• Sammanfatta felen och använd en layout som tydligt separerar felmeddelanden från resten av webbplatsens design.
• Skriv välformulerade felmeddelanden så ökar chansen att användarna gör rätt från början.
• Markera fel och felmeddelanden med WAI-ARIA så att de uppfattas tydligt av användare med hjälpmedel.
• Spara det som inte är fel.

• Formulera länktext med omsorg. Användaren måste kunna förutse vad som händer vid klick på länken.
• Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanför.
• Utforma länkar till dokument och länkar till e-post så att användaren får rätt förväntningar.

• Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
• Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
• Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
• Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.

• Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
• Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
• Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
• Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.

• Låt gränssnittselement ha samma utseende, funktionalitet och placering på hela webbplatsen.

• Erbjud flera olika navigeringsstöd på webbplatsen.
• Utgå från användarnas behov och webbplatsens komplexitet när ni väljer navigeringsstöd.
• Erbjud en sökfunktion.

• Gör de klickbara ytorna tillräckligt stora. Det underlättar för användarna.
• Framhäv länkarna grafiskt så att användarna förstår vad som är länkad text.

• Inled gärna med en sammanfattning av innehållet. Då kan användarna själva bedöma om de är på rätt ställe, och hur mycket av en text de vill läsa.
• Börja alltid med det innehåll som är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till.
• Ge gärna det viktigaste på en sida ett utmärkande utseende.
• Skriv vägledande text om hur innehållet är strukturerat.

• Skriv tydliga och informativa fältetiketter/ledtexter
• Koppla ihop fältetikett/ledtext och inmatningsfält så att även etiketten blir klickbar.
• Placera fältetiketterna där användarna lätt ser dem.
• Skriv utförliga instruktioner före formuläret, när sådana behövs.
• Lösningen ska inte vara beroende av title-attribut och placeholder-texter.

• Använd nyckelord ur texten.
• Skriv de viktigaste orden först.
• Använd aktivt språk, gärna verb.
• Gör inte rubrikerna längre än 5-10 ord.

• Som uppmärkningskod, använd HTML 5 eller HTML 4.01. Se R81. Utveckla webbplatsen enligt en standard snarare än för en webbläsare.
• Validera koden vid förändringar, se R84. Se till att koden validerar.
• För presentation och layout med stilmallar, använd CSS. Se R82. Separera innehåll från design – använd externa stilmallar för att styra presentation och layout.
• För prenumerationstjänster, använd RSS eller Atom. Se R87. Gör det möjligt att prenumerera på information.

• Kontrollera att era mallar för funktioner, tjänster och stilmallar validerar i enlighet med er valda standard.
• Kräv att leverantören vid leverans bifogar valideringsprotokoll för samtliga mallar. Mallar som inte validerar bör inte godkännas för leverans, om inte leverantören har acceptabla argument för alla valideringsfel.
• Försök att automatisera en regelbunden kodvalidering, eller gör validering till en rutinåtgärd vid all förändring av webbplatsens kod. Det är lätt hänt att tidigare korrekt kod går sönder. Det kan till exempel hända när ni uppdaterar ett tilläggsprogram, när ni infogar en videospelare i ett blogginlägg eller när någon gör ett inlägg i ett kommentarssystem.

• Undvik horisontell scrollning ner till 320 pixlars bredd.
• Använd i första hand responsiv design.
• Gör en anpassad mobilversion om responsiv design är inte är möjligt.
• Även dokument som inte är webbsidor bör kunna presenteras i begränsad bredd.

• Märk upp rubriker korrekt, med rätt hierarkisk ordning.
• Välj inte rubriknivå efter textstorleken i webbläsarna. Utgå från semantiken och använd CSS för att styra presentationen.

• Skapa genvägar för att hoppa över delar i strukturen till exempel menyn, för att komma direkt till sidans innehåll.
• Skapa rubriker med h-element, eftersom skärmläsare låter användarna snabbnavigera med hjälp av sidans rubriker.
• Använd WAI-ARIA landmark roles, till exempel main, search, navigation, banner, contentinfo och så vidare. Det gör att användare med exempelvis skärmläsare kan navigera mellan sidans olika delar på ett standardiserat sätt.
• Om du använder HTML5, använd strukturelement som main, aside, header, footer och nav för att definiera vilken roll varje del av sidan har.
• R68. Skapa snabbkommandon vid behov.

• Använd kortkommandon sparsamt.
• Använd vedertagna tangentkombinationer om sådana finns.
• Informera om vilka kortkommandon ni erbjuder.
• Gör det möjligt att stänga av eller byta ut kortkommandon som bara består av ett tecken.

• Visa det viktigaste innehållet tidigt.
• Anpassa innehållet till små skärmar.
• Anpassa funktionaliteten till små skärmar.
• Se till att tjänsten går att zooma.
• Använd inte ramar.
• Gör det enkelt att skapa bokmärke/genväg till webbplatsen.

