• Sammanfatta felen och använd en layout som tydligt separerar felmeddelanden från resten av webbplatsens design.
• Skriv välformulerade felmeddelanden så ökar chansen att användarna gör rätt från början.
• Markera fel och felmeddelanden med WAI-ARIA så att de uppfattas tydligt av användare med hjälpmedel.
• Spara det som inte är fel.

• Formulera länktext med omsorg. Användaren måste kunna förutse vad som händer vid klick på länken.
• Låt sammanhanget och syftet med länken avgöra om den exempelvis ska placeras i brödtexten eller utanför.
• Utforma länkar till dokument och länkar till e-post så att användaren får rätt förväntningar.

• Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
• Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
• Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
• Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.

• Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
• Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
• Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
• Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.

• Låt gränssnittselement ha samma utseende, funktionalitet och placering på hela webbplatsen.

• Erbjud flera olika navigeringsstöd på webbplatsen.
• Utgå från användarnas behov och webbplatsens komplexitet när ni väljer navigeringsstöd.
• Erbjud en sökfunktion.

• Gör de klickbara ytorna tillräckligt stora. Det underlättar för användarna.
• Framhäv länkarna grafiskt så att användarna förstår vad som är länkad text.

• Inled gärna med en sammanfattning av innehållet. Då kan användarna själva bedöma om de är på rätt ställe, och hur mycket av en text de vill läsa.
• Börja alltid med det innehåll som är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till.
• Ge gärna det viktigaste på en sida ett utmärkande utseende.
• Skriv vägledande text om hur innehållet är strukturerat.

• Skriv tydliga och informativa fältetiketter/ledtexter
• Koppla ihop fältetikett/ledtext och inmatningsfält så att även etiketten blir klickbar.
• Placera fältetiketterna där användarna lätt ser dem.
• Skriv utförliga instruktioner före formuläret, när sådana behövs.
• Lösningen ska inte vara beroende av title-attribut och placeholder-texter.

• Använd nyckelord ur texten.
• Skriv de viktigaste orden först.
• Använd aktivt språk, gärna verb.
• Gör inte rubrikerna längre än 5-10 ord.

• Undvik horisontell scrollning ner till 320 pixlars bredd.
• Använd i första hand responsiv design.
• Gör en anpassad mobilversion om responsiv design är inte är möjligt.
• Även dokument som inte är webbsidor bör kunna presenteras i begränsad bredd.

• Skapa genvägar för att hoppa över delar i strukturen till exempel menyn, för att komma direkt till sidans innehåll.
• Skapa rubriker med h-element, eftersom skärmläsare låter användarna snabbnavigera med hjälp av sidans rubriker.
• Använd WAI-ARIA landmark roles, till exempel main, search, navigation, banner, contentinfo och så vidare. Det gör att användare med exempelvis skärmläsare kan navigera mellan sidans olika delar på ett standardiserat sätt.
• Om du använder HTML5, använd strukturelement som main, aside, header, footer och nav för att definiera vilken roll varje del av sidan har.
• R68. Skapa snabbkommandon vid behov.

• Visa det viktigaste innehållet tidigt.
• Anpassa innehållet till små skärmar.
• Anpassa funktionaliteten till små skärmar.
• Se till att tjänsten går att zooma.
• Använd inte ramar.
• Gör det enkelt att skapa bokmärke/genväg till webbplatsen.

• Kartlägg och analysera målgrupperna och deras behov. Använd analysen som underlag när du producerar texter och annat innehåll till webbplatsen.
• Tänk igenom vilka användare texten ska vända sig till, vad syftet med texten är ur deras perspektiv.
• Tänk igenom vilka situationer användarna är i när de läser texterna.
• Skriv det viktigaste först.
• Använd riktlinjerna för klarspråk för att se till att språket blir tydligt och begripligt.
• Be någon annan läsa igenom din text innan du publicerar den.

• Visa gärna informationsstödjande bilder och filmer på webbplatsen.
• Se till att det går att lyssna på innehållet
• Tänk på att hålla information i ljud, bild och film uppdaterad.

• Ge grundläggande information på alla nationella minoritetsspråk. Detta är en lagstadgad skyldighet för myndigheter.
• Ge viktig information och service på finska, meänkieli och samiska till nationella minoriteter inom förvaltningsområdena.
• Välj vad som ska översättas i samråd med berörda grupper.

• Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
• Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
• Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.

De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.

• Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
• Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
• Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.

• Välj ett läsvänligt typsnitt och ange det i stilmallen.
• Undvik helt versala rubriker och texter.
• Anpassa radavståndet.
• Vänsterjustera löptext och menyer.
• Ange maximal spaltbredd och anpassa radlängden.

