Webbriktlinjer.se genomgår justeringar under 2023 och därför kan innehållet på webbplatsen vara inaktuellt. De tillgänglighetskrav som finns för digital offentlig service finns i standarden EN 301 549 V3.2.1, som hänvisar till Web Content Web Accessibility Guidelines 2.1 (WCAG 2.1).
Kontrollera att era mallar för funktioner, tjänster och stilmallar validerar i enlighet med er valda standard.
Kräv att leverantören vid leverans bifogar valideringsprotokoll för samtliga mallar. Mallar som inte validerar bör inte godkännas för leverans, om inte leverantören har acceptabla argument för alla valideringsfel.
Försök att automatisera en regelbunden kodvalidering, eller gör validering till en rutinåtgärd vid all förändring av webbplatsens kod. Det är lätt hänt att tidigare korrekt kod går sönder. Det kan till exempel hända när ni uppdaterar ett tilläggsprogram, när ni infogar en videospelare i ett blogginlägg eller när någon gör ett inlägg i ett kommentarssystem.
Skapa genvägar för att hoppa över delar i strukturen till exempel menyn, för att komma direkt till sidans innehåll.
Skapa rubriker med h-element, eftersom skärmläsare låter användarna snabbnavigera med hjälp av sidans rubriker.
Använd WAI-ARIA landmark roles, till exempel main, search, navigation, banner, contentinfo och så vidare. Det gör att användare med exempelvis skärmläsare kan navigera mellan sidans olika delar på ett standardiserat sätt.
Om du använder HTML5, använd strukturelement som main, aside, header, footer och nav för att definiera vilken roll varje del av sidan har.
Testa läsordningen genom att granska en sida av varje sidtyp med några skärmar i olika storlek och genom att lyssna igenom innehållet med en skärmläsare.
Se till att webbplatsen kan användas även utan stilmallar. Vissa webbläsare och tilläggsprogram har funktioner för att avaktivera CSS.
Se till och testa även att läsordningen är logisk i dokument som inte är html (pdf, word med mera) .
Komplettera betydelsebärande färgskillnader med någon annan synlig skillnad:
Ikoner eller liknande grafiska element kan ibland passa som komplement till färgskillnader.
Färgskillnader mellan textelement kan kompletteras med understrykning, ram, fetstil, kursivering eller annat teckensnitt. Var särskilt noga med att framhäva länkar.
Färgskillnad mellan ytor i bland annat kartor och diagram kan kompletteras exempelvis med mönster, inramning, kontrastskillnad eller text.
Linjer kan exempelvis göras streckade, prickade, prickstreckade eller dubbeldragna.
Ibland behöver färgskillnader kompletteras med skriven text som ger motsvarande information.
Semantisk kodning är ofta ett bra men otillräckligt komplement: Skärmläsare presenterar ofta den semantiska informationen, men det är inte alla användare som har skärmläsare.
Var särskilt försiktig med färgerna grön, röd och brun. Många personer med färgblindhet har svårt att särskilja dessa.
Använd i första hand standardkomponenter som finns i html. Då uppfyller du automatiskt detta krav. Bara när det finns starka skäl och tillräckliga resurser för test och utveckling bör skräddarsydda komponenter utvecklas.
Vid val av tilläggsprogram eller kodplattformar (till exempel olika javascript-bibliotek) behöver ni undersöka om eventuella komponenter som bygger på dessa plattformar har ett bra stöd för tillgänglighet.
För vissa användare och i vissa sammanhang behövs gott om tid för att använda digitala tjänster. Ge därför användare möjlighet att stänga av, anpassa eller utöka eventuella tidsbegränsningar, om det inte är orimligt för att uppnå sajtens syfte.