De sex vanligaste bristerna när DIGG granskar webbplatser

Den 23 september 2020 blev det ett krav för alla offentliga aktörer att ha webbplatser som lever upp till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Under det gångna året har DIGG utfört tillsyn för att se så att kraven efterlevs. Här hittar du de sex vanligaste bristerna.

För de webbplatser som inte klarat kraven på tillgänglighet är det oftast några brister som är återkommande:

De sex vanligaste bristerna i DIGG:s ingående övervakning

• Fel på HTML-kod. Det gör att skärmläsare, ett verktyg som läser upp vad som står, inte kan tolka sidan och tappar bort sig. Läs mer på sidan: Se till att koden validerar
• Otydligt vad som är vad. Vad är huvudrubrik eller vad är underrubrik? Är det text, en punktlista eller en tabell? Märk upp texten så att en skärmläsare kan läsa så det blir begripligt. Läs mer på sidan: Ange i kod vad sidans olika delar har för roll
• Vad är i fokus? Om man använder tangentbordet för att navigera på en sida så behöver det vara tydligt vad som är i fokus. Annars vet man inte vad som händer när man trycker Enter. Läs mer på sidan Använd tillräckliga kontraster i komponenter och grafik
• Vilket språk är det? Låneord är vanliga och om man inte anger vilket språk ordet kommer ifrån kommer en skärmläsare uttala ordet fel. Läs mer på sidan: Ange språkförändringar i koden
• Dålig kontrast. Om det är dålig kontrast mellan till exempel textfärg och bakgrund så syns det inte så bra vad det står om man har synnedsättning eller nedsatt färgseende. Läs mer på sidan: Använd tillräcklig kontrast mellan text och bakgrund
• Alt-texter saknas. Om bilden inte bara är dekorativ utan innehåller information så behöver bilden en alt-text. Den som inte kan se bilden får då den uppläst. Läs mer på sidan Beskriv med text allt innehåll som inte är text

Resultat från ingående övervakning

Under en tillsynsperiod granskar DIGG webbtillgängligheten på ett antal offentliga aktörers webbplatser. Under perioden 2020-2021 granskar DIGG 24 webbplatser ingående. Vilka aktörerna är och deras resultat är finns på Resultat från ingående övervakning (digg.se)

Appar som omfattas av DOS-lagen ska vara tillgängliga

De appar som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) måste vara tillgängliga, vilket innebär att de ska vara möjliga att uppfatta, vara hanterbara, begripliga och robusta.

Offentliga aktörer kan säkerställa att deras appar lever upp till detta genom att se till att apparna följer den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549 (V2.1.2). De avsnitt i standarden som ska tillämpas på appar finns uppräknade i standardens Annex A (bilaga A).

Under Relaterade riktlinjer finns många av de riktlinjer som enligt DOS-lagen ska tillämpas på appar.

Kriterier i WCAG som gäller för appar

Liksom för webbsidor hänvisar många av standardens avsnitt för appar till framgångskriterier i standarden WCAG 2.1. Det är i stor utsträckning samma WCAG-kriterier som ska tillämpas på både appar och webbsidor.

Kriterier som inte gäller för appar

Det finns några WCAG-kriterier som inte gäller för appar:

• 2.4.1 Skipplänkar
• 2.4.2 Sidtitel
• 2.4.5 Flera sätt att navigera
• 3.1.2 Språkändringar
• 3.2.3 Konsekvent navigering
• 3.2.4 Konsekvent benämning
• 4.1.3 Statusmeddelanden.

Öppen eller stängd funktionalitet påverkar vad som gäller för appar

Speciellt för appar är också att för vissa avsnitt ska ett WCAG-kriterium tillämpas enbart för produkter som har öppen funktionalitet. Om produkten däremot har stängd funktionalitet, exempelvis att den inte går att använda med hjälpmedel, ska inte WCAG tillämpas. Istället ska produkten följa vissa avsnitt i kapitel 5, vilket innebär att viss funktionalitet ska implementeras så att produkten kan användas utan de hjälpmedel som stängs ute.

Kriterier i EN-standarden som gäller för appar

Totalt sett är det ett större antal avsnitt i EN-standarden som är tillämpbara på appar jämfört med webbsidor. Följande avsnitt i kapitel 11 gäller bara för appar:

• 11.5.2.3 Användning av tillgänglighetstjänster
• 11.5.2.5 Objektinformation
• 11.5.2.6 Rader, kolumner och rubriker
• 11.5.2.7 Värden
• 11.5.2.8 Kopplade etiketter
• 11.5.2.9 Strukturella relationer
• 11.5.2.10 Text
• 11.5.2.11 Lista befintliga åtgärder
• 11.5.2.12 Utföra befintliga åtgärder
• 11.5.2.13 Följa fokus och markering
• 11.5.2.14 Ändra fokus och markering
• 11.5.2.15 Meddela förändringar
• 11.5.2.16 Ändra egenskaper och tillstånd
• 11.5.2.17 Ändra värden och text

Användning av tillgänglighetstjänster

Användning av tillgänglighetstjänster (avsnitt 11.5.2.3) handlar om att användargränssnittet ska kommunicera med befintliga API:er i operativsystemet för att fungera så bra som möjligt med hjälpmedel. På plattformar som saknar, eller inte tillåter programvara att kommunicera med dessa API:er, måste appens användargränssnitt ändå fungera ihop med olika tillgänglighetshjälpmedel. Den som utvecklar användargränssnittet till en app ska alltså se till att förmedla relevant maskinläsbar information om de olika objekten, så att hjälpmedel kan komma åt dem via standard-API:erna i den mobila enhetens operativsystem.

