Riktlinjer taggade med Utveckling
Ange om ett dokument är en del av ett större dokument
Om ett dokument är en del av ett större dokument, eller är nära relaterat till andra material, länka dit och använd relevanta attribut som beskriver relationen. Till exempel kan varje kapitel av en rapport ligga på varsin sida, med länkar sinsemellan, som har attributen ”prev” och ”next” . Det finns också särskilda attibut för tillhörande ordlistor, upphovsrättsinformation med mera. De underlättar för användare och sökmotorer att förstå att, och hur, dokument hör ihop.
Skapa rubriker med h-element
Märk upp rubriker med h1, h2 och så vidare. Undvik att särskilja en rubrik från brödtext enbart genom formgivning. Det gör det nämligen svårare för personer med vissa hjälpmedel att navigera på sidan, och svårare för sökmotorer att avgöra vad sidan handlar om.
Markera obligatoriska fält i formulär
Informera användaren om vilka fält i ett formulär som är obligatoriska, för att minska risken att onödig tid läggs på rättning av felaktigt eller ofullständigt ifyllda formulär.
Använd rätt html-element när ni gör listor
En av poängerna med HTML är att språket kan användas för att märka upp semantiken i ett dokument. Märk upp listor som listor, och se till att inget annat än listor är märkta så. Skärmläsare och andra hjälpmedel behöver korrekt kodade listor för att kunna signalera till användaren att en lista faktiskt är just en lista.
Skriv rubriker till tabeller
Tabeller kan vara svåra att tolka – både för användare med skärmläsare och för andra. Låt html-koden uttrycka vad tabellens olika delar innehåller, och hur de hänger ihop. På så vis blir tabellen tillgänglig för alla. Använd till exempel th-element för att ange vilka celler som är rad- och kolumnrubriker.
Se till att bakåtknappen fungerar
Webbläsarens funktion för att backa är en av de mest använda funktionerna för att navigera på webben, både inom en webbplats och mellan webbplatser. Se därför till att den fungerar.
Använd inte ramar
Använd i första hand serverbaserade tekniker för att infoga innehåll i sidor. Använd inte ramar (frames) för att utforma webbplatsen. Det orsakar nämligen en rad problem med användbarhet och tillgänglighet.
Använd Javascript för att öka tillgängligheten – inte tvärtom
Javascript ger ofta en god användbarhet, och kan bidra till ökad tillgänglighet och effektivitet. Men det finns användare som inte kan eller vill använda Javascript. Se därför till att det går att använda webbplatsens viktigaste funktioner även utan Javascript, och följ riktlinjer för tillgänglig Javascript.
Skapa en flexibel layout som fungerar vid förstoring eller liten skärm
Skapa en layout som fungerar på en 320 pixlar bred skärm utan att information eller funktionalitet går förlorad, utan scrollning i mer än en riktning. I praktiken innebär det responsiv design och att att riktigt långa ord behöver avstavas. Att behöva scrolla i sidled är besvärligt och försämrar upplevelsen. Många använder små skärmar och personer som på grund av nedsatt syn förstorar innehållet har liknande behov.
Gör det möjligt för andra att återanvända webbplatsens innehåll
Gör tjänster och information på er webbplats åtkomliga för andra system, så att andra kan återanvända ert innehåll. Överväg att själva syndikera och förädla material för att skapa större nytta åt era användare.
Gör det möjligt att prenumerera på information
Gör det möjligt att prenumerera på information från er webbplats. Då kan användarna enkelt hålla sig underrättade om vad som händer inom ert område.
Basera inte viktig funktionalitet på format som kräver insticksprogram
Flash, Quicktime och liknande ger ofta problem för de som använder hjälpmedel, eller som inte använder mus, även när webbläsaren har ett insticksprogram för att hantera dem. Låt därför ert viktigaste innehåll vara användbart även utan insticksprogram.
Se till att koden validerar
Se till att er webbplats har sidmallar och stilmallar som har en god kodkvalitet och följer standarder. Det ökar chansen att alla användare kan komma åt informationen och tjänsterna på webbplatsen, oavsett vilka verktyg de använder.