• Acceptera inte långa väntetider
• Kartlägg utgångsläget och välj ambitionsnivå
• Identifiera och åtgärda prestandaproblem
• Gå igenom Fem sätt att förbättra prestandan

• Namnge knappar så att användarna förstår vad som händer när de klickar på dem.
• Ge knapparna en logisk och användbar placering.
• Använd lagom många knappar.
• Presentera inte knappens text enbart som bild.

• Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik  långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
• Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
• Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
• Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
• Var konkret, undvik bildspråk.
• Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
• Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
• Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
• Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
• Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.

• Använd insticksbaserade multimediala format när det är motiverat, men ge bra alternativ. Undersök först om det går att använda mer tillgängliga format.
• Använd inte insticksbaserade format för grundläggande funktioner som navigering eller formulär.
• Analysera vad som händer om det saknas stöd för formatet.
• Ta hänsyn till att insticksbaserade format kan ta lång tid att ladda vid låg bandbredd.
• Om ni använder script för att kontrollera om era användare använder insticksbaserade format, så se till att scriptet inte ger fel besked om en användare har script avslaget.
• Infoga det format ni använder i webbsidan på ett sätt som fungerar i så många webbläsare som möjligt.

• Använd gärna video.
• Använd undertexter.
• Erbjud syntolkning eller se till att viktig information framgår av ordinarie ljud.
• Erbjud översättningar (till exempel till svenskt teckenspråk) vid behov.
• Använd videospelare med bra tillgänglighet.
• Begränsa blinkande för att inte orsaka krampanfall.
• Ställ krav på tillgänglighet när ni upphandlar videoproduktion.
• Planera produktionen med hänsyn till tillgänglighet.

• Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
• Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
• Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
• Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
• Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
• Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

• En kort beskrivning av vad organisationen gör.
• Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
• Information om hur man kontaktar organisationen.

• Se till att publiceringsverktyget har stöd för att hantera flera språk och teckenuppsättningar på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Valet av publiceringsverktyg kan sätta gränser för vad som är möjligt att göra i ett flerspråkigt perspektiv.
• Översätt grundläggande navigeringselement som sök och kontakt om ni har omfattande avdelningar på olika språk.
• Ange aktuellt språk i html-kod och kontrollera att den automatiska textuppläsningen fungerar också för andra språk än svenska.
• Ange språkriktning för innehåll som läses från höger till vänster.
• Låt en person som behärskar det aktuella språket läsa igenom sidan och komma med synpunkter.

• Låt menyer och navigation ange var användaren befinner sig.
• Underlätta navigeringen med länkstigar.

• Ta reda på vad på webbplatsen som är viktigast för användarna, och vilka frågor de vill ha svar på. Lägg ingångar till detta redan på startsidan.
• Skapa en informationsstruktur som utgår från användarnas önskemål, behov och processer genom att gruppera innehållet på ett sätt som är logiskt för användarna. Använd ord som besökarna är bekanta med i menyer, länkar och rubriker.
• Erbjud mer än ett sätt att hitta information och navigera på webbplatsen. Gör det enkelt att växla mellan de olika sätten. Se mer i R32. Erbjud besökaren alternativa orienteringsstöd.

• Ange hur användare kan lämna synpunkter på webbplatsen och verksamheten.
• Informera användarna om hur ärendet kommer att behandlas.
• Ta fram rutiner för att ta emot och hantera alla inkomna synpunkter.
• Svara användare som inte valt att vara anonyma.

• Minimera antal fält i formulären genom att slå ihop flera fält till ett, till exempel för- och efternamn eller gatunamn och nummer.
• Gör det så tydligt som möjligt vilka fält som är obligatoriska. Gruppera dem gärna, så att användarna sedan enkelt kan hoppa över frivilliga fält.

Ett annat upplägg är att först bara visa de obligatoriska fälten. När användaren har fyllt i dem visas de frivilliga fälten.

• Låt användarna fylla i information i valfritt format.
• Undvik att visa felmeddelanden om det går att lösa behovet med programmering.
• Skapa kontrollfunktioner som ger informationen rätt format.
• Låt systemet ta bort oönskade tecken.

• Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. Stycken kan variera i längd, men tre till tio meningar är vanligt. Använd alltid blankrad som styckemarkör för webbtexter.
• Inled stycket med det viktigaste.
• Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med förklaringar och exemplifieringar.
• Använd gärna bilder, kant- och mellanrubriker, punktlistor och andra grafiska medel för att skapa en luftig och lättöverskådlig struktur på varje sida. Var dock konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
• Skriv informationstäta uppräkningar i punktlisteform. Placera de viktigaste listpunkterna först.
• I längre texter kan fetade nyckelord underlätta läsningen.