Information och relationer mellan komponenter

Avsnitt 11.5.2.5 till och med 11.5.2.10 handlar i grova drag om att information och relationer mellan komponenter i användargränssnittet måste förmedlas på ett maskinläsbart sätt, så att användare med hjälpmedel kan förstå innehållet.

Lista och utföra befintliga åtgärder

Lista existerande åtgärder (avsnitt 11.5.2.11) och Utföra existerande åtgärder (avsnitt 11.5.2.12) säger att de möjliga åtgärder som en användare kan utföra med komponenter i användargränssnittet ska presenteras för hjälpmedel, det vill säga de ska vara maskinläsbara. Där säkerhetskraven tillåter ska det vara möjligt att utföra åtgärderna maskinellt med hjälpmedel.

Följa och ändra fokus och markering

Genom att följa avsnitten Följa fokus och markering (avsnitt 11.5.2.13) och Ändra fokus och markering (avsnitt 11.5.2.14) säkerställs att appen tillhandahåller maskinläsbar information och mekanismer för att följa fokus, textinmatningspunkt och markeringsattribut för komponenter i användargränssnittet. När säkerhetskraven medger det ska appen låta hjälpmedel att maskinellt ändra fokus, textinmatningspunkt och markeringsattribut.

Meddela förändringar

Meddela förändringar (avsnitt 11.5.2.15) säger att förändringar av de maskinläsbara attribut, som det hänvisas till i avsnitt 11.5.2.5 till och med 11.5.2.11 samt 11.5.2.13, ska förmedlas till hjälpmedel.

Ändra egenskaper, tillstånd, värden och text

Ändra egenskaper och tillstånd (avsnitt 11.5.2.16) och Ändra värden och text (avsnitt 11.5.2.17) innebär att det ska, när säkerhetskraven medger, vara möjligt att med hjälpmedel ändra tillstånd, egenskaper, värden och textinnehåll i appen på ställen där användare ska kunna ändra sådant.

Terminologi

Mobila applikationer kallas i dagligt tal ofta för appar. I DOS-lagstiftningen definieras en mobil applikation som en programvara som utformas och utvecklas för användning av allmänheten i mobila enheter. Mobilanpassade webbplatser och webbappar räknas inte in i denna definition.

Uttrycket “mobil” innefattar olika typer av bärbara enheter, till exempel smarta telefoner (smartphones) och surfplattor.

Stängd funktionalitet är när gränssnittet eller delar av det är begränsat, exempelvis om produkten som en app installeras på inte går att använda med hjälpmedel, om programvaran inte har full åtkomst till operativsystem eller tillgänglighets-API:er, eller om användarinställningarna är oåtkomliga.

Öppen funktionalitet är motsatsen till stängd funktionalitet. De flesta appar har öppen funktionalitet.

Ska vi bygga en app eller en webbplats?

Eftersom alla inte har tillgång till smarta enheter och appar bör offentliga aktörer använda webben i första hand för grundläggande samhällsinformation och service. När webbens funktionalitet inte räcker till är appar ett bra komplement.

Det finns olika för- och nackdelar att ta ställning till innan ni utvecklar en app. Här är några exempel, inspirerade av Örebro kommun (2015):

Fördelar med appar

• App-plattformarna, t.ex. iOS och Android, erbjuder ofta nya funktioner flera år innan motsvarande funktionalitet finns på webben. Några exempel på funktioner som kommit tidigare för appar är platsberoende tjänster (GPS) och notifieringar.
• Appar fungerar ibland smidigare än webbplatser när uppkoppling till internet saknas.
• En installerad app startar ofta snabbare än en webbplats eftersom dess komponenter redan finns i användarens enhet och inte behöver hämtas över internet.
• Inloggning behövs inte lika ofta som på webben, eftersom användarens identitet och inställningar lagras av appen i användarens enhet.
• En app har oftast bättre tillgång till mobilens övriga resurser, till exempel bilder, telefonkontakter och kalender.
• Närvaro i appbutiker (t.ex. AppStore och Google Play) kan erbjuda bra möjligheter för marknadsföring och synlighet.
• Eftersom människor har olika behov och preferenser är det möjligt att nå totalt sett fler om både app och webbplats erbjuds.

