• Ge dokumentet ett filnamn som beskriver innehållet i dokumentet. Exempel: semesterlista-sommar-2017.pdf
• Var försiktig med specialtecken, mellanslag och understreck i filnamn.
• Ange vilket filformat dokumentet har.

• Visa gärna informationsstödjande bilder och filmer på webbplatsen.
• Se till att det går att lyssna på innehållet
• Tänk på att hålla information i ljud, bild och film uppdaterad.

• Informera om vilka delar av webbplatsen som använder kakor (Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation).
• Se till att få besökarens samtycke till att du använder kakor.
• Följ dataskyddsregleringen.

Informera också om

• hur elektroniska anslagstavlor används, till exempel chatt eller diskussionsforum (Lag (1998:112) om ansvar för elektronisk kommunikation).
• myndigheten har utgivningsbevis, ger ut periodiska skrifter eller radioprogram.
• vilka bestämmelser som är tillämpliga på verksamheten, om besökaren kan sluta avtal, eller beställa varor eller tjänster på webbplatsen. (lag 2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.

• Välj detaljnivå efter användarens behov
• Använd tomt textalternativ (alt="") till dekorativa bilder
• Anpassa textbeskrivningen efter eventuell synlig bildtext
• Undvik upprepningar genom att provlyssna

• Formulera länktext med omsorg. Användaren måste kunna förutse vad som händer vid klick på länken.
• Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanför.
• Utforma länkar till dokument och länkar till e-post så att användaren får rätt förväntningar.

• Välj ut vilken information som behöver översättas, utifrån organisationens uppdrag och utifrån vad målgruppen förväntas vilja göra på webbplatsen.
• Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråk med en teckenspråkssymbol.

• R105. Skapa rubriker med h-element
• R104. Använd rätt html-element när ni gör listor
• Namnge formulärfält med kopplade label-element. Se R55. Skapa tydliga och klickbara fältetiketter.
• R98. Skriv rubriker till tabeller
• R101. Markera obligatoriska fält i formulär
• Betona innehåll med elementet em och inte bara kursivering, eftersom det inte går att kursivera skärmläsarens tal.
• Använd WAI-ARIA för sådant som inte går att uttrycka med vanlig html.

Använd gärna sensoriska kännetecken (färg, form med mera) för instruktioner eftersom det kan vara en effektiv metod för att underlätta för användarna, inklusive personer med kognitiva begränsningar men kom ihåg att komplettera informationen så att alla kan förstå den.

• Beskriv alla ljud av betydelse
• Säkerställ att alla kan ta del av undertexter, allra helst valbara, så kallade dolda undertexter
• Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexter
• Erbjud gärna en separat textversion

• Markera telefonnummer i koden som telefonlänkar (tel:). Det ger möjlighet att direkt ringa upp numret, på samma sätt som e-postlänkar (mailto:) ger möjlighet att skicka e-post.
• Ange det fullständiga telefonnumret, inklusive det internationella prefixet, i länken – även om det nummer som visas på sidan bara innehåller den lokala delen. Då fungerar länken oavsett varifrån användaren ringer.
• Överväg att använda strukturerade data även när telefonnummer inte är länkade.

Komplettera betydelsebärande färgskillnader med någon annan synlig skillnad:

• Ikoner eller liknande grafiska element kan ibland passa som komplement till färgskillnader.
• Färgskillnader mellan textelement kan kompletteras med understrykning, ram, fetstil, kursivering eller annat teckensnitt. Var särskilt noga med att framhäva länkar.
• Färgskillnad mellan ytor i bland annat kartor och diagram kan kompletteras exempelvis med mönster, inramning, kontrastskillnad eller text.
• Linjer kan exempelvis göras streckade, prickade, prickstreckade eller dubbeldragna.
• Ibland behöver färgskillnader kompletteras med skriven text som ger motsvarande information.
• Semantisk kodning är ofta ett bra men otillräckligt komplement: Skärmläsare presenterar ofta den semantiska informationen, men det är inte alla användare som har skärmläsare.

Var särskilt försiktig med färgerna grön, röd och brun. Många personer med färgblindhet har svårt att särskilja dessa.

• Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
• Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
• Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.

