De officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser i offentlig sektor
Webbriktlinjer.se genomgår justeringar
Webbriktlinjer.se genomgår justeringar under 2023 och därför kan innehållet på webbplatsen vara inaktuellt.
De tillgänglighetskrav som finns för digital offentlig service finns i standarden EN 301 549 V3.2.1, som hänvisar till Web Content Web Accessibility Guidelines 2.1 (WCAG 2.1).
Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.
Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.
För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:
En kort beskrivning av vad organisationen gör.
Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.
Informera om vilka delar av webbplatsen som använder kakor (Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation).
Se till att få besökarens samtycke till att du använder kakor.
Följ dataskyddsregleringen.
Informera också om
hur elektroniska anslagstavlor används, till exempel chatt eller diskussionsforum (Lag (1998:112) om ansvar för elektronisk kommunikation).
myndigheten har utgivningsbevis, ger ut periodiska skrifter eller radioprogram.
vilka bestämmelser som är tillämpliga på verksamheten, om besökaren kan sluta avtal, eller beställa varor eller tjänster på webbplatsen. (lag 2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.
De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.
Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.
Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
Var konkret, undvik bildspråk.
Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.
Använd publiceringsverktyg och applikationer som tillåter de datumformat som är standard i Sverige: ”(den) 13 december 2013”, ”2013-12-13” eller ”13.12.2013”.
Var lagom exakt, avrunda tal för till exempel filstorlekar och klockslag.
Publicera dokument i standardformatet html. Då kan användarna komma åt er information utan att använda en viss datorplattform, eller ett program som kostar pengar, till exempel Word.
Om ni har dokument i andra format än html, sammanfatta dem i html, så att användarna kan bedöma innehållet utan att ladda ner det.
Utforma dokument så att de enkelt kan läsas på skärm. Då bidrar ni till att färre användare skriver ut på papper.
Om ni använder pdf:er, se till att de skapas så att de blir tillgängliga.
Använd tabellrubriker såsom rad- och kolumnrubriker, och framhäv dem grafiskt.
Använd vid behov abbr-attributet för att ge förkortningar av rad- och kolumnrubrikers innehåll.
Koppla ihop rubrikceller med tillhörande dataceller. Detta gäller särskilt för komplexa datatabeller som har två eller flera logiska nivåer med rad- eller kolumnrubriker.
Testa läsordningen genom att granska en sida av varje sidtyp med några skärmar i olika storlek och genom att lyssna igenom innehållet med en skärmläsare.
Se till att webbplatsen kan användas även utan stilmallar. Vissa webbläsare och tilläggsprogram har funktioner för att avaktivera CSS.
Se till och testa även att läsordningen är logisk i dokument som inte är html (pdf, word med mera) .
Använd gärna sensoriska kännetecken (färg, form med mera) för instruktioner eftersom det kan vara en effektiv metod för att underlätta för användarna, inklusive personer med kognitiva begränsningar men kom ihåg att komplettera informationen så att alla kan förstå den.