Nackdelar med appar

• Användaren måste godkänna villkor som dikteras av app-plattformens ägare.
• Innehållet i en app är inte automatiskt länkbart på samma sätt som en webbsida.
• Innehållet i en app blir inte automatiskt sökbart i sökmotorer.
• Det är ofta mer kostnads- och resurskrävande att underhålla en app jämfört med en webbplats.
  • Tjänsten kan behöva anpassas för flera plattformar och sannolikt även webben. Det finns plattformar för apputveckling som underlättar detta, men de tillför ett lager av komplexitet och ev. kostnad.
  • Att uppdatera innehållet i en app är ofta mer komplicerat och tidskrävande än på en webbsida. Särskilt om en ny version av appen behöver distribueras.
• Vissa plattformsägare granskar alla appar innan de publiceras i plattformens appbutik och det finns alltså en risk att appen, av skäl som ni inte styr över, inte kan distribueras till användarna.
• Appen kräver marknadsföring för att målgrupperna ska hitta och ladda ner den.
• Det kan vara svårt att skriva ut innehåll från en app.
• Det krävs ett större mått av tillit från användaren för att installera en app än för att besöka en webbsida, eftersom appen får mer tillgång till enhetens resurser.
• För tjänster som används sällan tycker många inte det är värt besväret att installera en app.

Ta reda på om behoven går att lösa med webbteknik

I många fall går det att utforma en webbplats på ett sätt som gör att den av användaren uppfattas som en app. Nedan finns tips på hur man kan gå till väga:

• Anpassa webbplatsen även för små skärmar (webbriktlinje R111).
• Använd funktioner i HTML5 för att möjliggöra användning även när internetuppkoppling saknas, och synkronisering när uppkopplingen återkommer. Indikera tydligt för användaren om uppkoppling finns eller ej. Om användaren t.ex. försöker läsa nyheter och de inte kan laddas in på grund av att användaren är offline måste orsaken vara tydlig.
• För dig som är tekniskt insatt och vill bygga en webbapp finns W3C:s utkast till specifikation för hur webbapplikationer kan beskrivas i ett manifest. I väntan på att den specifikationen är standardiserad finns instruktioner för webbapplikationer i Safari/iOS och instruktioner för webbapplikationer i Chrome/Android.

Observera att äldre webbläsare inte har stöd för alla ovanstående funktioner.

Fördjupning

• W3Cs tips för utformning av mobila webbapplikationer (ej specifikt om tillgänglighet)
• Rekommendation om appar i Örebro kommun (från 2015)
• Engelska regeringens resonemang (från 2019) om val mellan webb och app

Terminologi

Mobila applikationer kallas i dagligt tal ofta för appar. Ordet applikation kommer från den engelska termen ”application” (tillämpningsprogram) som avser program som installeras och körs av ett operativsystem på en enhet. Uttrycket “mobil” innefattar olika typer av bärbara enheter, till exempel smarta telefoner (smartphones) och surfplattor.

Appar som är specialutvecklade för en mobil plattform (t.ex. för iOS eller Android) kallas ”native”. Distributionen av native-appar sker ofta genom plattformarnas appbutiker, till skillnad från traditionella programvaror som ofta distribueras genom nedladdning av installationsfiler eller fysiska lagringsmedier.

Webbappar är webbplatser som besöks med webbläsare, men de är anpassade till mobila enheter och upplevs som appar. Det finns också hybridappar som består delvis av plattformsspecifik funktionalitet, delvis av webbinnehåll.

Grundläggande rekommendationer för appar

Komplettera gärna med en app när webben inte räcker till för att täcka målgruppens behov. Det kan till exempel handla om att viss ny funktionalitet som fungerar i en app inte går att erbjuda med en responsiv webbplats. Se till att appen följer riktlinjer för tillgänglighet. De flesta riktlinjer som gäller för webben är även tillämpbara på appar.

Så granskar DIGG tillgänglighet

När DIGG genomför en manuell granskning av tillgängligheten på en digital service används en tillsynsmanual.

DIGG:s manual för tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

DIGG använder tillsynsmanualen i den ingående övervakningen av digital offentlig service. Den är publik för att det ska vara möjligt att ta del av hur DIGG granskar de webbplatser som valts ut för manuell granskning.

Tillsynsmanualen innehåller instruktioner och kontroller av tillgänglighet

I tillsynsmanualen finns information om hur DIGG granskar webbplatser, dokument och appar. Det finns instruktioner, kontroller och eventuella undantag för varje kriterium som granskas. Manualen beskriver också tillsynsprocessen, rättslig grund och tillämpningsanvisningar.

Kan offentliga aktörer använda tillsynsmanualen?

Tillsynsmanualen är öppen för alla. Genom att gå igenom granskningsavsnitten i tillsynsmanualen kan de som arbetar med webb kontrollera tillgängligheten på sin webbplats på samma sätt som DIGG gör. Kontrollerna och instruktionerna omfattar alla tillgänglighetskrav som DIGG utför tillsyn på.

Granskningsprocessen i tillsynsmanualen följer den europeiska standarden EN 301 549 V2.1.2, som i sin tur bygger på den internationella standarden WCAG 2.1.

Resultat från ingående övervakning

Under en tillsynsperiod granskar DIGG webbtillgängligheten på ett antal offentliga aktörers webbplatser. Under perioden 2020-2021 granskar DIGG 24 webbplatser ingående. Vilka aktörerna är och deras resultat är finns på Resultat från ingående övervakning (digg.se)

Textalternativ för bilder – information när inte bilden kan visas

Att skriva bra textalternativ (alt-texter) för bilder är inte lätt. De flesta webbplatser har brister när det gäller den text som visas när bilden inte går att uppfatta.

Nedan beskrivs några vanliga fel och hur de kan rättas till.