• Överväg direkttextning trots undantag i webbdirektivet
• Informera om att det finns textning

• Dokumentera tillgängligheten
  • Beskriv tillgänglighetsfunktioner vid behov
  • Gör tillgänglighetsfunktioner lätta att hitta
  • Offentliga aktörer ska ha en tillgänglighetsredogörelse
• Gör dokumentationen tillgänglig
  • Se till att tillgänglighetsdokumentation uppfyller tillgänglighetskrav
  • Gör tillgänglighetsdokumentationen lätt att hitta

• Kontrollera att era mallar för funktioner, tjänster och stilmallar validerar i enlighet med er valda standard.
• Kräv att leverantören vid leverans bifogar valideringsprotokoll för samtliga mallar. Mallar som inte validerar bör inte godkännas för leverans, om inte leverantören har acceptabla argument för alla valideringsfel.
• Försök att automatisera en regelbunden kodvalidering, eller gör validering till en rutinåtgärd vid all förändring av webbplatsens kod. Det är lätt hänt att tidigare korrekt kod går sönder. Det kan till exempel hända när ni uppdaterar ett tilläggsprogram, när ni infogar en videospelare i ett blogginlägg eller när någon gör ett inlägg i ett kommentarssystem.

• Sammanfatta felen och använd en layout som tydligt separerar felmeddelanden från resten av webbplatsens design.
• Skriv välformulerade felmeddelanden så ökar chansen att användarna gör rätt från början.
• Markera fel och felmeddelanden med WAI-ARIA så att de uppfattas tydligt av användare med hjälpmedel.
• Spara det som inte är fel.

• Använd nyckelord ur texten.
• Skriv de viktigaste orden först.
• Använd aktivt språk, gärna verb.
• Gör inte rubrikerna längre än 5-10 ord.

• Ge gränssnittskomponenter tydliga visuella gränser.
• Gör helst även inaktiva element urskiljbara för alla.
• Använd god kontrast för informationsbärande delar av illustrationer och annat grafiskt innehåll, så långt det är rimligt.

När bilder trots allt behöver innehålla text kan denna ofta göras tillgänglig för alla genom att:

• Använda CSS för att placera text i bilden, istället för att ha texten avbildad.
• Generera bilden dynamiskt med hänsyn till användarens preferenser för teckensnitt, storlek och förgrund- eller bakgrund. Observera att detta kan kräva en del programmering och att sidan kan behöva innehålla kontroller för att ställa in sådana preferenser. Komplettera med en alt-text.
• Skriv alt-text till knappar, logotyper, skärmdumpar och diagram som förmedlar samma information som bilden.
• En bild av ett handskrivet brev kan ha antingen en alt-text som återger innehållet eller en kompletterande text med samma funktion.

• Lita inte på automatisk granskning av kontraster
• Överträffa gärna gränsvärdena för kontrast
• Överväg att låta användaren välja kontraster

• I de flesta fall är det lämpligt att undvika att spela ljud automatiskt.
• I andra hand kan det vara lämpligt att erbjuda en pausfunktion i början av sidan.

• Testa läsordningen genom att granska en sida av varje sidtyp med några skärmar i olika storlek och genom att lyssna igenom innehållet med en skärmläsare.
• Se till att webbplatsen kan användas även utan stilmallar. Vissa webbläsare och tilläggsprogram har funktioner för att avaktivera CSS.
• Se till och testa även att läsordningen är logisk i dokument som inte är html (pdf, word med mera) .

• Informera användaren om att det finns alternativ.

Observera att den som uppfyller R120 Syntolka videoinspelningar (som i WCAG 2.1 motsvaras av ett kriterium med den högre ambitionsnivån AA) även uppfyller den här riktlinjen, eftersom syntolkning är ett av alternativen på A-nivå.

• Erbjud ett textbaserat manus eller någon annan presentation som inte utestänger användare som saknar förutsättningar att uppfatta inspelningen.

• Se till att viktig visuell information framgår även av ljud
• Följ riktlinjer för syntolkning
• Anpassa syntolkningen efter rytmen i ordinarie innehåll
• Gör det lätt att hitta och aktivera syntolkningen
• Undersök alternativa lösningar

• Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
• Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
• Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
• Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.

• Publicera dokument i standardformatet html. Då kan användarna komma åt er information utan att använda en viss datorplattform, eller ett program som kostar pengar, till exempel Word.
• Om ni har dokument i andra format än html, sammanfatta dem i html, så att användarna kan bedöma innehållet utan att ladda ner det.
• Utforma dokument så att de enkelt kan läsas på skärm. Då bidrar ni till att färre användare skriver ut på papper.
• Om ni använder pdf:er, se till att de skapas så att de blir tillgängliga.

• Acceptera inte långa väntetider
• Kartlägg utgångsläget och välj ambitionsnivå
• Identifiera och åtgärda prestandaproblem
• Gå igenom Fem sätt att förbättra prestandan

• Låt gränssnittselement ha samma utseende, funktionalitet och placering på hela webbplatsen.

• Erbjud flera olika navigeringsstöd på webbplatsen.
• Utgå från användarnas behov och webbplatsens komplexitet när ni väljer navigeringsstöd.
• Erbjud en sökfunktion.

• Använd samma termer för återkommande funktioner såsom knappar och ikoner, eftersom vissa användare saknar till exempel layout och formgivning som annars kan användas för orientering.

