Riktlinjer taggade med Innehåll
Skapa korta webbadresser för sidor som ska spridas
Om adressen till en sida ska spridas, till exempel i annonser eller tryckt material, så skapa en kort och tydlig webbadress.
Ange om ett dokument är en del av ett större dokument
Om ett dokument är en del av ett större dokument, eller är nära relaterat till andra material, länka dit och använd relevanta attribut som beskriver relationen. Till exempel kan varje kapitel av en rapport ligga på varsin sida, med länkar sinsemellan, som har attributen ”prev” och ”next” . Det finns också särskilda attibut för tillhörande ordlistor, upphovsrättsinformation med mera. De underlättar för användare och sökmotorer att förstå att, och hur, dokument hör ihop.
Stryk aldrig under text som inte är länkad
När text är understruken signalerar det till användarna att den är klickbar.
Skapa rubriker med h-element
Märk upp rubriker med h1, h2 och så vidare. Undvik att särskilja en rubrik från brödtext enbart genom formgivning. Det gör det nämligen svårare för personer med vissa hjälpmedel att navigera på sidan, och svårare för sökmotorer att avgöra vad sidan handlar om.
Använd rätt html-element när ni gör listor
En av poängerna med HTML är att språket kan användas för att märka upp semantiken i ett dokument. Märk upp listor som listor, och se till att inget annat än listor är märkta så. Skärmläsare och andra hjälpmedel behöver korrekt kodade listor för att kunna signalera till användaren att en lista faktiskt är just en lista.
Gör det enkelt att ringa upp telefonnummer
Använd standardiserad uppmärkning av telefonnummer. Det kan till exempel göra att användare kan ringa upp ett telefonnummer genom att klicka på det.
Gör det möjligt för andra att återanvända webbplatsens innehåll
Gör tjänster och information på er webbplats åtkomliga för andra system, så att andra kan återanvända ert innehåll. Överväg att själva syndikera och förädla material för att skapa större nytta åt era användare.
Basera inte viktig funktionalitet på format som kräver insticksprogram
Flash, Quicktime och liknande ger ofta problem för de som använder hjälpmedel, eller som inte använder mus, även när webbläsaren har ett insticksprogram för att hantera dem. Låt därför ert viktigaste innehåll vara användbart även utan insticksprogram.
Ge e-tjänster namn utifrån användarnas perspektiv
Fokusera på det användarna vill uppnå, och använd ord som anknyter till det, när du namnger en e-tjänst. Det gör det lättare för användarna att hitta till rätt tjänst.
Se till att infogade tjänster följer webbriktlinjerna
Se till att tjänster som infogas på webbplatsen är användbara, tillgängliga och följer de lagar och rekommendationer som gäller för webbplatsen i övrigt.
Skriv datum och andra sifferuppgifter konsekvent
Använd ett konsekvent sätt att skriva datum och andra sifferuppgifter. Om datum presenteras på flera olika sätt kan det vara förvirrande för läsaren, särskilt för personer som får innehållet uppläst av ett hjälpmedel.
Använd ord och termer konsekvent
Var konsekvent med hur ni använder ord och termer, för att undvika feltolkningar. Kontrollera konsekvensen i ert ordval på webbplatsen, både i texter och i navigation och funktioner.
Skriv lättbegripliga texter
Texter på webbplatser bör skrivas på ett så enkelt och begripligt språk som möjligt, för att vara effektiva att läsa, och för att kunna förstås av ett stort antal läsare.
Gör texterna överskådliga
Ingångssidan och andra huvudsidor på webbplatsen bör vara relativt korta, för att ge användarna en överblick över innehållet. Undersidor kan innehålla lite längre texter.
Skriv beskrivande rubriker och etiketter
Bra rubriker hjälper läsaren att hitta i texten. Rubrikerna är särskilt viktiga för personer som använder skärmläsare, som kan läsa upp en lista över rubrikerna på en sida. Rubrikerna ska vara lagom långa och sammanfatta vad sidan eller avsnittet handlar om. Alltför korta och allmänna rubriker ger inte användarna så mycket hjälp, till exempel ”Inledning” eller ”Aktiviteter”.
