• Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
• Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
• Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.

De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.

• Använd link-element och rel-attribut för att hänvisa till relaterade dokument.
• Visa gärna kapitelnummer och namn i sidhuvudet för varje dokument, eller varje sida i dokumentet.
• Gör det enkelt att navigera mellan de olika delarna av dokumentet.

• Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
• Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
• Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
• Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.

• Se till att publiceringsverktyget har stöd för att hantera flera språk och teckenuppsättningar på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Valet av publiceringsverktyg kan sätta gränser för vad som är möjligt att göra i ett flerspråkigt perspektiv.
• Översätt grundläggande navigeringselement som sök och kontakt om ni har omfattande avdelningar på olika språk.
• Ange aktuellt språk i html-kod och kontrollera att den automatiska textuppläsningen fungerar också för andra språk än svenska.
• Ange språkriktning för innehåll som läses från höger till vänster.
• Låt en person som behärskar det aktuella språket läsa igenom sidan och komma med synpunkter.

• Använd i första hand serverbaserade tekniker.
• Komplettera eventuellt med klientscript (Ajax).
• Undvik iframes, eller kompensera för nackdelarna.
• Använd inte ramar (frames).

• Använd inte tabeller för layout. Det finns i regel ingen anledning att använda tabeller för webbplatsens grundkonstruktion.
• Använd istället stilmallar (CSS:er) för att styra presentation och layout.

• Använd gärna Javascript, men se till att även de som inte använder Javascript kan använda de viktigaste funktionerna. Följ principen om progressiv förbättring, det vill säga bygg först all funktionalitet som vanlig html. Använd sedan Javascript som ett förhöjande tillägg.
• Se upp så att Javascript inte gör webbplatsen otillgänglig. Denna riktlinje ger flera råd som du bör tänka på om du använder Javascript.
• I undantagsfall kan faktorer utanför din kontroll göra att besökare måste använda Javascript. Upplys då användaren om att Javascript krävs för att använda tjänsten.
• Om vissa användare utestängs på grund av att de saknar Javascript kan ni eventuellt ha skyldighet att erbjuda fullgoda alternativ. Detta gäller särskilt myndigheter.

• Märk upp alla listor som listor med korrekta HTML-element.
• Använd inte listrelaterade HTML-element för sådant som inte är listor.

• Låt formulärelementen behålla standardutseendet.
• Gör användningstester för att kontrollera att formulären fungerar, om ni trots allt ändrar utseendet.
• Anpassa storleken på textfält till förväntat innehåll.

• Samla regler för webbplatsens utseende i stilmallar.
• Definiera stilmallarna i externa stilmallsdokument, i så stor utsträckning som möjligt. Använd inte style-attributet för att definiera stilmallar direkt i HTML-koden, eftersom ni då blandar uppmärkning för semantik och presentation, vilket kan leda till problem för vissa användare och i vissa webbläsare.

• Använd insticksbaserade multimediala format när det är motiverat, men ge bra alternativ. Undersök först om det går att använda mer tillgängliga format.
• Använd inte insticksbaserade format för grundläggande funktioner som navigering eller formulär.
• Analysera vad som händer om det saknas stöd för formatet.
• Ta hänsyn till att insticksbaserade format kan ta lång tid att ladda vid låg bandbredd.
• Om ni använder script för att kontrollera om era användare använder insticksbaserade format, så se till att scriptet inte ger fel besked om en användare har script avslaget.
• Infoga det format ni använder i webbsidan på ett sätt som fungerar i så många webbläsare som möjligt.

• Överväg att automatiskt fylla i uppgifter i formulär. Det kan ske om en användare redan tidigare har lämnat uppgifter till er, eller om uppgifterna kan hämtas från annat håll.
• Ta hänsyn till riskerna med färdigifyllda uppgifter.
• Ge användarna möjlighet att ta bort eller ändra uppgifterna själv i formuläret eller gör det enkelt för dem att ta kontakt med er för att påpeka om uppgifterna är inaktuella eller felaktiga.