• Beskriv sidans ämne eller innehåll.
• Formulera en titel som går att förstå på egen hand. Det kan till exempel innebära att avsändaren eller webbplatsens namn anges i slutet av sidtiteln.
• Titeln bör vara så tydlig och så unik som möjligt utan att bli för lång.

Ange aktuellt språk med lang-attribut på omslutande element när språket i elementet är ett annat än sidans huvudspråk.

• Använd gärna video.
• Använd undertexter.
• Erbjud syntolkning eller se till att viktig information framgår av ordinarie ljud.
• Erbjud översättningar (till exempel till svenskt teckenspråk) vid behov.
• Använd videospelare med bra tillgänglighet.
• Begränsa blinkande för att inte orsaka krampanfall.
• Ställ krav på tillgänglighet när ni upphandlar videoproduktion.
• Planera produktionen med hänsyn till tillgänglighet.

• Beskriv vid tjänstens ingång vad användaren måste ha tillgång till för att kunna slutföra tjänsten.
• Ge möjlighet att titta igenom hela tjänsten utan att logga in, och utan att få varningar för att obligatoriska fält inte är ifyllda. Gärna via en speciell ingång, där det inte är möjligt att fylla i uppgifter. Detta minskar risken för att användaren ändå börjar fylla i formuläret men inte kan slutföra transaktionen.

När en extern tjänst infogas, eller förändras, tänk särskilt på följande:

• Utvärdera om tjänsten eller verktyget är användbart och tillgängligt.
• Informera användarna om vilka tjänster och verktyg som används på webbplatsen.
• Kontrollera om information lagras av en extern part och hur den används.
• Lås inte in information så att det blir svårt att byta verktyg.
• Använd inte ramar.

• Gör en sida som heter ”Om webbplatsen” och som går att nå från alla webbplatsens sidor.
• Beskriv hur webbplatsen fungerar under ”Om webbplatsen”.
• Beskriv hur användarna kan anpassa innehållet och webbplatsens inställningar under ”Om webbplatsen”.
• Samla juridisk information om till exempel personuppgifter och kakor under ”Om webbplatsen”.

• Använd konsekvent samma ord för samma sak.
• Ange gärna hur ni definierar viktiga ord.
• Sammanställ gärna en ordlista som är gemensam för hela webbplatsen eller organisationen.

• Låt menyer och navigation ange var användaren befinner sig.
• Underlätta navigeringen med länkstigar.

• Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
• Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
• Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
• Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
• Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
• Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

• En kort beskrivning av vad organisationen gör.
• Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
• Information om hur man kontaktar organisationen.

• Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
• Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
• Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
• Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.

• Ge grundläggande information på alla nationella minoritetsspråk. Detta är en lagstadgad skyldighet för myndigheter.
• Ge viktig information och service på finska, meänkieli och samiska till nationella minoriteter inom förvaltningsområdena.
• Välj vad som ska översättas i samråd med berörda grupper.

• Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
• Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
• Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
• Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.

• Ange hur användare kan lämna synpunkter på webbplatsen och verksamheten.
• Informera användarna om hur ärendet kommer att behandlas.
• Ta fram rutiner för att ta emot och hantera alla inkomna synpunkter.
• Svara användare som inte valt att vara anonyma.

• Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik  långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
• Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
• Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
• Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
• Var konkret, undvik bildspråk.
• Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
• Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
• Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
• Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
• Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.

• Kombinera olika insamlingsmetoder eftersom ingen metod är heltäckande
• Gör insamling så ofta att information som ska bevaras inte går förlorad mellan insamlingstillfällena.

• Gör det lätt att hitta kontaktinformationen.
• Se till att ha grundläggande information på kontaktsidan.
• Gör det enkelt att ta kontakt med den som är ansvarig för varje sida.
• Erbjud kontaktformulär och informera om övriga kontaktvägar.
• Informera om fysisk tillgänglighet.

• Inled gärna med en sammanfattning av innehållet. Då kan användarna själva bedöma om de är på rätt ställe, och hur mycket av en text de vill läsa.
• Börja alltid med det innehåll som är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till.
• Ge gärna det viktigaste på en sida ett utmärkande utseende.
• Skriv vägledande text om hur innehållet är strukturerat.

• Ge tydlig, snabb, tillgänglig och korrekt information när något allvarligt har inträffat.
• Följ rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för krisinformation på webben.
• Se till att det finns en teknisk krisberedskap.
• Se även webbriktlinjer som är extra viktiga vid kriser.

• Använd publiceringsverktyg och applikationer som tillåter de datumformat som är standard i Sverige: ”(den) 13 december 2013”, ”2013-12-13” eller ”13.12.2013”.
• Var lagom exakt, avrunda tal för till exempel filstorlekar och klockslag.
• Ange alltid årtal.