• Visa och beskriv för användarna var de befinner sig i processen.
• Använd tydliga bilder och pilar, till exempel en så kallad processfisk, så att användarna får en överblick av processen.

• Använd konsekvent samma ord för samma sak.
• Ange gärna hur ni definierar viktiga ord.
• Sammanställ gärna en ordlista som är gemensam för hela webbplatsen eller organisationen.

• Kräv identifiering i e-tjänster som visar integritetskänslig information.
• Visa ärendets uppgifter sammanställda i slutet av e-tjänstflödet, så att användarna kan kontrollera att uppgifterna är korrekta.
• Var tydlig med att när användaren ”signerar” sitt ärende med sin e-legitimation har signeringen samma juridiska status som en signatur med namnteckning.

• Använd till exempel ”ansök om...” istället för ”e-tjänst för...” när du bestämmer namn på din e-tjänst.
• Blanketter och e-tjänster fyller samma behov för användarna, och bör därför finnas på samma ställe, behandlas parallellt i informationsmaterial och så vidare.

• Erbjud åtminstone ett sätt att prenumerera på innehåll från webbplatsen.
• Använd RSS eller Atom för nyhetsflöden.
• Visa att det finns nyhetsflöden.
• Gör det enkelt att påbörja och avluta prenumerationen.
• Ange avsändare och länka till fördjupning.
• Utgå från vilken typ av innehåll som är mest intressant för användarna.
• Utsätt inte prenumeranter för irrelevant information.

• Använd gärna Javascript, men se till att även de som inte använder Javascript kan använda de viktigaste funktionerna. Följ principen om progressiv förbättring, det vill säga bygg först all funktionalitet som vanlig html. Använd sedan Javascript som ett förhöjande tillägg.
• Se upp så att Javascript inte gör webbplatsen otillgänglig. Denna riktlinje ger flera råd som du bör tänka på om du använder Javascript.
• I undantagsfall kan faktorer utanför din kontroll göra att besökare måste använda Javascript. Upplys då användaren om att Javascript krävs för att använda tjänsten.
• Om vissa användare utestängs på grund av att de saknar Javascript kan ni eventuellt ha skyldighet att erbjuda fullgoda alternativ. Detta gäller särskilt myndigheter.

• Använd i första hand serverbaserade tekniker.
• Komplettera eventuellt med klientscript (Ajax).
• Undvik iframes, eller kompensera för nackdelarna.
• Använd inte ramar (frames).

• Se till att adressen i webbläsarens adressfält alltid leder tillbaka till aktuell sida.
• På dynamiskt skapade webbsidor är det inte alltid möjligt att komma tillbaka till precis samma innehåll med hjälp av adressen. Låt då den adress som visas i adressfältet, och som används för eventuellt bokmärke, leda till den närmaste lämpliga beständiga delen av webbplatsen.

• Låt bakåtknappen fungera (se undantag nedan).
• Undvik att öppna nya fönster, särskilt fönster som täcker hela skärmen; då fungerar inte bakåtknappen.
• Ställ krav på att bakåtknappen ska fungera, när ni upphandlar system, eller tidigt under utvecklingsprocessen. Hur och om bakåtknappen fungerar kan nämligen bero på den grundläggande tekniken.

• Använd en bild av en asterisk (*) för att markera ett obligatoriskt fält i ett formulär. Den ska placeras före inmatningsfältet, i label-elementet. Låt bilden ha textekvivalenten alt=”obligatoriskt”.
• Informera användarna före formuläret genom att skriva till exempel ”Fält markerade med * är obligatoriska och måste fyllas i”.
• Använd den uppmärkning av obligatoriska fält som fungerar med den html-version du valt.

• Stryk aldrig under text som inte är länkad, eftersom det kan leda användarna att felaktigt tro att texten är en länk.

• Ge dynamiska ordförslag i sök- och inmatningsfält
• Ge förslag på alternativa sökord och stavningar efter sökning
• Ge statiska ordförslag på rätt sätt

• Beskriv vilket uppdrag er myndighet, organisation eller verksamhet har och hur ni utför det.
• Presentera viktiga styrdokument och andra underlag såsom verksamhetsplaner och remisser.

• Ge dokumentet ett filnamn som beskriver innehållet i dokumentet. Exempel: semesterlista-sommar-2017.pdf
• Var försiktig med specialtecken, mellanslag och understreck i filnamn.
• Ange vilket filformat dokumentet har.

