att komma i kontakt med er) bör du skriva dem så att det tydligt framgår vem som är mottagare av e-postmeddelandet. E-postlänken bör innehålla e-postadressen till mottagaren, annars kan det vara svårt för användaren att förstå vad som händer när man följer länken. (WCAG 2.1 3.2.2 säger att förändring av sammanhang, till exempel öppning av e-postprogram, bara får göras om användaren kan förvänta sig det.)
E-postadresser med tydliga mottagare är till exempel anders.andersson@organisation.se eller kundtjanst@organisation.se (se R41. Använd funktionsbrevlådor). När e-postadressen är utskriven i länktexten kan användaren antingen kopiera länkadressen och själv välja ett program för att skicka meddelandet eller klicka på länken för att använda ett förvalt e-postprogram.
Ett argument för att inte skriva ut e-postadresser på webbsidor (synligt eller i kod) är att adresserna då kan fångas upp av robotar och hamna i adresslistor för skräppost. Vanliga försök att minimera den risken är att skriva ut e-postadresser som bilder, byta ut @-tecknet eller skriva ut adressen med JavaScript. Det finns dock ingen garanti att dessa lösningar fungerar, och de försämrar ofta både tillgängligheten och användbarheten, till exempel eftersom skärmläsare inte läser upp bilder som saknar alternativtext. Om det inte finns särskilt starka skäl bör sådana lösningar därför undvikas. Ett modernt och uppdaterat skräppostfilter brukar räcka.
Ibland är det nödvändigt att komplettera e–postadressen med annan text för att syftet med länken ska bli tydligt för användaren. Ett exempel är om webbsidan informerar om ett evenemang och syftet med länken är att användaren ska anmäla sig. Då är inte länktexten ”anders.andersson@organisation.se” längre tydlig utan behöver kompletteras med exempelvis: ”Skicka e-post till anders.andersson@organisation.se för att anmäla dig.”
Kodexempel för e-postlänkar
Använd mailto-attributet i html-koden för alla e-postlänkar. Då öppnas ett e-postprogram och ett e-postmeddelande skapas med mottagarfältet förifyllt när användaren klickar på länken. Detta förutsatt att användaren har en e-postklient installerad och konfigurerad. Om användaren inte har en e-postklient installerad eller inte valt e-postklient brukar de flesta operativsystem fråga vad användaren vill göra.
Kodexempel 1: <a href="mailto:info@organisation.se">info@organisation.se</a>
Kodexempel 2: <a href="mailto: ...">Skicka e-post till anders.andersson@organisation.se för att anmäla dig till evenemanget</a>
Det finns flera parametrar som kan användas för e-postlänkar för att fylla i information i förväg i e-postmeddelanden:
subjectanger meddelandets ämnesradbodyanger själva meddelandetextenccanger synlig mottagare av kopiabccanger för mottagare osynlig mottagare av kopia
Kodexempel 3: <a href="mailto:info@organisation.se?subject=Fakturafråga&cc=forsaljning@organisation.se">Skicka fakturafrågor till oss på adressen info@organisation.se</a>
Relaterat: Följ riktlinjer om utformning och interaktionsdesign för länkarLänk hit
Det är inte bara länktextens formulering som avgör hur väl en länk fungerar, utan även formgivning och interaktionsdesign.
Länkar (även till andra webbplatser) ska till exempel endast undantagsvis öppnas i nytt fönster. Se R97. Se till att bakåtknappen fungera.
Se R34. Gör länkar, klickbara ytor och menyer användbara för alla.
Utdrag från WCAG-standardenLänk hit
Riktlinje 2.4 Navigerbart: Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är.
2.4.4 Syftet med en länk (i sammanhanget): Syftet med varje länk framgår av länktexten i sig själv eller av länktexten tillsammans med sitt automatiskt tydliggjorda länksammanhang, utom då syftet med länken skulle vara tvetydigt för användare i allmänhet. (Nivå A)
Mätbarhet: lyft länken ur sitt sammanhangLänk hit
Testa att läsa varje länk lyft ur sitt sammanhang. Går det att förstå vart länken leder enbart med hjälp av länktexten?