Använd inte tabeller för layout
Formge inte er webbplats med hjälp av tabeller. Det finns nämligen en risk att användare som använder läshjälpmedel får informationen i tabellerna i fel ordning eller inte alls, beroende på hur komplexa tabellstrukturer som används. Även om tabellstrukturen fungerar så kommer vissa hjälpmedel att läsa upp information om tabellerna, vilket gör det svårare för användarna att förstå innehållet.
Använd stilmallar för att separera presentationen från innehållet
Använd stilmallar (cascading style sheets, css:er), där ni samlar alla regler för webbplatsens utseende: hur textelement ska se ut, var på sidan objekt ska placeras och hur objektens utseende ska justeras.
Utveckla webbplatsen enligt en standard, snarare än för en webbläsare
Följ en webbstandard när ni utvecklar er webbplats, så kan ni vara mer säkra på att koden kommer att fungera även i kommande webbläsare. Samtidigt underlättar ni för dem som använder webbplatsen med andra verktyg än de vanligaste.
Följ kodstandarder
Använd standarder så långt som möjligt. Ett skäl till att webben har blivit så användbar är att den bygger på öppna standarder. Tack vare detta kan vi utveckla och använda webben med verktyg från olika leverantörer. Öppna standarder möjliggör konkurrens, underlättar innovationer och är ett skydd mot att en eller ett fåtal aktörer tar över och kontrollerar webben.
Ge tydlig återkoppling i e-tjänster
Ge tydlig återkoppling till användarna i ärenden som utförs via webben och e-tjänster. Vanliga automatiserade funktioner för kommunikation är meddelande, granskning, kvittens och mottagningsbevis.
Integrera externa tjänster så att de smälter in
Tjänster som utvecklas och driftas externt blir allt vanligare. Även tjänster som utvecklas internt utvecklas ofta i separata system, och är skilda från webbplatsen. Sträva efter att integrera dem på webbplatsen så pass mycket att användaren inte upplever att de är fristående och så att de inte ser märkbart annorlunda ut. De ska smälta in i det grafiska formspråket och inte ha andra interaktionsmönster än webbplatsen i övrigt. På så vis förbättrar ni användarupplevelsen och tillgängligheten på webbplatsen.
Var tydlig med förutsättningar för att kunna använda e-tjänsten
Användarna ska inte behöva avbryta en process för att de inte har förberett information som krävs för att slutföra processen. Var tydlig med vilken information som tjänsten kommer att begära.
Kräv inte säkrare inloggning än vad informationen kräver
När ni väljer om en e-tjänst ska ha stöd för identifiering eller signering ska ni ta hänsyn till vilken information det gäller. Ha inte en för hög säkerhetsnivå. Det blir onödigt krångligt för användarna. Ha givetvis heller inte en för låg säkerhet som kan få negativa konsekvenser för användarna.
Se till att infogade tjänster följer webbriktlinjerna
Se till att tjänster som infogas på webbplatsen är användbara, tillgängliga och följer de lagar och rekommendationer som gäller för webbplatsen i övrigt.
Skriv lättbegripliga texter
Texter på webbplatser bör skrivas på ett så enkelt och begripligt språk som möjligt, för att vara effektiva att läsa, och för att kunna förstås av ett stort antal läsare.
Skriv beskrivande rubriker och etiketter
Bra rubriker hjälper läsaren att hitta i texten. Rubrikerna är särskilt viktiga för personer som använder skärmläsare, som kan läsa upp en lista över rubrikerna på en sida. Rubrikerna ska vara lagom långa och sammanfatta vad sidan eller avsnittet handlar om. Alltför korta och allmänna rubriker ger inte användarna så mycket hjälp, till exempel ”Inledning” eller ”Aktiviteter”.
Använd standardutseendet på formulärens element
Undvik att ändra utseende på formulärelement som textfält och kryssrutor, så att användarna lätt kan känna igen dem.
Låt användarna fylla i information i valfritt format
Användarna ska enkelt kunna fylla i information som efterfrågas på webbplatsen, utan att få upp felmeddelanden som går att undvika genom programmering. Ett vanligt exempel är alla de sätt man kan skriva ett personnummer, till exempel 630125-0000 eller 196301250000. Skapa funktioner som ger det ifyllda det format som systemet behöver.