• Som uppmärkningskod, använd HTML 5 eller HTML 4.01. Se R81. Utveckla webbplatsen enligt en standard snarare än för en webbläsare.
• Validera koden vid förändringar, se R84. Se till att koden validerar.
• För presentation och layout med stilmallar, använd CSS. Se R82. Separera innehåll från design – använd externa stilmallar för att styra presentation och layout.
• För prenumerationstjänster, använd RSS eller Atom. Se R87. Gör det möjligt att prenumerera på information.

• Avsätt resurser för att hålla en hög och god kvalitet på förvaltningen av webbplatsen. De som ska förvalta webbplatsen behöver ha rätt kunskap och kompetens redaktionellt, pedagogiskt och tekniskt.
• Ta fram en uppdateringsplan där ansvaret är tydligt fördelat.

• Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
• Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
• Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
• Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
• Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
• Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

• En kort beskrivning av vad organisationen gör.
• Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
• Information om hur man kontaktar organisationen.

• Välj ut vilken information som behöver översättas, utifrån organisationens uppdrag och utifrån vad målgruppen förväntas vilja göra på webbplatsen.
• Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråk med en teckenspråkssymbol.

• Välj lämpliga kanaler för att meddela användarna att status i ett ärende har ändrats.
• Användarna ska kunna granska sina uppgifter och få en kvittens. Kvittensen bör kompletteras med ett e-brev.
• Användarna ska få ett mottagningsbevis från den organisationen som fått deras uppgifter.

• Välj ett läsvänligt typsnitt och ange det i stilmallen.
• Undvik helt versala rubriker och texter.
• Anpassa radavståndet.
• Vänsterjustera löptext och menyer.
• Ange maximal spaltbredd och anpassa radlängden.

• Tänk igenom vilka beroenden som finns mellan uppgifterna som ska fyllas i. Placera fält med uppgifter som användaren har nytta av när han eller hon fyller i andra fält på samma sida. Även ska information som krävs för att kunna fatta ett beslut finnas på samma sida samt uppgifter som styr övrig information som ska fyllas i.
• Dela upp formuläret på flera sidor om det är omfattande och innehåller många fält som användaren ska fylla i.
• Visa vilket steg användaren befinner sig på samt hur många steg som återstår när formuläret sträcker sig över flera sidor, till exempel ”Steg 1 av 3: Dina kontaktuppgifter”. (Se även R63. Hjälp användaren att förstå var hon befinner sig i en process.)

• Ta reda på vad på webbplatsen som är viktigast för användarna, och vilka frågor de vill ha svar på. Lägg ingångar till detta redan på startsidan.
• Skapa en informationsstruktur som utgår från användarnas önskemål, behov och processer genom att gruppera innehållet på ett sätt som är logiskt för användarna. Använd ord som besökarna är bekanta med i menyer, länkar och rubriker.
• Erbjud mer än ett sätt att hitta information och navigera på webbplatsen. Gör det enkelt att växla mellan de olika sätten. Se mer i R32. Erbjud besökaren alternativa orienteringsstöd.

• Gör det lätt att hitta kontaktinformationen.
• Se till att ha grundläggande information på kontaktsidan.
• Gör det enkelt att ta kontakt med den som är ansvarig för varje sida.
• Erbjud kontaktformulär och informera om övriga kontaktvägar.
• Informera om fysisk tillgänglighet.

Besvara dessa frågor innan ni publicerar diariet på webbplatsen:

• Hur ska sekretessbelagd information döljas vid webbpublicering?
• I vilken utsträckning bör information om till exempel handläggares namn finnas i diariet?
• Hur lång tid bakåt i tiden ska informationen i diariet vara tillgänglig?
• Hur ska informationen och sökmöjligheterna i diariet utformas så att de blir begripliga för användarna, utan att hindra organisationens interna arbete?