Exempel på tydliga länkarLänk hit
1177 Vårdguiden har bra exempel på länkar till både telefonnummer och e-post.
TerminologiLänk hit
Skräppost kallas på engelska för spam eller ”junk mail”.
Kommentarer till denna riktlinje
Kommentarer (40)
Ingress och första stycket är identiska.
Ja vi har ingressen dubblerad på många ställen. Jag tror det är en missuppfattning från förstudien. Vi ska kika på det.
Missat en bokstav – ska nog vara kan – istället för an: "För personer som använder hjälpmedel an det vara"
Det står "kan" nu vad jag kan se utan att jag ändrat det. Stämmer det för dig också?
En diskussion som dyker upp då och då är länkar i brödtext och en hel del har uppfattningen att FunkaNu avråder från detta. En diskussion på twitter tydliggör deras ståndpunkt: http://bjorn.hagstrom.nu/2013/10/24/om-funkanu-och-lankar-i-text/
Jag undrar vad som gäller nu för tiden om att länka i texten till en sida som redan syns i menyn.
Hej Kristin. Att lyfta fram särskilt relevanta länkar i en text, även om de också finns i menyn, är en tidsbesparande service som underlättar navigation. Men det ska inte gå till överdrift förstås. Syftar du på någon tidigare rekommendation? Kan du utveckla ditt resonemang?
Använd aldrig title-texter till något. Fungerar inte med pekskärmar eller med exempelvis tangentbordsnavigation.
Det stämmer att title-attribut har vissa nackdelar, och de bör därför inte användas till överdrift. En uppräkning av hur title-attribut fungerar i olika situtationer finns på http://blog.paciellogroup.com/2013/01/using-the-h…
I vilken typ av texter kan det vara användbart med länkar i brödtext, och för vilken typ av målgrupp?
Här står det att länkar till dokument ska öppnas i nya fönster. Stämmer det fortfarande, är det inte användarens val?
Kanske borde det också stå tydligt någonstans att URL inte är tillräckligt som länktext. Alltså i stil med, ”Du kan se detta på deras webbplats http://www.platsen.se”
Hej!
Undrar vad som är bäst, ur ett tillgänglighetsperspektiv (det gäller alltså länk till dokument, huruvida man ska ange pdf eller Acrobat Reader) i länknamnet:
• Verksamhetsberättelse 2016 (pdf, 288 kb, nytt fönster)
• Balans- och resultaträkning 2016 (xls, 14 kb, nytt fönster)
eller
• Verksamhetsberättelse 2016 (Acrobat Reader, 288 kb, nytt fönster)
• Balans- och resultaträkning 2016 (Excel, 14 kb, nytt fönster)
När det gäller pdf skulle jag inte förespråka att skriva Acrobat reader, eftersom det även finns andra program som kan presentera det formatet. Förkortningen pdf är tillräckligt känd för att klara sig bra på egen hand, i alla fall i visuell presentation. För att uppläsning i skärmläsare ska låta vettigt kan det vara lämpligt att ange ”portable document format”, förslagsvis med hjälp av abbr i html-koden.
De filformat som hör till Microsoft Office kallas ju ofta för t.ex. ”wordfil” eller ”excelformat” eller liknande. För att vara konsekvent skulle jag föreslå en motsvarande lösning här: visuellt presenteras docx/ppt/xls men förklara innebörden i läsbara ord med hjälp av abbr.
Arbetar med en webblats som har typ ”alla” som målgrupp. Undrar över formuleringen ”Länkar i brödtexten minskar alltid läsbarheten, men kan vara användbara i vissa texter, för vissa målgrupper eller om redaktören vill uppnå vissa mål.”
Kan du ge exempel på vad ”vissa texter, för vissa målgrupper eller om redaktören vill uppnå vissa mål.”?
Om man har ”alla” som målgrupp kan man då landa i att det faktiskt ”vissa texter, för vissa målgrupper eller om redaktören vill uppnå vissa mål” nog inte gäller oss?
Tack Sofia för bra frågor!
Nu finns ett aningen mer utförligt stycke om just denna fråga, som utkast infogat i denna riktlinje.