Lyft fram det viktigaste i texten
Se till att det viktigaste i varje text och avsnitt lyfts upp och lyfts fram tydligt. Se till att texter inte är onödigt långa, och att de inte har viktigt innehåll längre ner. Risken är att användarna missar det viktiga, eller får lägga onödigt lång tid på att hitta det.
Undvik oavsiktlig gallring vid ändringar och uppdateringar
Innehåll på myndigheters webbplatser är allmänna handlingar som ska bevaras enligt arkivlagstiftningen. Man får ta bort information och gallra, men bara om det finns stöd i en författning.
Gör det möjligt att läsa och söka i diariet
Om din organisation har ett offentligt diarium kan ni öka er transparens genom att publicera diariet på webben. Innan ni gör diariet sökbart för användarna måste dock intresset av ökad insyn ställas mot skyddet av den personliga integriteten.
Gör register och databaser med publik information sökbara
Användarna har ofta stor nytta av att själva kunna söka i publika register och databaser. Överväg därför att göra sådana sökbara, men ta hänsyn till vilka risker och behov som finns.
Redovisa vilka register som myndigheten för och vilka regler som gäller för tillgång till dem
I enlighet med Personuppgiftslagen (PUL 26 §) ska information om register beskriva vilka typer av uppgifter som lagras, syften, användningsområden, varifrån uppgifterna kommer och i vilka fall informationen samkörs med andra organisationers register.
Erbjud användarna flera olika sätt att navigera
Användare har många olika strategier för att hitta på webbplatser. Erbjud därför fler sätt att navigera utöver sökfunktionen och den primära navigeringen/menyn.
Uppdatera webbplatsens innehåll och länkar regelbundet
Skapa tydliga rutiner för hur innehållet på webbplatsen ska uppdateras och gallras. Se till att borttagna sidor inte längre indexeras av sökmotorerna.
Förvaltningsorganisationen och dess kunskap ska stå i proportion till webbplatsens storlek och ambitioner
Se till att ni har den tid och kunskap som krävs för att planera och samordna förvaltningen av webbplatsen. Det är en förutsättning för att det publicerade materialet ska kunna hålla en hög nivå av användbarhet och tillgänglighet.
Ange tydligt om viss information är inaktuell
Gör det tydligt för användarna om det finns innehåll på webbplatsen som inte längre är giltigt. Ett exempel är om ni i referenssyfte har kvar tidigare riktlinjer eller juridisk information, som har blivit ersatta av nyare material.
Ange när webbsidorna har publicerats eller uppdaterats
Gör det tydligt hur pass aktuell informationen på webbplatsen är genom att ange ett datum på sidan. I vissa fall är det också relevant att ange ett klockslag.
Ange vilken organisation som är avsändare av webbplatsen
Informera om vilken organisation som står bakom webbplatsen och vem som har ansvar för den. Placera informationen i sidfoten eller sidhuvudet så att den är åtkomlig från alla sidor.
Informera om hur personuppgifter, kakor (cookies) mm hanteras
Det finns lagar som reglerar vad du som ansvarig för en webbplats är skyldig att informera besökarna om. Bland annat ska du upplysa om hur personuppgifter och kakor hanteras på webbplatsen.
Beskriv hur webbplatsen fungerar och vad den innehåller
Beskriv hur användarna kan anpassa webbplatsen efter sina behov, hur de kan använda den och vad den innehåller, till exempel om det finns integrerade externa tjänster. Samla informationen under Om webbplatsen. Samlingssidan Om webbplatsen ska gå att komma åt från alla webbplatsens sidor.
Följ MSB:s rekommendationer för krisinformation på webben
Webben ökar möjligheterna till en snabb och samordnad kriskommunikation. Hur ni kommunicerar med era målgrupper under en eventuell kris är grundläggande för hur ni hanterar krisen i sin helhet. Ni behöver ha god beredskap inom både teknik, information och organisation för att ni lätt ska kunna anpassa informationen på webbplatsen utifrån krisens natur och utveckling.