• Skapa webbadresser som är så korta som möjligt, och som relaterar till den information som användarna söker.
• Använd gärna webbpubliceringssystemets egna funktioner för att skapa kortadresser.
• Var försiktig med externa tjänster för kortadresser. De kan sluta fungera efter en tid.

• Använd till exempel ”ansök om...” istället för ”e-tjänst för...” när du bestämmer namn på din e-tjänst.
• Blanketter och e-tjänster fyller samma behov för användarna, och bör därför finnas på samma ställe, behandlas parallellt i informationsmaterial och så vidare.

• Ta reda på vad på webbplatsen som är viktigast för användarna, och vilka frågor de vill ha svar på. Lägg ingångar till detta redan på startsidan.
• Skapa en informationsstruktur som utgår från användarnas önskemål, behov och processer genom att gruppera innehållet på ett sätt som är logiskt för användarna. Använd ord som besökarna är bekanta med i menyer, länkar och rubriker.
• Erbjud mer än ett sätt att hitta information och navigera på webbplatsen. Gör det enkelt att växla mellan de olika sätten. Se mer i R32. Erbjud besökaren alternativa orienteringsstöd.

• Märk upp rubriker korrekt, med rätt hierarkisk ordning.
• Välj inte rubriknivå efter textstorleken i webbläsarna. Utgå från semantiken och använd CSS för att styra presentationen.

• Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
• Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
• Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.

De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.

• För att en användare ska känna sig trygg med en webbplats är det viktigt att visa vem som är avsändare.
• Placera informationen i sidfoten eller i sidhuvudet som kontaktinformation.
• Komplettera er logotyp med en alt-text som innehåller namnet på er organisation.

• Beskriv vilket uppdrag er myndighet, organisation eller verksamhet har och hur ni utför det.
• Presentera viktiga styrdokument och andra underlag såsom verksamhetsplaner och remisser.

• Välj språk utifrån tillgänglig språkstatistik och en målgruppsanalys.
• Välj vad som behöver översättas utifrån ert uppdrag och vad målgrupperna antas vilja göra på webbplatsen.
• Översätt inte bara texten utan anpassa även innehållet.

• Kartlägg och analysera målgrupperna och deras behov. Använd analysen som underlag när du producerar texter och annat innehåll till webbplatsen.
• Tänk igenom vilka användare texten ska vända sig till, vad syftet med texten är ur deras perspektiv.
• Tänk igenom vilka situationer användarna är i när de läser texterna.
• Skriv det viktigaste först.
• Använd riktlinjerna för klarspråk för att se till att språket blir tydligt och begripligt.
• Be någon annan läsa igenom din text innan du publicerar den.

• Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. Stycken kan variera i längd, men tre till tio meningar är vanligt. Använd alltid blankrad som styckemarkör för webbtexter.
• Inled stycket med det viktigaste.
• Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med förklaringar och exemplifieringar.
• Använd gärna bilder, kant- och mellanrubriker, punktlistor och andra grafiska medel för att skapa en luftig och lättöverskådlig struktur på varje sida. Var dock konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
• Skriv informationstäta uppräkningar i punktlisteform. Placera de viktigaste listpunkterna först.
• I längre texter kan fetade nyckelord underlätta läsningen.

Använd webbplatsen startsida för att

• visa vilken organisation som är avsändare
• vägleda användarna till webbplatsens olika delar
• lyfta de uppgifter som är viktigast för användarna, så att de går att hitta så enkelt som möjligt.

• Tänk igenom vilka beroenden som finns mellan uppgifterna som ska fyllas i. Placera fält med uppgifter som användaren har nytta av när han eller hon fyller i andra fält på samma sida. Även ska information som krävs för att kunna fatta ett beslut finnas på samma sida samt uppgifter som styr övrig information som ska fyllas i.
• Dela upp formuläret på flera sidor om det är omfattande och innehåller många fält som användaren ska fylla i.
• Visa vilket steg användaren befinner sig på samt hur många steg som återstår när formuläret sträcker sig över flera sidor, till exempel ”Steg 1 av 3: Dina kontaktuppgifter”. (Se även R63. Hjälp användaren att förstå var hon befinner sig i en process.)

• Märk upp alla listor som listor med korrekta HTML-element.
• Använd inte listrelaterade HTML-element för sådant som inte är listor.

• Använd tabellrubriker såsom rad- och kolumnrubriker, och framhäv dem grafiskt.
• Använd vid behov abbr-attributet för att ge förkortningar av rad- och kolumnrubrikers innehåll.
• Koppla ihop rubrikceller med tillhörande dataceller. Detta gäller särskilt för komplexa datatabeller som har två eller flera logiska nivåer med rad- eller kolumnrubriker.