• Beskriv alla ljud av betydelse
• Säkerställ att alla kan ta del av undertexter, allra helst valbara, så kallade dolda undertexter
• Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexter
• Erbjud gärna en separat textversion

• Välj detaljnivå efter användarens behov
• Använd tomt textalternativ (alt="") till dekorativa bilder
• Anpassa textbeskrivningen efter eventuell synlig bildtext
• Undvik upprepningar genom att provlyssna

• Lita inte på automatisk granskning av kontraster
• Överträffa gärna gränsvärdena för kontrast
• Överväg att låta användaren välja kontraster

Testa alla webbplatser och applikationer utan mus och utan pekskärm.

Använd CSS för att tydligt visa vilket element som är i fokus.

Erbjud användarna minst en, men gärna fler, av följande skyddsåtgärder:

• Möjlighet att ångra sin åtgärd.
• Möjlighet att rätta till möjliga fel som systemet identifierat.
• Möjlighet att förhandsgranska sina uppgifter och rätta eventuella fel innan åtgärden slutligen bekräftas.

• I de flesta fall är det lämpligt att undvika att spela ljud automatiskt.
• I andra hand kan det vara lämpligt att erbjuda en pausfunktion i början av sidan.

• Testa läsordningen genom att granska en sida av varje sidtyp med några skärmar i olika storlek och genom att lyssna igenom innehållet med en skärmläsare.
• Se till att webbplatsen kan användas även utan stilmallar. Vissa webbläsare och tilläggsprogram har funktioner för att avaktivera CSS.
• Se till och testa även att läsordningen är logisk i dokument som inte är html (pdf, word med mera) .

Komplettera betydelsebärande färgskillnader med någon annan synlig skillnad:

• Ikoner eller liknande grafiska element kan ibland passa som komplement till färgskillnader.
• Färgskillnader mellan textelement kan kompletteras med understrykning, ram, fetstil, kursivering eller annat teckensnitt. Var särskilt noga med att framhäva länkar.
• Färgskillnad mellan ytor i bland annat kartor och diagram kan kompletteras exempelvis med mönster, inramning, kontrastskillnad eller text.
• Linjer kan exempelvis göras streckade, prickade, prickstreckade eller dubbeldragna.
• Ibland behöver färgskillnader kompletteras med skriven text som ger motsvarande information.
• Semantisk kodning är ofta ett bra men otillräckligt komplement: Skärmläsare presenterar ofta den semantiska informationen, men det är inte alla användare som har skärmläsare.

Var särskilt försiktig med färgerna grön, röd och brun. Många personer med färgblindhet har svårt att särskilja dessa.

Använd gärna sensoriska kännetecken (färg, form med mera) för instruktioner eftersom det kan vara en effektiv metod för att underlätta för användarna, inklusive personer med kognitiva begränsningar men kom ihåg att komplettera informationen så att alla kan förstå den.

• Överväg direkttextning trots undantag i webbdirektivet
• Informera om att det finns textning

• Kontrollera förstoring vid utveckling av stilmallar och sidmallar
• Använd relativa mått

• Om en animation eller dynamisk uppdatering startar automatiskt och pågår i mer än 5 sekunder ska användaren enkelt kunna undvika den.

• Testa alla webbplatser och applikationer utan mus och utan pekskärm, och se till att det går att använda alla funktioner som behövs.

• Se till att viktig visuell information framgår även av ljud
• Följ riktlinjer för syntolkning
• Anpassa syntolkningen efter rytmen i ordinarie innehåll
• Gör det lätt att hitta och aktivera syntolkningen
• Undersök alternativa lösningar

• Informera användaren om att det finns alternativ.

Observera att den som uppfyller R120 Syntolka videoinspelningar (som i WCAG 2.1 motsvaras av ett kriterium med den högre ambitionsnivån AA) även uppfyller den här riktlinjen, eftersom syntolkning är ett av alternativen på A-nivå.

• R105. Skapa rubriker med h-element
• R104. Använd rätt html-element när ni gör listor
• Namnge formulärfält med kopplade label-element. Se R55. Skapa tydliga och klickbara fältetiketter.
• R98. Skriv rubriker till tabeller
• R101. Markera obligatoriska fält i formulär
• Betona innehåll med elementet em och inte bara kursivering, eftersom det inte går att kursivera skärmläsarens tal.
• Använd WAI-ARIA för sådant som inte går att uttrycka med vanlig html.

• Erbjud ett textbaserat manus eller någon annan presentation som inte utestänger användare som saknar förutsättningar att uppfatta inspelningen.

• Använd samma termer för återkommande funktioner såsom knappar och ikoner, eftersom vissa användare saknar till exempel layout och formgivning som annars kan användas för orientering.

• Använd i första hand standardkomponenter som finns i html. Då uppfyller du automatiskt detta krav. Bara när det finns starka skäl och tillräckliga resurser för test och utveckling bör skräddarsydda komponenter utvecklas.
• Vid val av tilläggsprogram eller kodplattformar (till exempel olika javascript-bibliotek) behöver ni undersöka om eventuella komponenter som bygger på dessa plattformar har ett bra stöd för tillgänglighet.

• R52. Fyll formulär med kända uppgifter
• R57. Låt användarna fylla i information i valfritt format
• R101. Markera obligatoriska fält i formulär
• R112. Ge ordförslag i sökning och inmatningsfält

• Utför bara förändringar (till exempel öppning av fönster eller förändring av värde) när användaren har anledning att förvänta sig dem.