• Det saknas textalternativ.
• För lite text till komplex bild.
• För mycket text när bilden egentligen är dekorativ.
• Felaktig beskrivning av vad bilden förmedlar.
• Onödig information i textalternativet.

Det saknas textalternativ

En bild ska aldrig sakna textalternativ. En bild som är dekorativ och egentligen bara finns som utsmyckning ska istället ha ett tomt textalternativ. Tomt är alltså inte samma sak som utelämnat eller saknat. Tomt textalternativ ser ut såhär i koden (alt=””). Genom att skriva (alt=””) talar man om för uppläsande hjälpmedel att bilden är dekorativ och därför inte värd att nämna.

För lite text till komplex bild

En komplex bild som t.ex. ett diagram innehåller ofta en stor mängd information. Om ett diagram visar smittspridningen över tid räcker det inte med att textalternativet till bilden är ”Diagram över smittspridningen.” Textalternativet ger ju inte någon information om själva smittspridningen. Ett bättre textalternativ är att beskriva det diagrammet förmedlar, t.ex. ”Antal sjuka per dag var 2000 i slutet av maj, nära noll under sommaren och ökade till 8000 i november.”

Om diagrammet innehåller för mycket information föra att beskrivas i textalternativet, kan informationen istället presenteras i tabellform och textalternativet till diagrammet kan då vara ”Diagram över smittspridningen, se tabell.”

För mycket text när bilden egentligen är dekorativ

Bilder som inte tillför någon information och som egentligen är till för att ”vila ögonen” på kallas för dekorativa bilder. Dessa ska inte beskrivas med textalternativ alls, de ska ha tomma text-alternativ, dvs. (alt=””). Personer som använder uppläsande hjälpmedel slipper på så vis lyssna till ovidkommande beskrivningar av bilder som inte tillför innehållet något.

Felaktig beskrivning av vad bilden förmedlar

Att använda en röd triangel som varningsikon för viktig varningsinformation innebär att det ikonen förmedlar ska beskrivas, dvs. ”Varning”. Många gånger beskrivs ikonens utseende istället t.ex. ”röd triangel.”

Onödig information i textalternativet

Exempel på onödig information i textalternativet:

• ”Bild av…” Ett uppläsande hjälpmedel talar om att det är en bild så det behöver inte skrivas ut.
• ”Exempelmyndighetens logotyp.” eller som textalternativ för myndighetens logotyp längst upp på sidan. Skriv istället enbart ”Exempelmyndigheten”.
• ”Exempelmyndigheten – länk till startsidan”. Det uppläsande hjälpmedlet talar om att det är en länk och det är kutym att logotypen längst upp på webbplatsen länkar till webbplatsens startsida.
• ”……….. Foto: Förnamn Efternamn.” Information om upphovsmakare till en bild ska förmedlas i bildtext eller informationsruta (tooltip), inte i textalternativet för bilden.

Att tänka på när du skriver textalternativ till bilder

• Tänk att textalternativet ska förmedla information, inte motiv.
• Vad skulle du säga om du beskrev webbsidans innehåll för någon? Om du hoppar över bilden är den troligen dekorativ och ska ha (alt=””).
• Undvik värderade ord – skriv hellre ”en svart bil” istället för ”en snygg bil”.
• Fundera över hur en eventuell bildtext fungerar tillsammans med textalternativet.

Testa textalternativen

Web Developer Toolbar är ett gratis tilläggsprogram som installeras i webbläsaren (finns för Firefox, Chrome, Opera och Vivaldi t.ex.). I tillägget finns möjlighet att ersätta bilder med bildernas textalternativ. Det ger möjlighet att se hur sidan läses upp av t.ex. en skärmläsare.

Läs mer

På sidan Beskriv med text allt innehåll som inte är text finns mer information om textalternativ för bilder.

Återanvänd genomtänkta mönster och principer

Vägledningen för webbutveckling, alltså den här webbplatsen, dokumenterar erfarenheter från främst offentlig sektor under mer än 20 års tid av digital utveckling. Många organisationer har gjort interna checklistor och riktlinjer baserat på utdrag från webbriktlinjerna.

Men det finns en hel del andra riktlinjer, principer och mönster för utformning av digitala tjänster som också är värdefulla.

Det finns många varianter och namn på sådana. Inte minst används de engelska termerna style guides, design patterns, design principles och best practice.

Tips på andra riktlinjer och designprinciper

• Arbetsförmedlingens designmönster
• Sveriges televisions SVT Style Guide (på engelska)
• Designprinciperna från engelska GDS finns i svensk översättning från regeringens Användningsforum 2014.
• Norska regeringens lösningsförslag för universell utformning inom webbutveckling
• Den amerikanska regeringens designprinciper och Digital Services Playbook.
• Microsoft Inclusive Design Principles
• A11y Style Guide

Hör gärna av dig till info@webbriktlinjer.se om du har förslag på förbättringar av listan!

Andra sätt att återanvända digitala resurser

Förutom att följa väl genomtänkta designmönster och principer är det ibland möjligt att återanvända vältestade komponenter eller hela lösningar, eller att samverka med andra som har liknande behov.

Återanvänd komponenter

Tips på var du kan hitta komponenter som går att återanvända eller inspireras av.

