• Tillhandahåll e-tjänster på adress(er) som er organisation har kontroll över

• Använd en krypterad anslutning, https, till alla e-tjänster som innehåller inloggningsinformation eller personliga eller ekonomiska uppgifter.
• Skicka inloggningsinformation över en krypterad kanal.
• Överväg om hela webbplatsen bör kunna användas över en krypterad anslutning.
• Använd ett certifikat från en certifikatutfärdare som förekommer i de vanligaste webbläsarna. Annars kan användarna få ett felmeddelande om att utfärdaren inte är betrodd.
• Se till att era certifikat är giltiga så att användarna slipper felmeddelanden och varningar.
• Se till att alla webbplatsens resurser kan laddas över en krypterad kanal, även om de inkluderas från en tredje part. Annars kan användaren få felmeddelanden och varningar.
• Omdirigera användare till den krypterade kanalen om de försöker nå en sida över en okrypterad kanal.
• Skriv gärna länkar till externa webbplatser med https:// om webbplatsen har stöd för det. Det gör att användarna hamnar rätt från början.

• Kartlägg och analysera målgrupperna och deras behov. Använd analysen som underlag när du producerar texter och annat innehåll till webbplatsen.
• Tänk igenom vilka användare texten ska vända sig till, vad syftet med texten är ur deras perspektiv.
• Tänk igenom vilka situationer användarna är i när de läser texterna.
• Skriv det viktigaste först.
• Använd riktlinjerna för klarspråk för att se till att språket blir tydligt och begripligt.
• Be någon annan läsa igenom din text innan du publicerar den.

• Anpassa textens språk och innehåll till målgruppens behov.
• Skriv tydliga sammanfattningar av innehållet.
• Förklara ord och uttryck som inte är självklart begripliga för alla, inom parentes direkt efter ordet eller, om det rör många uttryck, i en separat ordlista.
• Förklara ord och uttryck som är centrala för er verksamhet, och samla dem i en ordlista. Myndigheter har till och med skyldighet att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde enligt § 12 i språklagen.

• Visa gärna informationsstödjande bilder och filmer på webbplatsen.
• Se till att det går att lyssna på innehållet
• Tänk på att hålla information i ljud, bild och film uppdaterad.

• Utforma alla texter på webbplatsen så att de är begripliga för så många som möjligt i den tänkta målgruppen. Se riktlinje 10, Ge all information på begriplig svenska.
• Klargör genom en målgruppsanalys om det finns personer med särskilda behov av lättlästa texter och hur ni bäst anpassar texterna för att nå dem. Personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare behöver särskilt lättlästa texter, som är enkla och väl strukturerade.
• Gör delar av webbplatsen tillgänglig på lättläst svenska om målgruppsanalysen visat att det finns behov av det.
• Gör webbplatsens mest besökta sidor tillgängliga i lättläst form, om det finns behov av det.
• Markera tydligt de delar av webbplatsen som finns på lättläst svenska och länka till sidans motsvarande sida på lättläst.
• Tänk att hålla informationen på de lättlästa sidorna uppdaterad.

För myndigheter gäller att ge åtminstone följande information på lättläst svenska:

• En kort beskrivning av vad organisationen gör.
• Information av centralt samhällsintresse, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter man som medborgare har inom ert verksamhetsområde.
• Information om hur man kontaktar organisationen.

• Välj ut vilken information som behöver översättas, utifrån organisationens uppdrag och utifrån vad målgruppen förväntas vilja göra på webbplatsen.
• Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråk med en teckenspråkssymbol.

• Ge grundläggande information på alla nationella minoritetsspråk. Detta är en lagstadgad skyldighet för myndigheter.
• Ge viktig information och service på finska, meänkieli och samiska till nationella minoriteter inom förvaltningsområdena.
• Välj vad som ska översättas i samråd med berörda grupper.

• Välj språk utifrån tillgänglig språkstatistik och en målgruppsanalys.
• Välj vad som behöver översättas utifrån ert uppdrag och vad målgrupperna antas vilja göra på webbplatsen.
• Översätt inte bara texten utan anpassa även innehållet.

• Se till att översatta texter håller god kvalitet och följer språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Anpassa texterna till målgruppen innan de översätts, både vad gäller språknivå och innehåll.
• Anlita professionella översättare och tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout, om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna.
• Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma översatta källtexter. Det spar tid och pengar. Andra organisationer kan redan ha översatt motsvarande text, som ni kanske kan återanvända eller länka till.
• Låt gärna rubriker på webben, blanketter och liknande stå både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkig personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.