• Utför bara förändringar (till exempel öppning av fönster eller förändring av värde) när användaren förväntar sig dem.

När bilder trots allt behöver innehålla text kan denna ofta göras tillgänglig för alla genom att:

• Använda CSS för att placera text i bilden, istället för att ha texten avbildad.
• Generera bilden dynamiskt med hänsyn till användarens preferenser för teckensnitt, storlek och förgrund- eller bakgrund. Observera att detta kan kräva en del programmering och att sidan kan behöva innehålla kontroller för att ställa in sådana preferenser. Komplettera med en alt-text.
• Skriv alt-text till knappar, logotyper, skärmdumpar och diagram som förmedlar samma information som bilden.
• En bild av ett handskrivet brev kan ha antingen en alt-text som återger innehållet eller en kompletterande text med samma funktion.

• För vissa användare och i vissa sammanhang behövs gott om tid för att använda digitala tjänster. Ge därför användare möjlighet att stänga av, anpassa eller utöka eventuella tidsbegränsningar, om det inte är orimligt för att uppnå sajtens syfte.

• Beskriv sidans ämne eller innehåll.
• Formulera en titel som går att förstå på egen hand. Det kan till exempel innebära att avsändaren eller webbplatsens namn anges i slutet av sidtiteln.
• Titeln bör vara så tydlig och så unik som möjligt utan att bli för lång.

Ange aktuellt språk med lang-attribut på omslutande element när språket i elementet är ett annat än sidans huvudspråk.

• Ange huvudspråk med hjälp av lang-attribut på sidans rot-element.

• Kontrollera ordningen utan pekdon.
• Säkerställ en logisk ordning med tabindex.

Maximalt tre växlingar från ljus till mörk eller tvärtom inom en sekund är acceptabelt.

• Använd attributet autocomplete på inmatningsfält.
• Beskriv förväntat innehåll med attributet autocomplete, om det finns en standardiserad benämning.
• Ange autocomplete=”off” om det gäller känslig information eller om servern erbjuder ordförslag.

• Ge gränssnittskomponenter tydliga visuella gränser.
• Gör helst även inaktiva element urskiljbara för alla.
• Använd god kontrast för informationsbärande delar av illustrationer och annat grafiskt innehåll, så långt det är rimligt.

• Placera text i utrymmen som är tillräckligt stora eller som anpassar sig efter innehållet.
• Ta hänsyn till att texter kan ändra storlek om du använder absolut positionering av element som riskerar att krocka med texten.

• Överväg att presentera innehållet på något annat sätt.
• Gör det enkelt att ta bort innehållet.
• Gör det möjligt att hantera innehållet för alla.

• Se till att all funktionalitet går att utföra med flera fingrar även går att utföra med bara ett finger

• Ge i första hand användaren möjlighet att ångra åtgärden innan nedtryckningen upphör (up-eventet).
• Ge i andra hand användaren möjlighet att ångra sig efter up-eventet.
• Koppla bara i undantagsfall aktivering till nedtryckning av knappen eller skärmen (down-eventet).

• Ta reda på vilken maskinläsbar etikett som används för kontrollen.
• Se till att den maskinläsbara etiketten matchar den synliga.
• Använd bara samma maskinläsbara etikett för flera kontroller om de gör exakt samma sak.

• Se till att funktioner som kan hanteras med rörelsestyrning även kan hanteras på något annat sätt.
• Gör det möjligt att stänga av rörelsestyrningen.

• Markera med aria-kod de områden där statusmeddelanden kan presenteras.
• Använd gärna samma teknik även för andra viktiga förändringar.
• Använd aria med försiktighet så att du inte stör användaren.

• Använd bara i undantagsfall de tekniker som finns för att låsa skärmens riktning (exempelvis Screen Orientation API).
• Se till att allt innehåll presenteras oavsett skärmens riktning.

• Undersök vilka tillgänglighetsfunktioner ni erbjuder.
• Säkerställ att de som har nytta av funktionerna kan nå dem.
• Blockera inte operativsystemets tillgänglighetsfunktioner.

• Ställ inte för höga krav på motorisk förmåga.
• Gör det möjligt att avläsa aktuell inställning utan att ändra den.
• Hjälp användaren att undvika oavsiktlig inmatning.

• Kundtjänst och liknande ska kunna återge tillgänglighetsdokumentation
• Kundtjänst ska kunna kommunicera tillgängligt

• Dokumentera tillgängligheten
  • Beskriv tillgänglighetsfunktioner vid behov
  • Gör tillgänglighetsfunktioner lätta att hitta
  • Offentliga aktörer ska ha en tillgänglighetsredogörelse
• Gör dokumentationen tillgänglig
  • Se till att tillgänglighetsdokumentation uppfyller tillgänglighetskrav
  • Gör tillgänglighetsdokumentationen lätt att hitta

• Välj eller utveckla redigeringskomponenter som underlättar produktion av tillgängligt innehåll.
• Välj publiceringssystem som underlättar produktion av tillgängligt innehåll.
• Välj om möjligt verktyg som uppfyller standarden ATAG.