Uppfinn inte hjulet!

En av digitaliseringens fördelar är att det går snabbt och lätt att kopiera kod och andra resurser. Det passar inte riktigt alltid, men ofta är det bättre att återanvända än att bygga nytt.

Återanvända eller bygga nytt?

1. Använd i första hand standard-komponenter, alltså element som finns i html. Det fungerar inte alltid, till exempel om det ännu inte finns stöd i webbläsare. Men när det fungerar så kommer ofta till exempel tillgängligheten automatiskt.
2. Använd i andra hand vältestade komponenter, ramverk eller produkter. Särskilt om de går att anpassa efter era specifika behov. Det kan vara antingen gratis och öppen källkod eller kommersiella lösningar.
3. Om du inte hittar någon passande befintlig lösning, eller om det av någon anledning inte är lämpligt att återanvända, överväg att samverka med andra som har snarlika behov. Kanske kan ni gemensamt upphandla eller utveckla lösningar?
4. Bara om inget av ovanstående passar är det läge att ta fram en helt egen lösning.

Återanvänd ansvarsfullt

Återanvänd gärna när det passar, men gör det medvetet och ansvarsfullt!

Dela med dig

Det finns många goda skäl att återanvända digitala resurser – och om ni har tagit fram en bra lösning kanske ni kan dela med er!

Olika sätt att dela med sig

Dela kod och andra resurser öppet

Det går till exempel att göra på egen server eller via publika delningssajter som exempelvis Github eller Sourceforge. Om ni själva byggt vidare på något som någon annan skapat är det ofta uppskattat om ni meddelar dem detta, och erbjuder er att de får ta del av förbättringarna.

Låt andra veta vad ni har

Till exempel genom att

• skriva på SKRs webbplats deladigitalt.se,
• presentera era resurser vid konferenser eller nätverksträffar,
• publicera dokumentation online eller skriva ett blogginlägg som sökmotorer kan indexera.

Följ standarder för tillgänglighet

Översiktlig introduktion till tillgänglighetsstandarderna EN301549 och WCAG, som är grunden för lagstiftning.

Gör inte identifiering beroende av bara en biometrisk egenskap

Eftersom människors kroppar är lite olika (exempelvis har inte alla fingrar) måste identifiering kunna ske med mer än igenkänning av en enda biologisk egenskap.

Bevara tillgänglighet vid konverteringar

Om en webbsida gör om informationsinnehåll som innehåller tillgänglighetsdata måste dessa behållas i det nya formatet.

Se till att eventuella samtalsfunktioner är tillgängliga

När det finns funktioner för samtal med röst eller video ska dessa utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för så många som möjligt.

Respektera användarens inställningar

Inställningar som användaren gjort i webbläsaren ska om möjligt få genomslag vid presentation av färger, typsnitt, kontraster, textstorlek, och fokusmarkör.

Se till att redigeringsfunktioner ger stöd för tillgänglighet

Om den digitala servicen används för redigering ska det som redigeras kunna göras tillgängligt. Publiceringssystem bör följa standarden ATAG.

Dokumentera tillgänglighetsfunktioner

Funktionalitet och innehåll med syfte att öka tillgängligheten ska dokumenteras, vara tillgänglig och lätt att hitta.

Säkerställ tillgänglighet i kundtjänst

Kundtjänst och liknande funktioner ska vid behov kunna hjälpa användare med tillgänglighet i digitala tjänster. De bör till exempel känna till de rättigheter som följer av DOS-lagen.

Utforma eventuella reglage så att alla kan använda dem

Denna riktlinje gäller för knappar, spakar, vred och andra reglage – både i hård- och mjukvara – avsedda för slutanvändare för att aktivera, avaktivera eller ställa in en app.

Vi testar en ny videospelare – vad tycker du?

Vi testar videospelar-komponenten AblePlayer och skulle gärna vilja ha synpunkter på hur den fungerar!

Spelaren är utvecklad med ambitionen att vara tillgänglig, och har bland annat knappar för aktivering av syntolkning, undertexter och teckenspråkstolkning. Dessutom finns en funktion för så kallad ”textbaserad syntolkning”, det vill säga en skriven syntolkning som läses upp av skärmläsare.

Använd gärna kommentarsfunktionen i slutet av sidan, eller skicka dina synpunkter med e-post till info@webbriktlinjer.se. Ange gärna vilken webbläsare, vilket operativsystem och vilka eventuella hjälpmedel du använder, om det är något som inte fungerar så bra.

Tack!

Exempelfilm med syntolkning, teckenspråkstolkning, undertexter, transkription och tangentbordsnavigering

Obs! Symbolen för syntolkning ser ut som ett öga med bågar ovanför.

Exempelfilm med teckenspråkstolkning och experiment med textbaserad syntolkning

Aktivera textbaserad syntolkning med hjälp av syntolkningsikonen (den ser ut som ett öga med bågar). Eventuellt behöver du även aktivera din skärmläsare manuellt för att få denna textremsa uppläst. Bara filmens första minut har sådan syntolkning.

Denna spelare kan även hantera flera olika textremsor (exempelvis på olika språk) och knappar för ökad eller minskad uppspelningshastighet, men dessa funktioner är inte för närvarande aktiva här.

