Skriv lättbegripliga texter
Texter på webbplatser bör skrivas på ett så enkelt och begripligt språk som möjligt, för att vara effektiva att läsa, och för att kunna förstås av ett stort antal läsare.
RekommendationerLänk hit
- Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
- Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
- Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
- Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
- Var konkret, undvik bildspråk.
- Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
- Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
- Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
- Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
- Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.
Utgå från användarnas behovLänk hit
Tänk på att användarnas förmåga att läsa och ta till sig text varierar kraftigt. Texterna kan behöva anpassas till målgrupper med särskilda behov, till exempel personer med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Det kan ofta vara en god idé att komplettera text med till exempel bilder, filmer och tal.
Läs mer om detta i R11. Kombinera skrift med ljud, bild och film.
För offentliga verksamheter gäller språklagen som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta gäller alla språk som används på webbplatsen, inte bara svenska.
Använd punkter i de förkortningar som behövsLänk hit
Om ni trots allt behöver använda förkortningar, skriv dem med punkter, inte med mellanslag: ”t.ex.”, inte ”t ex”. Då delas de inte när de råkar hamna i slutet av en rad. Förkortningar som inte är självklart begripliga för alla bör alltid förklaras första gången de nämns i en text. Förkortningar kan markeras i html-koden med hjälp av elementet abbr och förklaras med attributet title.
För kodning av förkortningar i tabeller, se förkorta långa rad- och kolumnrubriker (R98).
MätbarhetLänk hit
Denna punkt kräver manuell granskning och användningstester. Granska gärna texter med stöd av Klarspråkstestet, en webbchecklista för begripliga texter, som finns hos Språkrådet.
FördjupningLänk hit
- Att skriva för webben
- Svenska skrivregler
- Myndigheternas skrivregler
- Klarspråksråd
- ”Klarspråk på nätet” av Helena Englund och Karin Guldbrand (2009), Pagina.
- Språklag (2009:600)
TerminologiLänk hit
I Rikstermbanken definieras klarspråk som ”språk som dels är tydligt, dels är begripligt för de avsedda mottagarna”, med en längre anmärkning om hur detta bör tolkas.
Det finns en internationell arbetsgrupp, International Plain Language Working group (IPLWG), som arbetar för att hitta en gemensam standard för och definition av klarspråk.
Kommentarer till denna riktlinje
Kommentarer (8)
[…] Riktlinje nr 64 Skriv lättbegripliga texter […]
Riktigt bra artikel. Vi kommer att följa dessa rekommendationer.
Hej! Det sägs att man inte ska använda förkortningar, ur ett tillgänglighetsperspektiv. Finns det några förkortningar som ändå anses vara okej att använda, utan att göra avkall på tillgängligheten? I så fall, vilka? (Tänker på uttryck som ”Mötet hålls kl 10.00–12.00″/”Mötet hålls klockan 10.00–12.00” och även länknamn till dokument såsom ”Inbjudan till årsmöte (pdf, 50 kb, nytt fönster)”.
Hej Sofia!
Mycket riktigt förespråkar Myndigheternas skrivregler i första hand att vi undviker förkortningar. I anslutning till siffror som t.ex. just klockslag står det dock (avsnitt 11.4) att förkortningar kan vara ok. Se http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/institutets-publikationer/sprakvard/2016-09-14-myndigheternas-skrivregler.html
För ökad tillgänglighet kan html-elementet abbr (kortform av ”abbreviation” dvs ”förkortning”) användas: Genom att låta elementet abbr, med hela ordet/orden angivet i attributet title, omsluta förkortningen kan en skärmläsare läsa upp ordet istället för förkortningen.
Hej,
Ni skriver ”Förkortningar som inte är självklart begripliga för alla bör alltid förklaras första gången de nämns i en text.” Hur har ni själva kommit fram till ert namn DIGG? Är inte det i sig ett ganska förvirrande namn?
Det formella namnet är Myndigheten för digital förvaltning (Agency for digital government på engelska). Det är långt och omständligt (och skulle ge ett opraktiskt domännamn).
DIGG är på svenska ett så kallat teleskopord bildat av ”DIGital förvaltninG” och på engelska en förkortning av ”DIGital Government”.
Hej.
Bra artikel.
Bra med uppmärkning av kod men är det ett krav enligt DOSlagen?
Jag jobbar med ett stort intranät med en enorm mängd förkortningar.
Hej Andreas.
Nej, DOS-lagen innehåller inga krav på att förkortningar ska markeras.
Hur förkortningar ska hanteras regleras i WCAG 2.1, kriterium 3.1.4 som är ett krav på AAA-nivån. DOS-lagen omfattar bara krav på A och AA-nivåerna.
Däremot är det alltid bra att, som vi skriver i artikeln, förklara vanligt förekommande förkortningar redan i textens inledning. Vissa förkortningar är allmänt kända, exempelvis varumärken. Andra förkortningar kan vara specifika för en viss yrkeskategori eller arbetsplats. Därför är det bra att dessa förkortningar förtydligas i början av texten.
Skriv kommentar
Funktionen för att skriva kommentarer använder kakor. Läs mer om kakorna. Enbart förstapartskakor används. Vill du inte godkänna kakor så kan du ställa in din webbläsare att blockera dem. Funktionen går ändå att använda men den kommer då att ställa vissa frågor om och om igen, och kan inte förhandsvisa dina kommentarer.
För att kunna erbjuda denna funktion behöver vi lagra de uppgifter som du själv skriver in (namn, e-post, eventuell webbadress och själva kommentaren) samt IP-nummer. Den rättsliga grunden är samtycke och informationen ligger kvar så länge DIGG bedömer att den tillför förståelse för riktlinjen, eller tills du begär att den raderas. Läs mer om DIGGs behandling av personuppgifter.