• Kom ihåg att vissa användare behöver skräddarsy presentationen.
• Försök att inte hindra att användarens inställningar slår igenom.
  • Använd relativa måttenheter om det är möjligt
  • Var försiktig med css-uttrycket !important

• Säkerställ tillräcklig ljudkvalitet vid röstkommunikation.
• Komplettera röstkommunikation med realtidstext.
• Presentera den som "ringer" på mer än ett sätt.
• Säkerställ tillräcklig kvalitet vid videokommunikation.

• Kartlägg om någon konvertering av information förekommer i er digitala service.
• Se till att tillgänglighetsinformation bevaras i konverteringen, om det är möjligt.

• Erbjud alternativ om identifiering med biometri används.
• Välj bort system som bara erbjuder ett enda - biometriskt - sätt att identifiera sig.

• Gör det lätt att hitta kontaktinformationen.
• Se till att ha grundläggande information på kontaktsidan.
• Gör det enkelt att ta kontakt med den som är ansvarig för varje sida.
• Erbjud kontaktformulär och informera om övriga kontaktvägar.
• Informera om fysisk tillgänglighet.

• Använd en krypterad anslutning, https, till alla e-tjänster som innehåller inloggningsinformation eller personliga eller ekonomiska uppgifter.
• Skicka inloggningsinformation över en krypterad kanal.
• Överväg om hela webbplatsen bör kunna användas över en krypterad anslutning.
• Använd ett certifikat från en certifikatutfärdare som förekommer i de vanligaste webbläsarna. Annars kan användarna få ett felmeddelande om att utfärdaren inte är betrodd.
• Se till att era certifikat är giltiga så att användarna slipper felmeddelanden och varningar.
• Se till att alla webbplatsens resurser kan laddas över en krypterad kanal, även om de inkluderas från en tredje part. Annars kan användaren få felmeddelanden och varningar.
• Omdirigera användare till den krypterade kanalen om de försöker nå en sida över en okrypterad kanal.
• Skriv gärna länkar till externa webbplatser med https:// om webbplatsen har stöd för det. Det gör att användarna hamnar rätt från början.

• Kartlägg och analysera målgrupperna och deras behov. Använd analysen som underlag när du producerar texter och annat innehåll till webbplatsen.
• Tänk igenom vilka användare texten ska vända sig till, vad syftet med texten är ur deras perspektiv.
• Tänk igenom vilka situationer användarna är i när de läser texterna.
• Skriv det viktigaste först.
• Använd riktlinjerna för klarspråk för att se till att språket blir tydligt och begripligt.
• Be någon annan läsa igenom din text innan du publicerar den.

• Visa gärna informationsstödjande bilder och filmer på webbplatsen.
• Se till att det går att lyssna på innehållet
• Tänk på att hålla information i ljud, bild och film uppdaterad.

• Välj ut vilken information som behöver översättas, utifrån organisationens uppdrag och utifrån vad målgruppen förväntas vilja göra på webbplatsen.
• Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråk med en teckenspråkssymbol.

• Ge grundläggande information på alla nationella minoritetsspråk. Detta är en lagstadgad skyldighet för myndigheter.
• Ge viktig information och service på finska, meänkieli och samiska till nationella minoriteter inom förvaltningsområdena.
• Välj vad som ska översättas i samråd med berörda grupper.

• Ge tydlig, snabb, tillgänglig och korrekt information när något allvarligt har inträffat.
• Följ rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för krisinformation på webben.
• Se till att det finns en teknisk krisberedskap.
• Se även webbriktlinjer som är extra viktiga vid kriser.

• Informera om vilka delar av webbplatsen som använder kakor (Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation).
• Se till att få besökarens samtycke till att du använder kakor.
• Följ dataskyddsregleringen.

Informera också om

• hur elektroniska anslagstavlor används, till exempel chatt eller diskussionsforum (Lag (1998:112) om ansvar för elektronisk kommunikation).
• myndigheten har utgivningsbevis, ger ut periodiska skrifter eller radioprogram.
• vilka bestämmelser som är tillämpliga på verksamheten, om besökaren kan sluta avtal, eller beställa varor eller tjänster på webbplatsen. (lag 2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.

• Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
• Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
• Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.

De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.

• Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
• Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
• Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.

• Välj ett läsvänligt typsnitt och ange det i stilmallen.
• Undvik helt versala rubriker och texter.
• Anpassa radavståndet.
• Vänsterjustera löptext och menyer.
• Ange maximal spaltbredd och anpassa radlängden.

• Ta ställning till hur det som publiceras ska bevaras och hållas åtkomligt över tid, redan när ni planerar webbplatsen.
• Om din organisation inte är en myndighet, ta reda på vilka krav och behov som finns när det gäller långsiktigt bevarande.

• Acceptera inte långa väntetider
• Kartlägg utgångsläget och välj ambitionsnivå
• Identifiera och åtgärda prestandaproblem
• Gå igenom Fem sätt att förbättra prestandan

• Skapa teknikoberoende webbadresser, så att länkarna fungerar över tid även om ni byter publiceringsverktyg.
• Använd rätt statuskoder när ni flyttar, stänger eller slår ihop webbsidor, så att användarna omdirigeras på rätt sätt.