• Välj språk utifrån tillgänglig språkstatistik och en målgruppsanalys.
• Välj vad som behöver översättas utifrån ert uppdrag och vad målgrupperna antas vilja göra på webbplatsen.
• Översätt inte bara texten utan anpassa även innehållet.

• Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
• Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
• Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
• Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.

Använd webbplatsen startsida för att

• visa vilken organisation som är avsändare
• vägleda användarna till webbplatsens olika delar
• lyfta de uppgifter som är viktigast för användarna, så att de går att hitta så enkelt som möjligt.

• Se till att alla sidor har länkar till startsidan och andra sidor som är viktiga för orienteringen. Det kan vara webbkartan, ”Om webbplatsen”, sökfunktionen och information på andra språk.
• Placera länkarna i sidhuvudet och/eller i sidfoten.
• Länka webbplatsens eller organisationens logotyp till webbplatsen startsida. Om logotypen är en bild, ange i alt-texten att länken går till startsidan.

• Överväg att automatiskt fylla i uppgifter i formulär. Det kan ske om en användare redan tidigare har lämnat uppgifter till er, eller om uppgifterna kan hämtas från annat håll.
• Ta hänsyn till riskerna med färdigifyllda uppgifter.
• Ge användarna möjlighet att ta bort eller ändra uppgifterna själv i formuläret eller gör det enkelt för dem att ta kontakt med er för att påpeka om uppgifterna är inaktuella eller felaktiga.

• Låt formulärelementen behålla standardutseendet.
• Gör användningstester för att kontrollera att formulären fungerar, om ni trots allt ändrar utseendet.
• Anpassa storleken på textfält till förväntat innehåll.

• Använd publiceringsverktyg och applikationer som tillåter de datumformat som är standard i Sverige: ”(den) 13 december 2013”, ”2013-12-13” eller ”13.12.2013”.
• Var lagom exakt, avrunda tal för till exempel filstorlekar och klockslag.
• Ange alltid årtal.

• Låt om möjligt användaren själv avgöra när information som redigerats eller matats in i ett formulär ska överges.

• Beskriv vid tjänstens ingång vad användaren måste ha tillgång till för att kunna slutföra tjänsten.
• Ge möjlighet att titta igenom hela tjänsten utan att logga in, och utan att få varningar för att obligatoriska fält inte är ifyllda. Gärna via en speciell ingång, där det inte är möjligt att fylla i uppgifter. Detta minskar risken för att användaren ändå börjar fylla i formuläret men inte kan slutföra transaktionen.

• Använd inte tabeller för layout. Det finns i regel ingen anledning att använda tabeller för webbplatsens grundkonstruktion.
• Använd istället stilmallar (CSS:er) för att styra presentation och layout.

• Ge webbadressen en logisk och hållbar struktur.
• Var försiktig med personuppgifter i webbadresser.
• Undvik teknikberoende och onödiga delar i webbadresser.
• Använd domännamnet - utan inledande “www.” - som huvudadress.
• Var försiktig med skiljetecken, mellanslag och specialtecken i webbadresser.

• Gör en sida som heter ”Om webbplatsen” och som går att nå från alla webbplatsens sidor.
• Beskriv hur webbplatsen fungerar under ”Om webbplatsen”.
• Beskriv hur användarna kan anpassa innehållet och webbplatsens inställningar under ”Om webbplatsen”.
• Samla juridisk information om till exempel personuppgifter och kakor under ”Om webbplatsen”.

• För att en användare ska känna sig trygg med en webbplats är det viktigt att visa vem som är avsändare.
• Placera informationen i sidfoten eller i sidhuvudet som kontaktinformation.
• Komplettera er logotyp med en alt-text som innehåller namnet på er organisation.

• Markera telefonnummer i koden som telefonlänkar (tel:). Det ger möjlighet att direkt ringa upp numret, på samma sätt som e-postlänkar (mailto:) ger möjlighet att skicka e-post.
• Ange det fullständiga telefonnumret, inklusive det internationella prefixet, i länken – även om det nummer som visas på sidan bara innehåller den lokala delen. Då fungerar länken oavsett varifrån användaren ringer.
• Överväg att använda strukturerade data även när telefonnummer inte är länkade.

• Använd link-element och rel-attribut för att hänvisa till relaterade dokument.
• Visa gärna kapitelnummer och namn i sidhuvudet för varje dokument, eller varje sida i dokumentet.
• Gör det enkelt att navigera mellan de olika delarna av dokumentet.