• Erbjud åtminstone ett sätt att prenumerera på innehåll från webbplatsen.
• Använd RSS eller Atom för nyhetsflöden.
• Visa att det finns nyhetsflöden.
• Gör det enkelt att påbörja och avluta prenumerationen.
• Ange avsändare och länka till fördjupning.
• Utgå från vilken typ av innehåll som är mest intressant för användarna.
• Utsätt inte prenumeranter för irrelevant information.

• Låt sökmotorerna indexera så mycket som möjligt.
• Utred möjligheterna för, och era användares behov av, syndikering. Gå igenom webbplatsen, och välj ut och gruppera material som kan vara värdefullt att syndikera.
• Presentera syndikerat material på er webbplats, om era användare kan ha nytta av att ni sammanställer er information med information även från andra webbplatser.
• Följ PSI-lagen – ett krav för myndigheter, en rekommendation till alla.

• Överväg att göra register och databaser sökbara för allmänheten.
• Ta hänsyn till både behov och risker.
• Kommuner och landsting ska ha en särskild webbaserad anslagstavla.

• Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
• Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
• Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
• Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.

• Låt användarna fylla i information i valfritt format.
• Undvik att visa felmeddelanden om det går att lösa behovet med programmering.
• Skapa kontrollfunktioner som ger informationen rätt format.
• Låt systemet ta bort oönskade tecken.

• Skapa teknikoberoende webbadresser, så att länkarna fungerar över tid även om ni byter publiceringsverktyg.
• Använd rätt statuskoder när ni flyttar, stänger eller slår ihop webbsidor, så att användarna omdirigeras på rätt sätt.

• Se till att alla sidor har länkar till startsidan och andra sidor som är viktiga för orienteringen. Det kan vara webbkartan, ”Om webbplatsen”, sökfunktionen och information på andra språk.
• Placera länkarna i sidhuvudet och/eller i sidfoten.
• Länka webbplatsens eller organisationens logotyp till webbplatsen startsida. Om logotypen är en bild, ange i alt-texten att länken går till startsidan.

• Använd en bild av en asterisk (*) för att markera ett obligatoriskt fält i ett formulär. Den ska placeras före inmatningsfältet, i label-elementet. Låt bilden ha textekvivalenten alt=”obligatoriskt”.
• Informera användarna före formuläret genom att skriva till exempel ”Fält markerade med * är obligatoriska och måste fyllas i”.
• Använd den uppmärkning av obligatoriska fält som fungerar med den html-version du valt.

• Minimera antal fält i formulären genom att slå ihop flera fält till ett, till exempel för- och efternamn eller gatunamn och nummer.
• Gör det så tydligt som möjligt vilka fält som är obligatoriska. Gruppera dem gärna, så att användarna sedan enkelt kan hoppa över frivilliga fält.

Ett annat upplägg är att först bara visa de obligatoriska fälten. När användaren har fyllt i dem visas de frivilliga fälten.

• Acceptera inte långa väntetider
• Kartlägg utgångsläget och välj ambitionsnivå
• Identifiera och åtgärda prestandaproblem
• Gå igenom Fem sätt att förbättra prestandan

• Följ de kriteriet som finns för bevarandeformat
• Publicera textbaserad information som html
• Välj rätt format för databaser, register, bilder, ljud och video
• Skapa regler för publicering.

• Kombinera olika insamlingsmetoder eftersom ingen metod är heltäckande
• Gör insamling så ofta att information som ska bevaras inte går förlorad mellan insamlingstillfällena.

• Låt bakåtknappen fungera (se undantag nedan).
• Undvik att öppna nya fönster, särskilt fönster som täcker hela skärmen; då fungerar inte bakåtknappen.
• Ställ krav på att bakåtknappen ska fungera, när ni upphandlar system, eller tidigt under utvecklingsprocessen. Hur och om bakåtknappen fungerar kan nämligen bero på den grundläggande tekniken.