• Namnge knappar så att användarna förstår vad som händer när de klickar på dem.
• Ge knapparna en logisk och användbar placering.
• Använd lagom många knappar.
• Presentera inte knappens text enbart som bild.

• Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik  långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
• Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
• Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
• Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
• Var konkret, undvik bildspråk.
• Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
• Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
• Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
• Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
• Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.

• Välj lämpliga kanaler för att meddela användarna att status i ett ärende har ändrats.
• Användarna ska kunna granska sina uppgifter och få en kvittens. Kvittensen bör kompletteras med ett e-brev.
• Användarna ska få ett mottagningsbevis från den organisationen som fått deras uppgifter.

• Använd HTML5. HTML version 5 är den senaste versionen och har bra stöd i de flesta verktyg.
• Använd inte XHTML om det inte finns synnerliga skäl till detta. Se blogginlägget HTML eller XHTML?

• Samla regler för webbplatsens utseende i stilmallar.
• Definiera stilmallarna i externa stilmallsdokument, i så stor utsträckning som möjligt. Använd inte style-attributet för att definiera stilmallar direkt i HTML-koden, eftersom ni då blandar uppmärkning för semantik och presentation, vilket kan leda till problem för vissa användare och i vissa webbläsare.

• Använd insticksbaserade multimediala format när det är motiverat, men ge bra alternativ. Undersök först om det går att använda mer tillgängliga format.
• Använd inte insticksbaserade format för grundläggande funktioner som navigering eller formulär.
• Analysera vad som händer om det saknas stöd för formatet.
• Ta hänsyn till att insticksbaserade format kan ta lång tid att ladda vid låg bandbredd.
• Om ni använder script för att kontrollera om era användare använder insticksbaserade format, så se till att scriptet inte ger fel besked om en användare har script avslaget.
• Infoga det format ni använder i webbsidan på ett sätt som fungerar i så många webbläsare som möjligt.

• Publicera dokument i standardformatet html. Då kan användarna komma åt er information utan att använda en viss datorplattform, eller ett program som kostar pengar, till exempel Word.
• Om ni har dokument i andra format än html, sammanfatta dem i html, så att användarna kan bedöma innehållet utan att ladda ner det.
• Utforma dokument så att de enkelt kan läsas på skärm. Då bidrar ni till att färre användare skriver ut på papper.
• Om ni använder pdf:er, se till att de skapas så att de blir tillgängliga.

• Använd gärna video.
• Använd undertexter.
• Erbjud syntolkning eller se till att viktig information framgår av ordinarie ljud.
• Erbjud översättningar (till exempel till svenskt teckenspråk) vid behov.
• Använd videospelare med bra tillgänglighet.
• Begränsa blinkande för att inte orsaka krampanfall.
• Ställ krav på tillgänglighet när ni upphandlar videoproduktion.
• Planera produktionen med hänsyn till tillgänglighet.

• Tillhandahåll e-tjänster på adress(er) som er organisation har kontroll över

• Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
• Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
• Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
• Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
• Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
• Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

• En kort beskrivning av vad organisationen gör.
• Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
• Information om hur man kontaktar organisationen.

• Se till att publiceringsverktyget har stöd för att hantera flera språk och teckenuppsättningar på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Valet av publiceringsverktyg kan sätta gränser för vad som är möjligt att göra i ett flerspråkigt perspektiv.
• Översätt grundläggande navigeringselement som sök och kontakt om ni har omfattande avdelningar på olika språk.
• Ange aktuellt språk i html-kod och kontrollera att den automatiska textuppläsningen fungerar också för andra språk än svenska.
• Ange språkriktning för innehåll som läses från höger till vänster.
• Låt en person som behärskar det aktuella språket läsa igenom sidan och komma med synpunkter.

• Avsätt resurser för att hålla en hög och god kvalitet på förvaltningen av webbplatsen. De som ska förvalta webbplatsen behöver ha rätt kunskap och kompetens redaktionellt, pedagogiskt och tekniskt.
• Ta fram en uppdateringsplan där ansvaret är tydligt fördelat.

• Låt menyer och navigation ange var användaren befinner sig.
• Underlätta navigeringen med länkstigar.

• Ta reda på vad på webbplatsen som är viktigast för användarna, och vilka frågor de vill ha svar på. Lägg ingångar till detta redan på startsidan.
• Skapa en informationsstruktur som utgår från användarnas önskemål, behov och processer genom att gruppera innehållet på ett sätt som är logiskt för användarna. Använd ord som besökarna är bekanta med i menyer, länkar och rubriker.
• Erbjud mer än ett sätt att hitta information och navigera på webbplatsen. Gör det enkelt att växla mellan de olika sätten. Se mer i R32. Erbjud besökaren alternativa orienteringsstöd.

• Ange hur användare kan lämna synpunkter på webbplatsen och verksamheten.
• Informera användarna om hur ärendet kommer att behandlas.
• Ta fram rutiner för att ta emot och hantera alla inkomna synpunkter.
• Svara användare som inte valt att vara anonyma.

• Överväg att göra register och databaser sökbara för allmänheten.
• Ta hänsyn till både behov och risker.
• Kommuner och landsting ska ha en särskild webbaserad anslagstavla.