Öppen källkod

AblePlayer är utvecklad av University of Washington och delas kostnadsfritt med MIT-licens.
Källkoden finns att hämta på GitHub, men där finns ännu ingen svensk version. Du kan dock ladda hem den svenska översättningsfilen (javascript) som vi gjort.

Gör tillgänglighetsfunktioner åtkomliga

Tänk efter och testa så att ni inte råkar göra funktioner för ökad tillgänglighet (exempelvis lyssnafunktion eller syntolkning) omöjliga att nå för målgruppen.

Lösenordsskyddad: En tillgänglig videospelare för webben

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Tillgänglighetsredogörelse för webbriktlinjer.se

Med kontaktvägar vid funktionshinder på denna webbplats.

Återanvänd

En av digitaliseringens fördelar är att det går snabbt och lätt att kopiera kod och andra resurser. Här är några tips.

Krav i EN 301549 kapitel 12

Kapitlet omfattar supporttjänster som t.ex. call-centers, helpdesks, it-support, förmedlingstjänster och utbildningstjänster.

I standardens bilaga A anges att kraven 12.1.2-12.1.4 gäller för presumtion om överensstämmelse med webbtillgänglighetsdirektivet. Det är relevant att offentliga aktörer tillhandahåller support för att användare med funktionsnedsättning ska kunna använda deras webbplatser och mobila applikationer. Statliga myndigheter omfattas av förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken, sfs 2001:526, vilket innebär att de ska verka för att deras information, lokaler och verksamhet är tillgängliga. Tillgängliga supporttjänster bör då rimligen vara något de statliga myndigheterna strävar efter att erbjuda. Hela det offentliga Sverige ska efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där tillgänglighet är ett åtagande och innebär en strävan efter att ta bort hinder för delaktighet. Konventionen genomförs genom den svenska funktionshinderspolitiken.

Däremot är det tveksamt om DOS-lagen innebär att offentliga aktörer ska tillhandahålla tillgängliga supporttjänster eftersom lagen omfattar webb och mobila applikationer.

12.2.2 Information on accessibility and compatibility features

I de supporttjänster som finns ska användare kunna få information om de tillgänglighetsfunktioner som finns dokumenterade i “produktdokumentationen”. Produktdokumentationen är den dokumentation som finns om tillgänglighetsfunktionalitet och eventuell kompatibilitetsfunktionalitet.

Ett exempel på tillgänglighetsdokumentation som en supporttjänst bör kunna tillhandahålla är information om vilka delar av en webbplats eller mobil applikation som bedöms vara tillgängliga enligt DOS-lagens krav. Supporttjänsten bör därmed hållas uppdaterad om informationen som finns i tillgänglighetsredogörelsen samt tillgänglighetsbrister som användare rapporterat in till den offentliga aktören.

En rimlighetsbedömning behöver också göras eftersom en supportfunktion inte kan förväntas ha kunskap om hur de olika hjälpmedel som slutanvändare använder fungerar. Möjligen kan större myndigheter med mycket medborgarkontakt vägleda användare med relativt vanligt förekommande hjälpmedel, men för offentliga aktörer med sporadisk kontakt med användare som har vissa hjälpmedelsprodukter är det inte rimligt att anta att it-supporten är betrodd med hur användaren navigerar med sitt hjälpmedel.

12.2.3 Effective communication

Supporttjänsten ska tillgodose kommunikationsbehov hos användare med funktionsnedsättning, antingen direkt eller genom användning av förmedlingstjänsterna bildtelefoni.net, texttelefoni.se eller Teletal.

För att möjliggöra att alla medborgare kan ha kontakt med offentliga aktörer är det viktigt att supporttjänster har kunskap om förmedlingstjänsterna bildtelefoni.net, texttelefoni.se och Teletal. Personalen som arbetar i supporttjänsterna bör därför vara införstådda med hur samtal via de olika förmedlingstjänsterna går till och själva kunna initiera samtal via förmedlingstjänsten för att komma i kontakt med medborgare.

Förmedlingstjänsterna bildtelefoni.net, texttelefoni.se och Teletal ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att utföra telefonsamtal på lika villkor som andra. I Bildtelefoni.net kan teckenspråkiga användare ringa och bli uppringda och samtalet tolkas av en teckenspråkstolk. Med hjälp av texttelefoni.se kan användare som t.ex. inte hör eller kan tala i taltelefon ringa och med hjälp av en snabbskrivande förmedlare kommunicera med taltelefonanvändare. Teletal är en samtalsförmedlande tjänst där en förmedlare från tjänsten deltar under samtalet och t.ex. kan hjälpa till att tolka svårtytt tal eller underlätta att samtalet har struktur.

På längre sikt bör offentliga aktörer överväga att ha stöd för så kallad realtidstext i sina telefonitjänster. Realtidstext ger användare med bl.a. hörselnedsättning möjlighet att kommunicera med text som ett alternativ till röstkommunikation. EN 301549 innehåller krav på realtidstext vid tvåvägs röstkommunikation, men de kraven ska appliceras när en offentlig aktör tillhandahåller en webbapplikation eller mobil app och gäller därmed inte den generella telefonsupporten. När kraven i det så kallade Tillgänglighetsdirektivet börjar gälla, våren 2025, kommer slutanvändare att kunna ringa med kombinationen röst och realtidstext från smarttelefoner. År 2025 kommer därmed infrastrukturen finnas på plats för att även offentliga aktörer ska kunna underlätta för medborgare, kunder, att kommunicera med realtidstext i telefonsamtal.