Se https://webbriktlinjer.se/r/5-skriv-tydliga-lankar/#brodtext och kommentera gärna igen!
Det är snarare sidans syften som ska styra var du sätter länkarna. Antingen är sidan främst orienterande, dvs. du vill att läsaren SKA klicka sig vidare när de hittar rätt länk, och då ska länkarna komma direkt. Eller så är sidan främst informerande, dvs. du vill göra det så lätt som möjligt att läsa sig rakt igenom hela sidan. Då ska du inte bryta av den med länkar.
Ändra exemplen, snälla … ordet ”information” ska ca aldrig användas, och det ska absolut inte stå med i en länk, och det ska absolut inte vara första ordet i en länk.
Tack Anna för bra kommentarer!
Jag tar upp båda dina förslag med referensgruppen och åtgärdar på något sätt när de sagt sitt.
Ett undantag: Jag är mycket för att länka ut själva namnet på den källa länken leder till, och då kan det tänkas att ”information” ingår i namnet/titeln på källan. ”Information om nätverksträffen” skulle kunna vara titeln på en webbsida eller ett dokument. Men det är ett dåligt exempel eftersom det blir lite tvetydigt. Vill bara förtydliga att man får skilja på metainformation och titlar o.d. Och ”använd aldrig ett visst ord” är f.ö. en tveksam generalisering.
Hej!
Jag har ett tag levt med devisen att länkar ska kunna läsas och förstås fristående. Detta främst ur tillgänglighetsperspektiv, för den som exempelvis väljer att få länkar på en sida upplästa.
Enligt den här riktlinjen är den största nackdelen med korta brödtextlänkar att de bryter läsflödet på olika sätt, men hur är det med tillgänglighetsaspekten? Är det felaktigt/gammalt tänk?
Hej Kristoffer!
Jag tycker att du sammanfattar riktlinjens huvudbudskap på ett bra sätt när du skriver att ”länkar ska kunna läsas och förstås fristående”.
Det motsvarar ganska väl formuleringen i riktlinjen ”Hjälp därför användarna genom att låta syftet med varje länk vara så tydligt att användaren kan avgöra om hen ska följa länken eller inte. Försök, om det är möjligt, att skriva länktexten så att det går att förstå vart länken leder även om den är tagen ur sitt sammanhang.”
Denna rekommendation knyter direkt an till kriterium 2.4.4 i WCAG 2.0. Alltså tillgänglighet. Och detta gäller fortfarande.
Det är inte helt nödvändigt att själva länktexten kan läsas och förstås fristående, men däremot länktexten i kombination med sammanhanget (till exempel kolumnrubrik om texten ligger i en tabell, eller det som finns närmast före eller efter texten).
Förvisso finns i riktlinjen även resonemang om var länkar kan placeras i förhållande till brödtext med mera, men den centrala rekommendationen är den som du återger!
Hej! Finns det beskrivit någonstans i webbriktlinjerna om det är bättre att länka till en extern webbplats startsida eller direkt till en specifik sida.
En länk till en startsida är mer hållbar än en länk till en undersida. Men en länk till en undersida underlättar för läsaren att hitta direkt.
Finns det ngn bra riktlinje att luta sig på?
Bra fråga!
Jag tror inte att det finns någonting om detta. Dina observationer är förstås helt korrekta.
Riktlinje 56 handlar om att öka webbadressers hållbarhet, och därmed försvaga argumentet att så kallade djuplänkar slutar gälla. Men det är förstås inte alla som följer den riktlinjen. Och i WCAG finns en del om hur webbplatser kan underlätta för användare EFTER att de följt en så kallad djuplänk (se t.ex. http://www.w3.org/TR/UNDERSTANDING-WCAG20/navigation-mechanisms-location.html).
Borde vi skriva någon rekommendation?
Hej!
Vad säger riktlinjerna om grafiska element/indikatorer som visar på ”vad” man hamnar när man klickar på en länk. Tex en liten Word-ikon för ett Word-dok, pdf-ikon för PDF-fil eller ett litet brev för e-post etc,. Hiss eller diss?