När en extern tjänst infogas, eller förändras, tänk särskilt på följande:

• Utvärdera om tjänsten eller verktyget är användbart och tillgängligt.
• Informera användarna om vilka tjänster och verktyg som används på webbplatsen.
• Kontrollera om information lagras av en extern part och hur den används.
• Lås inte in information så att det blir svårt att byta verktyg.
• Använd inte ramar.

• Kontrollera att era mallar för funktioner, tjänster och stilmallar validerar i enlighet med er valda standard.
• Kräv att leverantören vid leverans bifogar valideringsprotokoll för samtliga mallar. Mallar som inte validerar bör inte godkännas för leverans, om inte leverantören har acceptabla argument för alla valideringsfel.
• Försök att automatisera en regelbunden kodvalidering, eller gör validering till en rutinåtgärd vid all förändring av webbplatsens kod. Det är lätt hänt att tidigare korrekt kod går sönder. Det kan till exempel hända när ni uppdaterar ett tilläggsprogram, när ni infogar en videospelare i ett blogginlägg eller när någon gör ett inlägg i ett kommentarssystem.

• Undvik horisontell scrollning ner till 320 pixlars bredd.
• Använd i första hand responsiv design.
• Gör en anpassad mobilversion om responsiv design är inte är möjligt.
• Även dokument som inte är webbsidor bör kunna presenteras i begränsad bredd.

• Märk upp rubriker korrekt, med rätt hierarkisk ordning.
• Välj inte rubriknivå efter textstorleken i webbläsarna. Utgå från semantiken och använd CSS för att styra presentationen.

• Använd nyckelord ur texten.
• Skriv de viktigaste orden först.
• Använd aktivt språk, gärna verb.
• Gör inte rubrikerna längre än 5-10 ord.

• Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik  långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
• Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
• Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
• Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
• Var konkret, undvik bildspråk.
• Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
• Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
• Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
• Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
• Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.

• Använd tabellrubriker såsom rad- och kolumnrubriker, och framhäv dem grafiskt.
• Använd vid behov abbr-attributet för att ge förkortningar av rad- och kolumnrubrikers innehåll.
• Koppla ihop rubrikceller med tillhörande dataceller. Detta gäller särskilt för komplexa datatabeller som har två eller flera logiska nivåer med rad- eller kolumnrubriker.

• Tillhandahåll e-tjänster på adress(er) som er organisation har kontroll över

• Följ de regler som finns för gallring.
• Gallra viss information när den blivit inaktuell
• Välj rätt metod för bevarande vid ändring och uppdatering

• Använd HTML5. HTML version 5 är den senaste versionen och har bra stöd i de flesta verktyg.
• Använd inte XHTML om det inte finns synnerliga skäl till detta. Se blogginlägget HTML eller XHTML?

• Låt gränssnittselement ha samma utseende, funktionalitet och placering på hela webbplatsen.

• Beskriv vid tjänstens ingång vad användaren måste ha tillgång till för att kunna slutföra tjänsten.
• Ge möjlighet att titta igenom hela tjänsten utan att logga in, och utan att få varningar för att obligatoriska fält inte är ifyllda. Gärna via en speciell ingång, där det inte är möjligt att fylla i uppgifter. Detta minskar risken för att användaren ändå börjar fylla i formuläret men inte kan slutföra transaktionen.

• Låt menyer och navigation ange var användaren befinner sig.
• Underlätta navigeringen med länkstigar.

• Sammanfatta felen och använd en layout som tydligt separerar felmeddelanden från resten av webbplatsens design.
• Skriv välformulerade felmeddelanden så ökar chansen att användarna gör rätt från början.
• Markera fel och felmeddelanden med WAI-ARIA så att de uppfattas tydligt av användare med hjälpmedel.
• Spara det som inte är fel.