• Se till att publiceringsverktyget har stöd för att hantera flera språk och teckenuppsättningar på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Valet av publiceringsverktyg kan sätta gränser för vad som är möjligt att göra i ett flerspråkigt perspektiv.
• Översätt grundläggande navigeringselement som sök och kontakt om ni har omfattande avdelningar på olika språk.
• Ange aktuellt språk i html-kod och kontrollera att den automatiska textuppläsningen fungerar också för andra språk än svenska.
• Ange språkriktning för innehåll som läses från höger till vänster.
• Låt en person som behärskar det aktuella språket läsa igenom sidan och komma med synpunkter.

• Ange datumet för när informationen på en sida publicerades eller senast uppdaterades eller granskades.
• Bedöm om det finns andra datum som är relevanta att ange, till exempel datum då ett nytt regelverk började gälla. Ange tydligt om ett datum gäller något annat än publicerings- eller uppdateringsdatum.
• Ange även klockslag på sidor som uppdateras löpande eller där spårbarheten är viktig, till exempel sidor med krisinformation.

De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att automatiskt visa tidpunkten för publiceringen på webbsidan.

• Gör en hänvisning till mer aktuell information om det finns.
• Använd inte enbart bild eller färg för att förmedla att informationen inaktuell. Det måste vara tydligt även i texten. Placera informationen tidigt i materialet och högt upp på sidan.
• Säkerställ att er webbserver och ert publiceringsverktyg är korrekt konfigurerade så att de levererar rätt cache-instruktioner, för att minska risken att inaktuella versioner presenteras för användare. Se R54. Optimera webbplatsen för bästa prestanda.
• Låt användarna själva välja om de vill få upp träffar även på inaktuellt material när de söker efter något på webbplatsen. Informera direkt i sökresultatet om någon träffpost är inaktuell.

• Avsätt resurser för att hålla en hög och god kvalitet på förvaltningen av webbplatsen. De som ska förvalta webbplatsen behöver ha rätt kunskap och kompetens redaktionellt, pedagogiskt och tekniskt.
• Ta fram en uppdateringsplan där ansvaret är tydligt fördelat.

• Skapa rutiner för hur innehållet ska granskas och uppdateras med jämna mellanrum. De flesta webbpubliceringsverktyg har inbyggda funktioner för att påminna om när det är dags att granska en sida.
• Skapa rutiner för att granska och uppdatera sidor på lättläst svenska, nationella minoritetsspråk och på andra språk. Det gäller också teckenspråksfilmer eller annan information i form av ljud, bild och film. Dessa sidor kan utformas så att de får längre hållbarhet än övriga texter, som kanske uppdateras oftare. Vissa webbpubliceringsverktyg har funktioner för att hantera flerspråkig information parallellt vilket underlättar uppdateringen av sidor på olika språk.
• Se till att borttagna sidor genererar en korrekt svarskod, det vill säga 404 (Not found), så att sökmotorerna tar bort dem ur sökresultatet.

• Erbjud flera olika navigeringsstöd på webbplatsen.
• Utgå från användarnas behov och webbplatsens komplexitet när ni väljer navigeringsstöd.
• Erbjud en sökfunktion.

• Överväg att göra register och databaser sökbara för allmänheten.
• Ta hänsyn till både behov och risker.
• Kommuner och landsting ska ha en särskild webbaserad anslagstavla.

Besvara dessa frågor innan ni publicerar diariet på webbplatsen:

• Hur ska sekretessbelagd information döljas vid webbpublicering?
• I vilken utsträckning bör information om till exempel handläggares namn finnas i diariet?
• Hur lång tid bakåt i tiden ska informationen i diariet vara tillgänglig?
• Hur ska informationen och sökmöjligheterna i diariet utformas så att de blir begripliga för användarna, utan att hindra organisationens interna arbete?

• Ta ställning till hur det som publiceras ska bevaras och hållas åtkomligt över tid, redan när ni planerar webbplatsen.
• Om din organisation inte är en myndighet, ta reda på vilka krav och behov som finns när det gäller långsiktigt bevarande.

• Följ de regler som finns för gallring.
• Gallra viss information när den blivit inaktuell
• Välj rätt metod för bevarande vid ändring och uppdatering

• Minimera antal fält i formulären genom att slå ihop flera fält till ett, till exempel för- och efternamn eller gatunamn och nummer.
• Gör det så tydligt som möjligt vilka fält som är obligatoriska. Gruppera dem gärna, så att användarna sedan enkelt kan hoppa över frivilliga fält.

Ett annat upplägg är att först bara visa de obligatoriska fälten. När användaren har fyllt i dem visas de frivilliga fälten.