• Följ de regler som finns för gallring.
• Gallra viss information när den blivit inaktuell
• Välj rätt metod för bevarande vid ändring och uppdatering

• Kombinera olika insamlingsmetoder eftersom ingen metod är heltäckande
• Gör insamling så ofta att information som ska bevaras inte går förlorad mellan insamlingstillfällena.

• Var beredd att lämna ut information som inte längre finns tillgänglig på myndighetens webbplats, såvida den inte är gallrad.
• Publicera myndighetens arkivredovisning på den aktiva webbplatsen för att underlätta för användaren att identifiera avpublicerad information.

• Minimera antal fält i formulären genom att slå ihop flera fält till ett, till exempel för- och efternamn eller gatunamn och nummer.
• Gör det så tydligt som möjligt vilka fält som är obligatoriska. Gruppera dem gärna, så att användarna sedan enkelt kan hoppa över frivilliga fält.

Ett annat upplägg är att först bara visa de obligatoriska fälten. När användaren har fyllt i dem visas de frivilliga fälten.

• Tänk igenom vilka beroenden som finns mellan uppgifterna som ska fyllas i. Placera fält med uppgifter som användaren har nytta av när han eller hon fyller i andra fält på samma sida. Även ska information som krävs för att kunna fatta ett beslut finnas på samma sida samt uppgifter som styr övrig information som ska fyllas i.
• Dela upp formuläret på flera sidor om det är omfattande och innehåller många fält som användaren ska fylla i.
• Visa vilket steg användaren befinner sig på samt hur många steg som återstår när formuläret sträcker sig över flera sidor, till exempel ”Steg 1 av 3: Dina kontaktuppgifter”. (Se även R63. Hjälp användaren att förstå var hon befinner sig i en process.)

• Låt användarna fylla i information i valfritt format.
• Undvik att visa felmeddelanden om det går att lösa behovet med programmering.
• Skapa kontrollfunktioner som ger informationen rätt format.
• Låt systemet ta bort oönskade tecken.

• Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. Stycken kan variera i längd, men tre till tio meningar är vanligt. Använd alltid blankrad som styckemarkör för webbtexter.
• Inled stycket med det viktigaste.
• Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med förklaringar och exemplifieringar.
• Använd gärna bilder, kant- och mellanrubriker, punktlistor och andra grafiska medel för att skapa en luftig och lättöverskådlig struktur på varje sida. Var dock konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
• Skriv informationstäta uppräkningar i punktlisteform. Placera de viktigaste listpunkterna först.
• I längre texter kan fetade nyckelord underlätta läsningen.

• Visa och beskriv för användarna var de befinner sig i processen.
• Använd tydliga bilder och pilar, till exempel en så kallad processfisk, så att användarna får en överblick av processen.

• Använd konsekvent samma ord för samma sak.
• Ange gärna hur ni definierar viktiga ord.
• Sammanställ gärna en ordlista som är gemensam för hela webbplatsen eller organisationen.

När en extern tjänst infogas, eller förändras, tänk särskilt på följande:

• Utvärdera om tjänsten eller verktyget är användbart och tillgängligt.
• Informera användarna om vilka tjänster och verktyg som används på webbplatsen.
• Kontrollera om information lagras av en extern part och hur den används.
• Lås inte in information så att det blir svårt att byta verktyg.
• Använd inte ramar.

• Kräv identifiering i e-tjänster som visar integritetskänslig information.
• Visa ärendets uppgifter sammanställda i slutet av e-tjänstflödet, så att användarna kan kontrollera att uppgifterna är korrekta.
• Var tydlig med att när användaren ”signerar” sitt ärende med sin e-legitimation har signeringen samma juridiska status som en signatur med namnteckning.

• Använd till exempel ”ansök om...” istället för ”e-tjänst för...” när du bestämmer namn på din e-tjänst.
• Blanketter och e-tjänster fyller samma behov för användarna, och bör därför finnas på samma ställe, behandlas parallellt i informationsmaterial och så vidare.

• Erbjud åtminstone ett sätt att prenumerera på innehåll från webbplatsen.
• Använd RSS eller Atom för nyhetsflöden.
• Visa att det finns nyhetsflöden.
• Gör det enkelt att påbörja och avluta prenumerationen.
• Ange avsändare och länka till fördjupning.
• Utgå från vilken typ av innehåll som är mest intressant för användarna.
• Utsätt inte prenumeranter för irrelevant information.

• Låt sökmotorerna indexera så mycket som möjligt.
• Utred möjligheterna för, och era användares behov av, syndikering. Gå igenom webbplatsen, och välj ut och gruppera material som kan vara värdefullt att syndikera.
• Presentera syndikerat material på er webbplats, om era användare kan ha nytta av att ni sammanställer er information med information även från andra webbplatser.
• Följ PSI-lagen – ett krav för myndigheter, en rekommendation till alla.