12.2.4 Accessible documentation

Om supporttjänsten ger användare som kontaktar supporttjänsten dokumentation så ska dokumentationen vara i tillgängligt format, antingen webbaserat eller i ett elektroniskt dokumentformat som uppfyller kraven på dokument enligt EN 301549 kapitel 10.

Exempel är om användaren får dokumentation skickad per e-post eller om supporttjänsten hänvisar användaren till dokumentation på en webbplats.

Krav i EN 301549 utöver WCAG 2.1

Webbriktlinjer som förklarar kriterier från standarden EN301549 som inte motsvarar WCAG-kriterier

DIGG och DOS-lagen

Under en nätverksträff med MITT-nätverket den 28 maj 2019 presenterade Tommy Olsson från DIGG myndighetens verksamhet, principer om webbtillgänglighet och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
Post- och telestyrelsen (PTS) beställde inspelningen samt syntolkning. Efteråt har det kommit in synpunkter att syntolkningen inte var bra och den har därför tagits bort.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Den som hellre läser än ser presentationen som video kan ladda ner Tommys presentation (pdf 1,9 MB).

Kammarkollegiet om sin verksamhet

Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson inledde en nätverksträff med MITT-nätverket den 28 maj 2019, då han berättade om Kammarkollegiets verksamhet.
Post- och telestyrelsen (PTS) beställde inspelningen samt syntolkning. Efteråt har det kommit in synpunkter att syntolkningen inte var bra och den har därför tagits bort.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Den som hellre läser än ser presentationen som video kan ladda ner Gunnars presentation som pdf (1,1 MB)

Verktyget för publicering i html

Anne Joki Jakobsson från Kammarkollegiet berättar om arbetet med att ta fram ett verktyg för att publicera dokument som html snarare än som pdf. Presentationen är från en nätverksträff med MITT-nätverket den 28 maj 2019 hos Kammarkollegiet.
Post- och telestyrelsen (PTS) beställde inspelningen samt syntolkning. Efteråt har det kommit in synpunkter att syntolkningen inte var bra och den har därför tagits bort.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Du som hellre läser än ser presentationen som video kan ladda ner Annes presentation som pdf (0,9 MB)

Nätverksträff i MITT hos Kammarkollegiet

Den 27 maj 2019 träffades medlemmar i samverkansgruppen MITT hos Kammarkollegiet i Stockholm. Värdarna presenterade relevant information om flera av sina verksamhetsområden. Träffen livesändes och de flesta presentationer kan ses i efterhand här.

Presentationer

Bland talarna fanns representanter från Kammarkollegiet samt Myndigheten för digital förvaltning, DIGG.

• Kammarkollegiet, en myndighet utöver det vanliga – Gunnar Larsson, Kammarkollegiet
• ”Verktyget” för publicering av dokument i html – Anne Joki Jakobsson, Kammarkollegiet
• Statens inköpscentral om tillgänglighet i statliga ramavtal (pdf 1 MB) – Josefine Monfors, Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet
• DIGG:s verksamhet och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service – Tommy Olsson, Myndigheten för digital förvalning (DIGG)

Test av undertextning och syntolkning

Post- och telestyrelsen bekostade livesändningen och inspelningen. PTS valde att beställa live-undertextning och -syntolkning. De undertexter och den syntolkning som kan ses i filmerna är de original som producerades på plats. PTS har medvetet undvikit att redigera undertexterna ytterligare, för att tittaren ska få en klar bild av hur livetextning och syntolkning kan uppfattas. Undertexter som görs är lite fördröjda jämfört med efterproducerade undertexter. Det kan även finnas stavfel eller andra fel, eftersom den som textar inte alltid hinner rätta felen. Fördröjningen borde relativt enkelt kunna åtgärdas i efterproduktionen, medan korrigering av textinnehållet kan kräva lite mer efterarbete.
De krav som finns för presumtion om överensstämmelse med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service anges i bilaga A i standarden EN 301549. Krav för webbvideo är att det ska syntolkas samt att motsvarande information som förmedlas i filmen ska finnas i text, vilket i regel innebär att filmen ska undertextas. Det finns även krav att undertexter och syntolkning ska vara synkroniserat med det ljud- eller bildinnehåll som representeras. Troligen uppfyller alltså inte undertextning som gjorts live kravet på synkronisering. Detta borde kunna åtgärdas med tekniska verktyg.
Kraven på undertexter och syntolkning gäller webbvideo som publiceras efter den 23 september 2020.

