De officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser i offentlig sektor
Webbriktlinjer.se genomgår justeringar
Webbriktlinjer.se genomgår justeringar under 2023 och därför kan innehållet på webbplatsen vara inaktuellt. De tillgänglighetskrav som finns för digital offentlig service finns i standarden EN 301 549 V3.2.1, som hänvisar till Web Content Web Accessibility Guidelines 2.1 (WCAG 2.1).
Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.
Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.
För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:
En kort beskrivning av vad organisationen gör.
Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.
Se till att publiceringsverktyget har stöd för att hantera flera språk och teckenuppsättningar på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Valet av publiceringsverktyg kan sätta gränser för vad som är möjligt att göra i ett flerspråkigt perspektiv.
Översätt grundläggande navigeringselement som sök och kontakt om ni har omfattande avdelningar på olika språk.
Ange aktuellt språk i html-kod och kontrollera att den automatiska textuppläsningen fungerar också för andra språk än svenska.
Ange språkriktning för innehåll som läses från höger till vänster.
Låt en person som behärskar det aktuella språket läsa igenom sidan och komma med synpunkter.
Informera om vilka delar av webbplatsen som använder kakor (Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation).
Se till att få besökarens samtycke till att du använder kakor.
Följ dataskyddsregleringen.
Informera också om
hur elektroniska anslagstavlor används, till exempel chatt eller diskussionsforum (Lag (1998:112) om ansvar för elektronisk kommunikation).
myndigheten har utgivningsbevis, ger ut periodiska skrifter eller radioprogram.
vilka bestämmelser som är tillämpliga på verksamheten, om besökaren kan sluta avtal, eller beställa varor eller tjänster på webbplatsen. (lag 2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.
De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.
Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.
Avsätt resurser för att hålla en hög och god kvalitet på förvaltningen av webbplatsen. De som ska förvalta webbplatsen behöver ha rätt kunskap och kompetens redaktionellt, pedagogiskt och tekniskt.
Ta fram en uppdateringsplan där ansvaret är tydligt fördelat.
Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.
Besvara dessa frågor innan ni publicerar diariet på webbplatsen:
Hur ska sekretessbelagd information döljas vid webbpublicering?
I vilken utsträckning bör information om till exempel handläggares namn finnas i diariet?
Hur lång tid bakåt i tiden ska informationen i diariet vara tillgänglig?
Hur ska informationen och sökmöjligheterna i diariet utformas så att de blir begripliga för användarna, utan att hindra organisationens interna arbete?
Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. Stycken kan variera i längd, men tre till tio meningar är vanligt. Använd alltid blankrad som styckemarkör för webbtexter.
Inled stycket med det viktigaste.
Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med förklaringar och exemplifieringar.
Använd gärna bilder, kant- och mellanrubriker, punktlistor och andra grafiska medel för att skapa en luftig och lättöverskådlig struktur på varje sida. Var dock konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
Skriv informationstäta uppräkningar i punktlisteform. Placera de viktigaste listpunkterna först.
I längre texter kan fetade nyckelord underlätta läsningen.
Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
Var konkret, undvik bildspråk.
Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.
Använd publiceringsverktyg och applikationer som tillåter de datumformat som är standard i Sverige: ”(den) 13 december 2013”, ”2013-12-13” eller ”13.12.2013”.
Var lagom exakt, avrunda tal för till exempel filstorlekar och klockslag.
Använd till exempel ”ansök om...” istället för ”e-tjänst för...” när du bestämmer namn på din e-tjänst.
Blanketter och e-tjänster fyller samma behov för användarna, och bör därför finnas på samma ställe, behandlas parallellt i informationsmaterial och så vidare.
Använd insticksbaserade multimediala format när det är motiverat, men ge bra alternativ. Undersök först om det går att använda mer tillgängliga format.
Använd inte insticksbaserade format för grundläggande funktioner som navigering eller formulär.
Analysera vad som händer om det saknas stöd för formatet.
Ta hänsyn till att insticksbaserade format kan ta lång tid att ladda vid låg bandbredd.
Om ni använder script för att kontrollera om era användare använder insticksbaserade format, så se till att scriptet inte ger fel besked om en användare har script avslaget.
Infoga det format ni använder i webbsidan på ett sätt som fungerar i så många webbläsare som möjligt.
Utred möjligheterna för, och era användares behov av, syndikering. Gå igenom webbplatsen, och välj ut och gruppera material som kan vara värdefullt att syndikera.
Presentera syndikerat material på er webbplats, om era användare kan ha nytta av att ni sammanställer er information med information även från andra webbplatser.
Följ PSI-lagen – ett krav för myndigheter, en rekommendation till alla.
Markera telefonnummer i koden som telefonlänkar (tel:). Det ger möjlighet att direkt ringa upp numret, på samma sätt som e-postlänkar (mailto:) ger möjlighet att skicka e-post.
Ange det fullständiga telefonnumret, inklusive det internationella prefixet, i länken – även om det nummer som visas på sidan bara innehåller den lokala delen. Då fungerar länken oavsett varifrån användaren ringer.
Överväg att använda strukturerade data även när telefonnummer inte är länkade.