• Använd gärna Javascript, men se till att även de som inte använder Javascript kan använda de viktigaste funktionerna. Följ principen om progressiv förbättring, det vill säga bygg först all funktionalitet som vanlig html. Använd sedan Javascript som ett förhöjande tillägg.
• Se upp så att Javascript inte gör webbplatsen otillgänglig. Denna riktlinje ger flera råd som du bör tänka på om du använder Javascript.
• I undantagsfall kan faktorer utanför din kontroll göra att besökare måste använda Javascript. Upplys då användaren om att Javascript krävs för att använda tjänsten.
• Om vissa användare utestängs på grund av att de saknar Javascript kan ni eventuellt ha skyldighet att erbjuda fullgoda alternativ. Detta gäller särskilt myndigheter.

• Använd i första hand serverbaserade tekniker.
• Komplettera eventuellt med klientscript (Ajax).
• Undvik iframes, eller kompensera för nackdelarna.
• Använd inte ramar (frames).

• Se till att adressen i webbläsarens adressfält alltid leder tillbaka till aktuell sida.
• På dynamiskt skapade webbsidor är det inte alltid möjligt att komma tillbaka till precis samma innehåll med hjälp av adressen. Låt då den adress som visas i adressfältet, och som används för eventuellt bokmärke, leda till den närmaste lämpliga beständiga delen av webbplatsen.

• Låt bakåtknappen fungera (se undantag nedan).
• Undvik att öppna nya fönster, särskilt fönster som täcker hela skärmen; då fungerar inte bakåtknappen.
• Ställ krav på att bakåtknappen ska fungera, när ni upphandlar system, eller tidigt under utvecklingsprocessen. Hur och om bakåtknappen fungerar kan nämligen bero på den grundläggande tekniken.

• Använd en bild av en asterisk (*) för att markera ett obligatoriskt fält i ett formulär. Den ska placeras före inmatningsfältet, i label-elementet. Låt bilden ha textekvivalenten alt=”obligatoriskt”.
• Informera användarna före formuläret genom att skriva till exempel ”Fält markerade med * är obligatoriska och måste fyllas i”.
• Använd den uppmärkning av obligatoriska fält som fungerar med den html-version du valt.

• Stryk aldrig under text som inte är länkad, eftersom det kan leda användarna att felaktigt tro att texten är en länk.

• Ge dynamiska ordförslag i sök- och inmatningsfält
• Ge förslag på alternativa sökord och stavningar efter sökning
• Ge statiska ordförslag på rätt sätt

• Beskriv vilket uppdrag er myndighet, organisation eller verksamhet har och hur ni utför det.
• Presentera viktiga styrdokument och andra underlag såsom verksamhetsplaner och remisser.

• Ge dokumentet ett filnamn som beskriver innehållet i dokumentet. Exempel: semesterlista-sommar-2017.pdf
• Var försiktig med specialtecken, mellanslag och understreck i filnamn.
• Ange vilket filformat dokumentet har.

• Välj språk utifrån tillgänglig språkstatistik och en målgruppsanalys.
• Välj vad som behöver översättas utifrån ert uppdrag och vad målgrupperna antas vilja göra på webbplatsen.
• Översätt inte bara texten utan anpassa även innehållet.

• Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
• Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
• Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
• Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.

Använd webbplatsen startsida för att

• visa vilken organisation som är avsändare
• vägleda användarna till webbplatsens olika delar
• lyfta de uppgifter som är viktigast för användarna, så att de går att hitta så enkelt som möjligt.

• Se till att alla sidor har länkar till startsidan och andra sidor som är viktiga för orienteringen. Det kan vara webbkartan, ”Om webbplatsen”, sökfunktionen och information på andra språk.
• Placera länkarna i sidhuvudet och/eller i sidfoten.
• Länka webbplatsens eller organisationens logotyp till webbplatsen startsida. Om logotypen är en bild, ange i alt-texten att länken går till startsidan.

• Skapa funktionsbrevlådor för de kontaktvägar som är viktigast för era användare.

Besvara dessa frågor innan ni publicerar diariet på webbplatsen:

• Hur ska sekretessbelagd information döljas vid webbpublicering?
• I vilken utsträckning bör information om till exempel handläggares namn finnas i diariet?
• Hur lång tid bakåt i tiden ska informationen i diariet vara tillgänglig?
• Hur ska informationen och sökmöjligheterna i diariet utformas så att de blir begripliga för användarna, utan att hindra organisationens interna arbete?

• Följ de kriteriet som finns för bevarandeformat
• Publicera textbaserad information som html
• Välj rätt format för databaser, register, bilder, ljud och video
• Skapa regler för publicering.

• Överväg att automatiskt fylla i uppgifter i formulär. Det kan ske om en användare redan tidigare har lämnat uppgifter till er, eller om uppgifterna kan hämtas från annat håll.
• Ta hänsyn till riskerna med färdigifyllda uppgifter.
• Ge användarna möjlighet att ta bort eller ändra uppgifterna själv i formuläret eller gör det enkelt för dem att ta kontakt med er för att påpeka om uppgifterna är inaktuella eller felaktiga.

• Låt formulärelementen behålla standardutseendet.
• Gör användningstester för att kontrollera att formulären fungerar, om ni trots allt ändrar utseendet.
• Anpassa storleken på textfält till förväntat innehåll.