//fialotta
För närvarande finns ingen rekommendation angående detta. Det kan absolut vara en värdefull signal till användaren. En viktig princip är ju att se till att användaren inte blir förvånad av vad en länk leder till. Men ibland kan det bli för trångt eller plottrigt med grafik. Webbredaktören får avgöra från fall till fall.
Men kanske borde vi ta upp frågan mer här? Vad tycker andra?
Hej!
Läs mer-länkar ska undvikas enligt rekommendationen. Klokt.
Men hur formulerar man bäst länkar där vi explicit rekommenderar mer läsning, till exempel i mejlsvar där vi tycker att frågeställaren bör läsa mer på vår webbplats.
”Läs (gärna) mer om _ämne_ på vår webbplats.”?
Understrecken ska imitera länk.
Kan ni lyfta länken ur sitt sammanhang? Till exempel kan ni överväga om _ämne_ räcker som länk. Eftersom en länk i en e-post är utanför er webbplats kan länken bli mer informativ om ni även har mer hänvisningen till er webbplats i länken, t.ex. ”läs (gärna) _mer om ämne på vår webbplats_” eller så kan det fungera att i en e-post låta hela meningen vara en länk: ”_läs (gärna) mer om ämne på vår webbplats_”.
Bra tänkt, Andreas! Alla alternativ skulle fungera, lite beroende på hur resten av texten är formulerad. Tack!
Om man vill publicera en pdf på webben är det då ok att först skriva texten på sidan så den kan läsas upp och under det skriva att man kan ladda ner den som pdf för utskrift? utbildning har programblad de vill lägga ut.
Strävar med att tillgängliggöra pdf:er
Det är helt okej. Då finns informationen i tillgängligt format.
Hej! Jag fick nyligen höra från en samarbetspartner att vi inte ska ankarlänka till innehåll som ligger på samma sida som besökaren redan befinner sig på.
Dock har vi en del långa sidor och ibland kan det finnas goda skäl att hjälpa besökaren vidare. Alla har ju inte samma ärende på sidan.
Finns det någon riktlinje kring detta?
Jag vet inte varifrån din samarbetspartner fått den idén, men det finns ingen sådan riktlinje.
Ankarlänkar inom sidan är oumbärliga för längre artiklar där man till exempel kan vilja ha en innehållsförteckning i början.
Eventuellt kan man vilja formge ankarlänkar inom sidan annorlunda än andra länkar för att visa att de inte leder till någon ny sida. Alternativt kan man ha formgivning med selektorn
:targetför att visuellt indikera målet för en ankarlänk.Hej!
Kan ni förtydliga och ge fler exempel på ”I vissa situationer passar det bättre att placera en del av beskrivningen av länkens syfte i den omgivande texten…” i texten här ovan?
Vad jag kan utläsa handlar det om ”automatiskt tydliggjorda länksammanhang”. Men hur tydliggörs länksammanhanget rent konkret för den som använder hjälpmedel när delar av länkbeskrivningen finns utanför själva länktexten men i samma mening, stycke, listobjek eller tabellcell nära förknippad med länken?
Jag har tidigare lärt mig att de tekniska hjälpmedel som finns listar och läser upp alla länktexter separat, men det verkar alltså inte stämma. Eller fungerar det olika beroende på hjälpmedel?
Ur WCAG:s riktlinjer
2.4.4 Syftet med en länk (i sammanhanget): Syftet med varje länk framgår av länktexten i sig själv eller av länktexten tillsammans med sitt automatiskt tydliggjorda länksammanhang, utom då syftet med länken skulle vara tvetydigt för användare i allmänhet. (Nivå A)
“programmatically determined link context
additional information that can be programmatically determined from relationships with a link, combined with the link text, and presented to users in different modalities
In HTML, information that is programmatically determinable from a link in English includes text that is in the same paragraph, list, or table cell as the link or in a table header cell that is associated with the table cell that contains the link.
NOTE
Since screen readers interpret punctuation, they can also provide the context from the current sentence, when the focus is on a link in that sentence.”
Jag har länkar som återgår till samma sida som jag befinner mig på men med sökparametrar i urlen beroende på vilken länk som är klickad på.
Med andra ord är länkarna en filtrering av objekten på sidan.