Anpassa webbplatsen för flerspråkighet
Flerspråkiga webbplatser behöver både tekniskt stöd och en bra struktur för att fungera optimalt. Riktlinjen sammanställer erfarenheter av hur webbplatser kan anpassas för flerspråkighet.
Håll god kvalitet på översättningarna
Språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk (se R10) gäller alla språk som används i offentlig verksamhet, även svenskt teckenspråk. Här följer några råd med syfte att upprätthålla kraven på begriplighet också i översatta texter.
Ge information på engelska och andra språk
Många som inte har svenska som modersmål behöver få information på sitt eget språk. Det är allra viktigast för personer som inte behärskar svenska alls, som nyanlända invandrare, men är ofta till stor hjälp även för den som kan lite svenska. Utöver kraven på begriplig svenska för alla (se R10) och information på nationella minoritetsspråk (se R14), bör myndigheter och andra offentliga organ därför översätta delar av sin information till andra språk.
Ge information på de nationella minoritetsspråken
Personer som talar något av våra fem nationella minoritetsspråk har särskilda rättigheter till sina språk. Minoritetsspråkstalare ska till exempel kunna använda sitt modersmål i kontakt med myndigheter. De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, samiska, meänkieli, romska (romani chib) och jiddisch.
Ge information på svenskt teckenspråk
Många döva och hörselskadade har svenskt teckenspråk som förstaspråk och svenska som andraspråk. Teckenspråkiga personer behöver få information på sitt förstaspråk, på samma sätt som andra minoritetsgrupper. Nyinflyttade teckenspråkiga personer lär sig i regel det svenska teckenspråket ganska snabbt. Däremot tar det längre tid för dem att lära sig skriven svenska.
Tänk på att det svenska teckenspråket är ett annat språk än svenska. Det är inte en tecknad representation av svenska. Det finns många olika teckenspråk i världen.
Ge information på lättläst svenska
Den som har lässvårigheter kan ha svårt att tillgodogöra sig texter, även om de är skrivna på ett klart och begripligt språk. Därför kan ni behöva ge information på lättläst svenska. Lättläst svenska är anpassad efter läsaren. Språket är enklare och texterna kortare, men all viktig information ska ändå finnas med. Även layout och bilder bör anpassas till läsaren.
Kombinera skrift med ljud, bild och film
Kombinera skriven text med ljud, bild och film för att göra informationen mer tillgänglig och lättare för alla att förstå. Särskilt viktigt är detta för personer med olika typer av lässvårigheter. Personer med synnedsättning behöver information i talad form.
Ge all information på begriplig svenska
All information på webbplatsen ska skrivas på begriplig svenska. Målet är att så många personer som möjligt ska kunna tillgodogöra sig innehållet, även personer med funktionsnedsättningar och personer med svenska som andraspråk.
Ge dokument filnamn som beskriver innehållet
Se till att dokument du länkar till har så tydliga filnamn att man förstår av filnamnet vad dokumentet innehåller. Använd inte interna arbetsnamn som filnamn. Undvik att döpa dokument efter artikelnummer, diarienummer, blankettnummer eller liknande. Om artikel- eller blankettnumren är kända hos användarna bör de dock vara en del av filnamnet.
Bestäm målgrupp och syfte för webbtexterna
Bestäm vilka användare ni främst vänder er till i webbtexterna, och vad användarna ska göra efter att ha läst varje text. Anpassa texten till de som ska läsa den, så att de uppfattar att de har kommit rätt, och så att de effektivt kan göra det de kom dit för.
Skriv tydliga länkar
Skriv länkarna så att användarna förstår vart länken leder även när den är lyft ur sitt sammanhang. På webben skummar vi ofta igenom information och blicken fastnar på avvikelser såsom rubriker, markerade ord och länkar. Tydliga och informativa länkar gör att besökarna snabbare hittar den information de söker.