• Inled gärna med en sammanfattning av innehållet. Då kan användarna själva bedöma om de är på rätt ställe, och hur mycket av en text de vill läsa.
• Börja alltid med det innehåll som är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till.
• Ge gärna det viktigaste på en sida ett utmärkande utseende.
• Skriv vägledande text om hur innehållet är strukturerat.

• Överväg att automatiskt fylla i uppgifter i formulär. Det kan ske om en användare redan tidigare har lämnat uppgifter till er, eller om uppgifterna kan hämtas från annat håll.
• Ta hänsyn till riskerna med färdigifyllda uppgifter.
• Ge användarna möjlighet att ta bort eller ändra uppgifterna själv i formuläret eller gör det enkelt för dem att ta kontakt med er för att påpeka om uppgifterna är inaktuella eller felaktiga.

• Tänk igenom vilka beroenden som finns mellan uppgifterna som ska fyllas i. Placera fält med uppgifter som användaren har nytta av när han eller hon fyller i andra fält på samma sida. Även ska information som krävs för att kunna fatta ett beslut finnas på samma sida samt uppgifter som styr övrig information som ska fyllas i.
• Dela upp formuläret på flera sidor om det är omfattande och innehåller många fält som användaren ska fylla i.
• Visa vilket steg användaren befinner sig på samt hur många steg som återstår när formuläret sträcker sig över flera sidor, till exempel ”Steg 1 av 3: Dina kontaktuppgifter”. (Se även R63. Hjälp användaren att förstå var hon befinner sig i en process.)

• Skriv tydliga och informativa fältetiketter/ledtexter
• Koppla ihop fältetikett/ledtext och inmatningsfält så att även etiketten blir klickbar.
• Placera fältetiketterna där användarna lätt ser dem.
• Skriv utförliga instruktioner före formuläret, när sådana behövs.
• Lösningen ska inte vara beroende av title-attribut och placeholder-texter.

• Låt användarna fylla i information i valfritt format.
• Undvik att visa felmeddelanden om det går att lösa behovet med programmering.
• Skapa kontrollfunktioner som ger informationen rätt format.
• Låt systemet ta bort oönskade tecken.

• Låt formulärelementen behålla standardutseendet.
• Gör användningstester för att kontrollera att formulären fungerar, om ni trots allt ändrar utseendet.
• Anpassa storleken på textfält till förväntat innehåll.

• Namnge knappar så att användarna förstår vad som händer när de klickar på dem.
• Ge knapparna en logisk och användbar placering.
• Använd lagom många knappar.
• Presentera inte knappens text enbart som bild.

• Använd nyckelord ur texten.
• Skriv de viktigaste orden först.
• Använd aktivt språk, gärna verb.
• Gör inte rubrikerna längre än 5-10 ord.

• Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. Stycken kan variera i längd, men tre till tio meningar är vanligt. Använd alltid blankrad som styckemarkör för webbtexter.
• Inled stycket med det viktigaste.
• Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med förklaringar och exemplifieringar.
• Använd gärna bilder, kant- och mellanrubriker, punktlistor och andra grafiska medel för att skapa en luftig och lättöverskådlig struktur på varje sida. Var dock konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
• Skriv informationstäta uppräkningar i punktlisteform. Placera de viktigaste listpunkterna först.
• I längre texter kan fetade nyckelord underlätta läsningen.

• Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik  långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser.
• Välj aktiva verbfraser med tydliga subjekt. Skriv hellre ”miljöförvaltningen behandlar 200 anmälningar per år” än ”200 anmälningar per år behandlas”.
• Använd ett personligt tilltal. Använd verb med uppmaningsform, eller ”du”.
• Välj vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar.
• Var konkret, undvik bildspråk.
• Använd förtydligande sambandsord, till exempel eftersom, men, därför och alltså.
• Använd de facktermer som era läsare behöver, och förklara vad termerna betyder. Gör gärna en separat ordlista intill texten om ni har både kunniga och nya läsare.
• Använd svenska termer. Myndigheter är enligt § 12 i språklagen skyldiga att utveckla och tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsområde.
• Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare och andra talsyntestjänster.
• Låt alltid någon annan ge återkoppling på texten före publicering.

När en extern tjänst infogas, eller förändras, tänk särskilt på följande:

• Utvärdera om tjänsten eller verktyget är användbart och tillgängligt.
• Informera användarna om vilka tjänster och verktyg som används på webbplatsen.
• Kontrollera om information lagras av en extern part och hur den används.
• Lås inte in information så att det blir svårt att byta verktyg.
• Använd inte ramar.