Hur ska man tänka i dessa fall?
Under länk till e-post, texten ”Skicka e-post till anders.andersson@organisation.se för att anmäla dig.” – där är enbart e-postadressen som länk och resterande text enbart understruken.
Vad gäller? Ska hela stycket vara länk så som i anvisningen? Gissar det. Eller är det användninga av understruken text intill som gäller? (understrykning ska enligt annat råd inte användas för att det förvirrar och liknar länk). Hoppas på miss i html/länkskapandet ert.
Bra text! Ni kan med fördel uppdatera bilden från 1177 Vårdguiden då den sidan har nytt utseende.
Citatet från er text nedan är olyckligt och arrogant formulerat från ett privilegium av att ha levt i ett samhälle med god tillgänglighet till IT där man får använda och lära sig IT-verktyg redan som barn.
Vi håller på med att utveckla en webbsida för nyanlända människor i alla åldrar från alla sorters samhällen. En (förvisso liten) del av dem har nästan aldrig eller aldrig rört en dator och har inte ens en klar uppfattning av vad en länk är.
Minnet är stark inom mig av en kvinna som inte ens vågade komma fram till datorn för testning hur vänligt än jag försökte uppmuntra henne.
Klart som sjutton att vi kommer att skriva t.ex. ”Klicka här för att fortsätta till huvudsidan” där det behövs på deras språk för att trycka ner ingångströskeln för att kunna klara av att tillgodose sig informationen så långt som möjligt, och det skulle inte ens vara fel att skriva ”Använd musen för att klicka här för att fortsätta till huvudsidan” en första gång för att förhoppningsvis lära de hur länkar ser ut på webbsidan och hur de ska användas.
”Skriv hellre ”Information om nätverksträffen” än ”För information om nätverksträffen, klicka här”. Användare vet att det går att klicka på länkar, det behöver du inte tala om. Av samma anledning är det onödigt att inleda länkar med sådant som ”Läs mer om …” och ”Gå till …”
En viss förståelse för vad webben är och hur den ska användas kan man nog kräva av sina användare. Att skriva ”Använd musen för att…” är ju i sig exkluderande då vi har en stor mängd användare som inte använder mus, frivilligt eller då man använder hjälpmedel. Däremot kan vi verkligen hålla med om att ”Information om nätverksträffen” är bättre än ”För information om nätverksträffen, klicka här”. Mvh Ilias Bennani, DIGG
Hej, jag ser att ni tagit bort rekommendationen om att skriva ut storlek på dokument i länkbeskrivningen (maj 2022). Finns det någon bakgrund till detta, eller en artikel där en kan läsa mer?
På denna sida använder ni fortfarande exempel där storleken skrivs ut, tex under ”Nackdelar med länkar i brödtext”: En studie från universitetet i Hamburg (2003) visar att länkar i brödtext minskar läsbarheten. (pdf, 276kB). Det blir således lite förvirrande.
Rekommendationen att ange filstorlek på dokument är från tiden då HTML-sidor var ”lätta” och dokument var tyngre.
Idag kan en webbsida bestå av en större mängd data (text, bilder, film mm) jämfört med många dokument. På samma sätt kan en video på en streamingtjänst (t.ex. Youtube eller SVT-play) konsumera mycket mer data jämfört med ett dokument på flera hundra sidor.
Givet ovanstående så finns det därför inte längre någon anledning att ange filstorlek för just dokument.
Skriv kommentar
Funktionen för att skriva kommentarer använder kakor. Läs mer om kakorna. Enbart förstapartskakor används. Vill du inte godkänna kakor så kan du ställa in din webbläsare att blockera dem. Funktionen går ändå att använda men den kommer då att ställa vissa frågor om och om igen, och kan inte förhandsvisa dina kommentarer.
För att kunna erbjuda denna funktion behöver vi lagra de uppgifter som du själv skriver in (namn, e-post, eventuell webbadress och själva kommentaren) samt IP-nummer. Den rättsliga grunden är samtycke och informationen ligger kvar så länge DIGG bedömer att den tillför förståelse för riktlinjen, eller tills du begär att den raderas. Läs mer om DIGGs behandling av personuppgifter.