Låt inte en webbadress sluta fungera
Det finns ett stort värde i de länkar som leder till er webbplats, både för användarna som vill kunna hitta den, och för er i sökmotorernas rankning. Se därför till att länkarna fortsätter att fungera även på lång sikt. De ska inte sluta fungera om ni byter publiceringsverktyg.
Optimera webbplatsen för bästa prestanda
Optimera tjänsten så att den laddar snabbt, svarar snabbt på interaktion och kräver så lite som möjligt av användarens utrustning och uppkoppling. Dålig prestanda leder till negativa användarupplevelser, hinder för användning, försämrat genomslag (till exempel genom sämre rankning i sökmotorer) och slöseri med resurser. Bra prestanda kan till exempel uppnås genom att inte överföra mer data än nödvändigt.
Gruppera formulärets fält
Formulär med många inmatningsfält blir tydligare och enklare att förstå om man delar upp dem i flera delar. Delarna kan antingen presenteras i olika grupper på en webbsida eller delas upp på flera sidor.
Fyll formulär med kända uppgifter
Gör det enkelt för användarna att fylla i formulär genom att i förväg fylla i de uppgifter du redan har.
Minimera antalet fält i formulär
Använd så få fält som möjligt i formulär. Det ökar läsbarheten och användbarheten. Minimera särskilt antalet obligatoriska fält. Endast de som är absolut nödvändiga för att ni ska få in tillräckligt med uppgifter bör vara obligatoriska.
Samla in informationen regelbundet för att säkerställa bevarandet
För att innehållet på webbplatsen ska kunna bevaras och finnas tillgängligt även på lång sikt måste det samlas in och sparas ner från webbplatsen regelbundet. Denna riktlinje är en av fem som gäller arkivering, och berör framför allt myndigheter.
Undvik oavsiktlig gallring vid ändringar och uppdateringar
Innehåll på myndigheters webbplatser är allmänna handlingar som ska bevaras enligt arkivlagstiftningen. Man får ta bort information och gallra, men bara om det finns stöd i en författning.
Publicera i format som är lämpade för långsiktigt bevarande
Innehåll på myndigheters webbplatser är allmänna handlingar. Därför behöver de kunna bevaras under lång tid. Det gäller både text och bilder, ljud eller video.
Gör det möjligt att läsa och söka i diariet
Om din organisation har ett offentligt diarium kan ni öka er transparens genom att publicera diariet på webben. Innan ni gör diariet sökbart för användarna måste dock intresset av ökad insyn ställas mot skyddet av den personliga integriteten.
Gör register och databaser med publik information sökbara
Användarna har ofta stor nytta av att själva kunna söka i publika register och databaser. Överväg därför att göra sådana sökbara, men ta hänsyn till vilka risker och behov som finns.
Ge webbplatsen en god läsbarhet
Typsnittet och luftigheten i texten påverkar webbplatsens läsbarhet. Texten bör vara så stor att den är bekväm att läsa. Alltför liten text, stora textmassor och många olika typsnitt gör texterna svårlästa. Begränsa därför antalet typsnitt på webbplatsen och använd alltid flexibla måttenheter, till exempel em eller procent, så att det går att att påverka storleken på texten med webbläsarens inbyggda funktionalitet.
Den största delen information på en webbplats är vanligtvis textbaserad. Underlätta för alla användare genom att anpassa webbplatsen för olika hjälpmedel och ge löptext och övriga textelement god läsbarhet.
Kontrollera besöksstatistiken och sökbeteendet regelbundet
Ju mer ni vet om era användares beteende, desto lättare kan ni anpassa innehållet till deras behov. Kontrollera vilka delar av webbplatsen som besöks mest respektive minst, och hur webbplatsens sökfunktion används.
Länka alla sidor till startsidan
Det går inte att förutse på vilken webbsida användarna börjar sina besök, eller när de behöver hjälp för att leta vidare. Se därför till att alla sidor på webbplatsen har länkar till sidor och funktioner som är viktiga för navigeringen.