• Registrera i första hand domännamn under den svenska toppdomänen .se.
• Registrera domänen för det fulla organisationsnamnet både med och utan svenska tecken, till exempel örebrokommun.se och orebrokommun.se.
• Registrera det vanligt förekommande kortnamnet med och utan svenska tecken, till exempel orebro.se och örebro.se.
• Skyddsregistrera inte felstavningar och andra toppdomäner om det inte är nödvändigt för att minimera risker för användarna.
• Bevaka registreringstiden för domännamnet och se till att det finns rutiner för att förnya registreringar av domännamn.
• Beskriv vem som är ansvarig för hantering av domännamn i er organisation.

• Kräv identifiering i e-tjänster som visar integritetskänslig information.
• Visa ärendets uppgifter sammanställda i slutet av e-tjänstflödet, så att användarna kan kontrollera att uppgifterna är korrekta.
• Var tydlig med att när användaren ”signerar” sitt ärende med sin e-legitimation har signeringen samma juridiska status som en signatur med namnteckning.

• Beskriv vid tjänstens ingång vad användaren måste ha tillgång till för att kunna slutföra tjänsten.
• Ge möjlighet att titta igenom hela tjänsten utan att logga in, och utan att få varningar för att obligatoriska fält inte är ifyllda. Gärna via en speciell ingång, där det inte är möjligt att fylla i uppgifter. Detta minskar risken för att användaren ändå börjar fylla i formuläret men inte kan slutföra transaktionen.

• Välj lämpliga kanaler för att meddela användarna att status i ett ärende har ändrats.
• Användarna ska kunna granska sina uppgifter och få en kvittens. Kvittensen bör kompletteras med ett e-brev.
• Användarna ska få ett mottagningsbevis från den organisationen som fått deras uppgifter.

• Som uppmärkningskod, använd HTML 5 eller HTML 4.01. Se R81. Utveckla webbplatsen enligt en standard snarare än för en webbläsare.
• Validera koden vid förändringar, se R84. Se till att koden validerar.
• För presentation och layout med stilmallar, använd CSS. Se R82. Separera innehåll från design – använd externa stilmallar för att styra presentation och layout.
• För prenumerationstjänster, använd RSS eller Atom. Se R87. Gör det möjligt att prenumerera på information.

• Använd HTML5. HTML version 5 är den senaste versionen och har bra stöd i de flesta verktyg.
• Använd inte XHTML om det inte finns synnerliga skäl till detta. Se blogginlägget HTML eller XHTML?

• Använd insticksbaserade multimediala format när det är motiverat, men ge bra alternativ. Undersök först om det går att använda mer tillgängliga format.
• Använd inte insticksbaserade format för grundläggande funktioner som navigering eller formulär.
• Analysera vad som händer om det saknas stöd för formatet.
• Ta hänsyn till att insticksbaserade format kan ta lång tid att ladda vid låg bandbredd.
• Om ni använder script för att kontrollera om era användare använder insticksbaserade format, så se till att scriptet inte ger fel besked om en användare har script avslaget.
• Infoga det format ni använder i webbsidan på ett sätt som fungerar i så många webbläsare som möjligt.

• Erbjud åtminstone ett sätt att prenumerera på innehåll från webbplatsen.
• Använd RSS eller Atom för nyhetsflöden.
• Visa att det finns nyhetsflöden.
• Gör det enkelt att påbörja och avluta prenumerationen.
• Ange avsändare och länka till fördjupning.
• Utgå från vilken typ av innehåll som är mest intressant för användarna.
• Utsätt inte prenumeranter för irrelevant information.

• Publicera dokument i standardformatet html. Då kan användarna komma åt er information utan att använda en viss datorplattform, eller ett program som kostar pengar, till exempel Word.
• Om ni har dokument i andra format än html, sammanfatta dem i html, så att användarna kan bedöma innehållet utan att ladda ner det.
• Utforma dokument så att de enkelt kan läsas på skärm. Då bidrar ni till att färre användare skriver ut på papper.
• Om ni använder pdf:er, se till att de skapas så att de blir tillgängliga.

• Låt sökmotorerna indexera så mycket som möjligt.
• Utred möjligheterna för, och era användares behov av, syndikering. Gå igenom webbplatsen, och välj ut och gruppera material som kan vara värdefullt att syndikera.
• Presentera syndikerat material på er webbplats, om era användare kan ha nytta av att ni sammanställer er information med information även från andra webbplatser.
• Följ PSI-lagen – ett krav för myndigheter, en rekommendation till alla.