Andra argument för tillgänglighet

Mänskliga rättigheter och respekten för människors varierande behov är nog de främsta argumenten för tillgänglighet. Men det finns även många andra argument. Här kommer några:

Nå fler

Väldigt många människor berörs av tillgänglighet. Det innebär att du kan nå betydligt fler personer med tillgängliga lösningar. I näringslivet innebär det fler potentiella kunder. Organisationer kan nå fler potentiella medlemmar och nå fler med sina budskap. Myndigheter har ofta krav på att nå alla, och om detta inte går att lösa med digitala lösningar så krävs alternativ som kan vara både kostsamma och diskriminerande. Tillgänglighet säkerställer att så många som möjligt kan ta del av digitalt innehåll, och gör dessutom att fler hittar dit (bland annat eftersom sökmotorer ger bättre ranking när det finns textalternativ).

Ökad försäljning och färre avbrutna ärenden

En digital tjänst uppnår inte med automatik sitt syfte bara för att många människor hittar den. Konvertering betyder att användare även uppnår syftet med besöket. Inom e-handel är syftet oftast ett genomfört köp. E-tjänster konverterar när användaren utfört sitt ärende, och informationssajter konverterar när en representant för målgruppen uppfattar och förstår budskapet.

För att öka konverteringen brukar analytiker studera hur många besökare som faller ifrån vid varje steg längs vägen mot målet (till exempel kassan). Det finns många anledningar till att besök avbryts, och en av dem är förstås att det kan finnas trösklar som skapar funktionshinder. Till exempel att en knapp inte går att aktivera för en användare som är beroende av tangentbordet, eller att väsentlig information inte hörs för den som använder skärmläsare.

konverteringstratt

Inom konverteringsoptimering används ofta en tratt som symbol för att visa flödet från start till mål. Längs vägen faller många användare ifrån av olika skäl, till exempel på grund av funktionshinder. Figurer av Johanna Rydeman, Certec.

Ofta handlar det inte om oöverstigliga hinder, utan snarare om att användaren tröttnar och ger upp om den totala upplevelsen är krånglig eller besvärlig. En användare med måttlig synnedsättning kanske till exempel måste kisa eller zooma för att kunna läsa en text, och gör det gärna när motivationen är stor, men om även till exempel ett krångligt språk skapar osäkerhet så kanske användaren väljer att avbryta.

Färre ärenden till manuell handläggning

Istället för att avbryta ärenden händer det att en besökare som upplever tillgänglighetsbrister väljer att ringa, eller kontakta kundtjänst på annat sätt. Det kan ofta lösa problemet för individen, men medför också att organisationen måste dimensionera kundtjänst därefter. Ofta är det betydligt dyrare att bemanna och organisera manuella kontaktcenter än att utforma de digitala tjänsterna på ett tillgängligt sätt.

Bättre användarupplevelser och effektivitet

Många åtgärder som är nödvändiga för en viss grupp användare på grund av till exempel funktionsnedsättning är samtidigt smidiga och resursbesparande för alla användare.
Engreppsblandare
Engreppsblandaren är ett klassiskt sådant exempel. Den designades ursprungligen för personer med reumatism men finns nu i nästan varje hem eftersom den är praktisk för alla. Fjärrkontrollen till tv är ett liknande exempel. På det digitala området är kanske textning av video det tydligaste exemplet. Textremsan är nyttig för betydligt fler än de som har en hörselskada. Klarspråk är ett annat exempel på något som är nödvändigt för några men sparar tid och frustration för andra. Detta gäller inte riktigt alla åtgärder, men ganska många, och det är ovanligt med tillgänglighetsåtgärder som försämrar användbarheten.

Nöjdare användare och stolta medarbetare

Åtgärder som upplevs som smidiga, användbara, tidsbesparande och inkluderande är förstås uppskattade av många användare, liksom av närstående till användare som annars hade behövt assistans. Dessutom är det sannolikt många medarbetare som upplever stolthet när organisationens digitala tjänster är tillgängliga.

Positivt för varumärket

Förutom det uppenbara egenvärdet i nöjda användare och medarbetare kan det underlätta marknadsföring och varumärkesbyggande.

Färre klagomål och juridiska processer

Omvänt är det givetvis så att antalet klagomål kommer att minska när hinder tas bort och tillgängligheten ökar. Med tanke på att det finns juridiska krav på tillgänglighet minskar också risken för tids- och kostnadskrävande rättsliga processer om lösningarna redan från början utformas på ett inkluderande sätt.

Färre resurskrävande särlösningar

När ordinarie information och system är tillgängliga för alla så minskar behovet av särlösningar (separata versioner för personer med ”särskilda behov”). Det finns ett rättviseperspektiv på detta. Risken för stigmatisering och onödigt fokus på funktionsnedsättningar minskar. Men det finns även ett ekonomiskt perspektiv. Separata versioner kostar pengar att förvalta, och det kan vara svårt att komma ihåg att uppdatera dem när ordinarie version uppdateras. De ökar komplexiteten för supportpersonal som behöver lära sig flera olika varianter, och risken för buggar och inkompatibilitet ökar.