• Använd publiceringsverktyg och applikationer som tillåter de datumformat som är standard i Sverige: ”(den) 13 december 2013”, ”2013-12-13” eller ”13.12.2013”.
• Var lagom exakt, avrunda tal för till exempel filstorlekar och klockslag.
• Ange alltid årtal.

• Registrera i första hand domännamn under den svenska toppdomänen .se.
• Registrera domänen för det fulla organisationsnamnet både med och utan svenska tecken, till exempel örebrokommun.se och orebrokommun.se.
• Registrera det vanligt förekommande kortnamnet med och utan svenska tecken, till exempel orebro.se och örebro.se.
• Skyddsregistrera inte felstavningar och andra toppdomäner om det inte är nödvändigt för att minimera risker för användarna.
• Bevaka registreringstiden för domännamnet och se till att det finns rutiner för att förnya registreringar av domännamn.
• Beskriv vem som är ansvarig för hantering av domännamn i er organisation.

• Låt om möjligt användaren själv avgöra när information som redigerats eller matats in i ett formulär ska överges.

• Beskriv vid tjänstens ingång vad användaren måste ha tillgång till för att kunna slutföra tjänsten.
• Ge möjlighet att titta igenom hela tjänsten utan att logga in, och utan att få varningar för att obligatoriska fält inte är ifyllda. Gärna via en speciell ingång, där det inte är möjligt att fylla i uppgifter. Detta minskar risken för att användaren ändå börjar fylla i formuläret men inte kan slutföra transaktionen.

• Använd inte tabeller för layout. Det finns i regel ingen anledning att använda tabeller för webbplatsens grundkonstruktion.
• Använd istället stilmallar (CSS:er) för att styra presentation och layout.

• Använd tabellrubriker såsom rad- och kolumnrubriker, och framhäv dem grafiskt.
• Använd vid behov abbr-attributet för att ge förkortningar av rad- och kolumnrubrikers innehåll.
• Koppla ihop rubrikceller med tillhörande dataceller. Detta gäller särskilt för komplexa datatabeller som har två eller flera logiska nivåer med rad- eller kolumnrubriker.

• Märk upp alla listor som listor med korrekta HTML-element.
• Använd inte listrelaterade HTML-element för sådant som inte är listor.

• Skapa webbadresser som är så korta som möjligt, och som relaterar till den information som användarna söker.
• Använd gärna webbpubliceringssystemets egna funktioner för att skapa kortadresser.
• Var försiktig med externa tjänster för kortadresser. De kan sluta fungera efter en tid.

• Ge webbadressen en logisk och hållbar struktur.
• Var försiktig med personuppgifter i webbadresser.
• Undvik teknikberoende och onödiga delar i webbadresser.
• Använd domännamnet - utan inledande “www.” - som huvudadress.
• Var försiktig med skiljetecken, mellanslag och specialtecken i webbadresser.

• Gör en sida som heter ”Om webbplatsen” och som går att nå från alla webbplatsens sidor.
• Beskriv hur webbplatsen fungerar under ”Om webbplatsen”.
• Beskriv hur användarna kan anpassa innehållet och webbplatsens inställningar under ”Om webbplatsen”.
• Samla juridisk information om till exempel personuppgifter och kakor under ”Om webbplatsen”.

• För att en användare ska känna sig trygg med en webbplats är det viktigt att visa vem som är avsändare.
• Placera informationen i sidfoten eller i sidhuvudet som kontaktinformation.
• Komplettera er logotyp med en alt-text som innehåller namnet på er organisation.

• Markera telefonnummer i koden som telefonlänkar (tel:). Det ger möjlighet att direkt ringa upp numret, på samma sätt som e-postlänkar (mailto:) ger möjlighet att skicka e-post.
• Ange det fullständiga telefonnumret, inklusive det internationella prefixet, i länken – även om det nummer som visas på sidan bara innehåller den lokala delen. Då fungerar länken oavsett varifrån användaren ringer.
• Överväg att använda strukturerade data även när telefonnummer inte är länkade.

• Utnyttja webbläsarens inbyggda funktion för utskrift av innehållssidor på webbplatsen och använd en stilmall för det.
• Tillhandahåll en utskriftsikon eller liknande om målgruppen saknar kunskap om webbläsarens inbyggda utskriftsfunktion och kortkommandon som Ctrl+P.
• Knappar, symboler och liknande för att skriva ut kräver JavaScript för att fungera. Låt även knapparna och symbolerna skapas av skriptet. Då kommer användare som inte har JavaScript påslaget inte att se knappen eller symbolen, och får då inte heller en trasig ikon.
• För utskrift av beräkningar, kvittenser, mottagningsbevis och liknande kan det vara motiverat att tillhandahålla en särskilt utskriftsversion.
• Använd stilmallen för att ta bort menyer och understrykningar samt styra teckensnitt och sidlayout.
• Erbjud möjligheten att slå samman sidor till en utskrift.

• Använd link-element och rel-attribut för att hänvisa till relaterade dokument.
• Visa gärna kapitelnummer och namn i sidhuvudet för varje dokument, eller varje sida i dokumentet.
• Gör det enkelt att navigera mellan de olika delarna av dokumentet.