Hur utvecklingsteam och redaktörer kan testa tillgänglighet

På MITT-träffen om rutiner för webbtillgänglighet talade Erik Jansson från Bolagsverket och Ilias Bennani från Arbetsförmedlingen om checklistor och mallar för utvecklingsteam och redaktörer att testa webbtillgänglighet.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Rutiner och mallar för tillgängliga pdf:er

På MITT-träffen om rutiner för webbtillgänglighet talade Maria Lindeberg från Post- och telestyrelsen om deras rutiner och mallar för att skapa tillgängliga pdf:er för Word- och Powerpoint-original.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Jordbruksverkets resa mot digital tillgänglighet

På MITT-träffen om rutiner för webbtillgänglighet talade Ylva Boquist, Carola Söder och Eva Enochsson från Jordbruksverket om sin resa mot digital tillgänglighet.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Nätverksträff om rutiner för webbtillgänglighet

Den 13 mars 2019 träffades medlemmar i samverkansgruppen MITT för utbyte om digital tillgänglighet. Träffen hölls hos Jordbruksverket i Jönköping och ett antal medlemmar i MITT deltog på distans.

Presentationer

Temat var rutiner för tillgänglighet och några av presentationerna kan följas i efterhand:

• Jordbruksverkets resa mot digital tillgänglighet – Ylva Boquist, Carola Söder och Eva Enochsson, Jordbruksverket
• Rutiner och mallar för tillgängliga pdf:er – Maria Lindeberg, Post- och telestyrelsen
• Hur utvecklingsteam och redaktörer kan testa tillgänglighet – Erik Jansson, Bolagsverket samt Ilias Bennani, Arbetsförmedlingen

Utöver de presentationer som kan ses i efterhand fördes diskussioner om:

• DIGG:s förslag till föreskrifter om digital offentlig service
• Hur man kan inspirera sina kollegor i arbetet med tillgänglighet

Presentation om webbtillgänglighet och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Post- och telestyrelsen (PTS) har tagit fram en powerpoint-presentation som kan användas relativt fritt för att vägleda andra till vad webbtillgänglighet är och vad lagen om tillgänglighet till digital offentlig service innebär. Läs sidorna 2-3 i presentationen för detaljer om hur den får användas.

OBS! Vissa bilder i presentationen får enbart användas för att informera om webbtillgänglighet och/eller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. De får alltså inte kopieras och användas i andra presentationer med annat syfte. Presentationen kan dock förbättras och kompletteras under eget ansvar.

Presentationen är indelad i fyra kapitel:

• Övergripande om digital tillgänglighet
• Standarden för webbtillgänglighet (WCAG)
• Webbtillgänglighetsdirektivet och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service
• Kom igång med digital tillgänglighet

Post- och telestyrelsen ansvarade för Vägledningen för webbutveckling mellan år 2015 och 2018. Under de åren har en mängd informationsinsatser gjorts om webbtillgänglighet och det så kallade webbtillgänglighetsdirektivet. Direktivet har nu implementerats i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (pdf 1 MB). Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har övertagit ansvaret för Vägledningen för webbutveckling.

Presentationen Webbtillgänglighet och Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (pptx 5 MB).

Introduktioner till kognitiv digital tillgänglighet

Nu finns det inspelningar från ett seminarium om kognitiv tillgänglighet i digital offentlig service publicerade. Det var en träff med nätverket för myndighetssamverkan i IT-tillgänglighet (MITT). Efter nätverksträffen publicerade PTS även ett blogginlägg som introducerar begreppet kognitiv digital tillgänglighet.

Kognitiv tillgänglighet och webbstandarder

På nätverksträffen om kognitiv tillgänglighet i digital offentlig service höll Pär Lannerö denna 18 minuter långa föreläsning om hur webbstandarder – främst WCAG, men även andra – berör kognitiv tillgänglighet. Presentationsbilderna som pdf (800 kByte).

Post- och telestyrelsen ordnade denna träff med MITT-nätverket i samarbete med Föreningen för kognitivt stöd (FKS) och Språkrådet den 7 november 2018.

Klarspråk, lättläst och begriplighet

På nätverksträffen om kognitiv tillgänglighet i digital offentlig service höll Gabriella Sandström från Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen denna 21 minuter långa föreläsning om klarspråk och lättläst, som är viktiga aspekter av kognitiv tillgänglighet.

Observera att det på denna webbplats även finns en handfull webbriktlinjer som handlar om begripligt språk, och dessutom en sida med en introduktion till reglering på språkområdet.

Teckenspråkstolkad version finns längre ner på sidan.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Teckenspråkstolkad version

Post- och telestyrelsen ordnade denna träff med MITT-nätverket i samarbete med Föreningen för kognitivt stöd (FKS) och Språkrådet den 7 november 2018.

Riktlinjer för kognitiv tillgänglighet, med användningsexempel

På nätverksträffen om kognitiv tillgänglighet i digital offentlig service höll Kerstin Gatu denna 18 minuter långa föreläsning om riktlinjer för kognitiv tillgänglighet.

Kerstins presentationsbilder (pdf, 5 MByte) finns hos Föreningen för kognitivt stöd.

Teckenspråkstolkad version finns längre ner på sidan.

Vi har fått rapport om att spelaren inte fungerar i vissa webbläsare. Vi försöker åtgärda detta, men tills dess är ett alternativ att öppna inspelningen som fil.

Teckenspråkstolkad version

Post- och telestyrelsen ordnade denna träff med MITT-nätverket i samarbete med Föreningen för kognitivt stöd (FKS) och Språkrådet den 7 november 2018.